I korthet från en fotbollslandskamp en bit från Paris:

Môcke bra:

1. Antonio Di Natale.

2. Att det, trots allt, var en riktig fotbollsmatch, med tempo och inramning och ambition och allt.

3. Giorgio Chiellini.

4. Gräsmattan.

5. Di Natales besatthet av det egna skrevet i tv:s efterintervjuer.

6. Anders Svensson.

7. Sveriges – i brist på bättre ord – spelglädje första 20.

8. Publikens kampanjer för olika italienska spelare: Cassano, Bocchetti, Pazzini.

9. Publikens sångkörer för Cassano under hela stopptiden.

10. Den slovenske super-domarens spelkänsla.

11. Tobias Hyséns förstatouch.

12. Isakssons reflexer.

13. Montolivos andra halva.

14. Bella Ciao som läktarsång.

15. Criscitos och Maggios sätt att värdera sitt offensiva spel.

 

Inte môcke bra:

1. Det defensiva svenska kantspelet.

2. Behrang Safaris inläggsspel.

3. Candrevas rörande överambition första kvarten.

4. Legro.

5. Raymond Domenech.

6. Raymond Domenech.

7. Astrosmurfen Raymond Domenech.

8. Johan Elmander som släpande forward.

9. Montolivos första halva.

10. Sveriges försvarsspel på fasta situationer.

11. Den sönderbytta andra halvlek.

12. Raymond Domenech.

13. Marchionnis avslut.

14. Sveriges passningsspel.

15. Marchionnis filmningar.

 

Hände det nåt särskilt i Frankrike, förresten?

/Simon Bank