Practice Makes Perfect
avVad visste ni inte att ni ville fundera över en oktobergrå måndagseftermiddag då? Jo, träningsmetodik.
Ända sedan Fabio Capello pratade på något som kallades för Global Sport Summit i slutet av förra veckan har jag tänkt skriva något om det. Han gjorde nämligen en hel del relevanta poänger om hur han tog influenser från andra idrotter som baseball, volleyboll och rugby.
Bäst var han dock när han skulle beskriva den ishockeysport som hävdade att han lärt sig så mycket av:
– Ishockey handlar om att slåss. Det är en galen sport, eftersom det är en blandning mellan boxning och andra idrotter. Domaren är tvungen att avbryta matchen hela tiden, eftersom varje incident leder till en boxningsmatch.
Tyvärr utvecklade inte Capello sina tankar i någon högre utsträckning, men det finns ju andra som har gjort det. Här hemma har hela den GIH-generation som fortfarande styr svensk fotboll fostrats i att använda sig av influenser från andra idrotter. Tommy Söderberg är typexemplet. Han utvecklade det svenska landslagets spel-utan-boll med principer om helplanspress och screening hämtade från basket, han hämtade in rytmikinstruktörer för att få spelarna att ”röra sig som brassar” och han tog med sig sitt ”ända in i kaklet”-motto från simlektionerna uppe på GIH.
***
Det som fick mig att aktivera det här med träningsmetodiken var hur som helst diskussionen som nu förs runt Real Madrid. Efter en veckas usla resultat har nu syndabocken utsetts – och det visade sig bli den nya fystränaren José Cabello.
Säsongen är knappt ens två månader gammal, men Real Madrid har redan drabbats av 21 olika skador. Av dem är 9 muskelskador, och det är ingen vildsint slutsats att utgå ifrån att en hög andel av dem bottnar i den kraftigt ökade träningsbelastningen.
– Under alla mina år i Real Madrid har jag aldrig tidigare varit med om att ha trippla pass varje dag, stånkade Raúl under försäsongslägret på Irland.
Teorin är ju att all den här träningen ska gynna Real Madrid under säsongens andra halva – Cabellos gamla Villarreal tenderade att gå väldigt bra under de sista tre månaderna – och ja… Vi får väl helt enkelt vänta och se.
/Erik Niva