Efter tio dagar i rörelse är jag så återigen fastfjättrad vid redaktionsbordet. Det går att hitta både för- och nackdelar med det, utan att riktigt veta hur jag ska kategorisera faktumet att det återigen öppnar utrymme för lite mer regelbundet bloggande.

Förmiddagen har i alla fall ägnats åt att plöja igenom några kilo tysk fotbollslitteratur som jag hade med mig hem. Bara Bayern Münchens mediaguide är så tung att den inte passerar som handbagage, utan måste checkas in. Massiva 244 A4-sidor tryckta på det tjockaste pergamentpappret.

Något innehåll av värde då? Jo, speciellt gillar jag de ambitiösa spelarpresentationerna. Hela truppen har fått svara på snabbfrågor, och bortsett från de självklara standarduppgifterna (Phillipp Lahm har skostorlek 38,5, Louis van Gaal väger 97 kilo) får man matnyttig basinformation om föräldrarnas yrken och spelarnas egen utbildningsnivå.

Dessutom får de svara på en del rätt kluriga frågor, och jag har plockat ut några av mina favoritsvar.

* Tre begrepp som är Bayern München för mig?
De allra flesta svarar saker som”familjär”, ”traditionell”, ”vinnarvana”. Andreas Ottl svarar:
– Titeln, Rådhusbalkongen, Uli Höeness.

* Men den här personen vill jag byta liv för en dag?
Barack Obama är det överlägset vanligaste svaret. Roger Federer är andravalet. Själv gillar jag hur östeuropéerna vrider på begreppen, hur Ivica Olic svarar Vladimir Putin och Danijel Pranjic svarar Påven.

* Egenskaper?
I stort sett alla spelare väljer att beskriva sig själv med tre ord. För Franck Ribéry räcker ett. ”Siegermentalität”.

* Den största dröm som jag hittills inte uppfyllt?
90 procent av spelarna pratar om att vinna Champions League eller VM. Christian Lell svarar: ”Att göra sjukdomen cystisk fibros så välkänd att tillräckligt mycket pengar för att bota sjukdomen doneras. Christian Lells 23-åriga syster Marie-Theres är sjuk i cystisk fibros. Själv har han redan skänkt 100 000 euro till saken, och har för avsikt att årligen donera ett ännu högre belopp framöver.

* Motto?
Min egen favoritkategori, och jag måste erkänna att jag är lite häpen över att i stort sett samtliga spelare i Bayern München ens har ett motto. Även om ”Ohne Fleiss, kein Preis” är överrepresenterat och ”Carpe Diem” förekommer finns det även andra spelare som tänkt igenom saken lite mer noggrannt. Holländske token Mark van Bommel nominerar: ”Uppför du dig normalt är du redan tillräckligt galen”. Ukrainske bollvinnare Anatojil Timosjuk har dels ett citat från Napoleon: ”Be om de omöjliga och du uppnår det maximala”, och dels ett ”gammalt schackordspråk: ”Det enda sättet att bli smartare är att mäta dig mot en smartare motståndare”.

***

Jag hänger kvar vid mötet mellan det ukrainska och det tyska ett litet tag till. Inför det tyska landslagets ödesmatch i Moskva har 11 Freunde ett litet Sovjet-tema. För mig är höjdpunkten där historien om när Igor Belanov kom till Mönchengladbach.

Ni minns väl Belanov? Han var den klart lysande stjärnan i det CCCP-lag som glimrade i VM 1986, och efter att ha gjort fyra mål och sex assist i turneringen vann Belanov också Guldbollen det året. Tre år senare skrev han på för Borussia Mönchengladbach. På Bökelberg hängde välkomstplakat med texten ”Ich bin ein BoRusse”.

Det tog några månader, sedan hade Belanovs fru Irina gripits för att ha försökt stjäla en päls i den ena affären och ett billigt armband i den andra. Van vid brödköerna i Kiev hade hon också irriterat en korvhandlare, när hon stövlat in och vägrat flytta sig från disken innan hennes krav på 15 kilo kött tillgodosetts.

Mönchengladbach släppte snabbt iväg en floppande Belanov till andradivisionslaget Eintracht Braunschweig, men han misslyckades även där. Braunschweig föll ner till tredjedivisionen, Belanov försvann från den europeiska fotbollsscenen.

Han dök inte upp igen förrän 2003, då han oväntat köpte till sig aktiemajoritet i den schweiziska klubben FC Wil. Han ersatte omedelbart klubbens manager med sin gamle lagkamrat Aleksandr Zavarov, utan att bry sig om att han fullständigt saknade de nödvändiga Uefa-licenserna.

Det tog tre månader innan Belanov drog sig ur FC Wit. Han hade då sparkat tre tränare och återanställt en av dem. Sedan dess har han inte synts till.

/Erik Niva