Äh, jag hoppar över den där allsvenska genomdragningen, även om den faktiskt såg långt mycket bättre ut än befarat när jag ögnade på den. Jag bygger istället en annan brygga mellan slutet av den svenska säsongen och det eviga vidarerullandet av den stora europeiska showen.

Nej, inte Martin Mutumba. En 57-åring från Hisingen.

I förra veckan var jag i Göteborg och träffade Roger Gustafsson, som ju är chef för IFK Göteborgs akademi. Texten editionerades bort ur tidningen i stora delar av landet och lades aldrig ens ut på nätet – men med en dåres envishet hävdar jag att det minsann inte alls berodde på att den var ointressant. Det var bara det att den saluförde en diskussion som bättre lämpar sig för ett forum som… tja, typ det här.

Gustafsson menar nämligen att det är fullt möjligt och rimligt för ett svenskt lag att gå till Champions League inom en rätt snar framtid. Och gå vidare till slutspel. Och sedan vinna hela rasket.

Hans tes byggs huvudsakligen på övertygelsen om att vem som helst – och nu menar jag verkligen vem som helst – som tränar enligt IFK Göteborgs metodik i minst 10 000 timmar kommer att bli tillräckligt bra för att vinna Champions League.

Ta vilken förskoleklass som helst – var och en av de killarna har enligt Gustafsson en realistisk möjlighet att bli lika bra som Leo Messi.
– Mitt svar är ju ”ja”. I alla fall 90 procent, för man måste räkna bort de som drabbats av någon form av fysiskt handikapp och så vidare. Och nu tycker alla att jag är en idiot, jag vet, men de senaste versionerna av all den forskning som finns är entydig. I vare sig matematik, musik, kirurgi, schack eller idrott finns det något som tyder på att de som lyckas bli världsberömda har något medfött.
• Men även om jag tränat sida vid sida med Cristiano Ronaldo under precis varenda timme av våra liv så tror jag ändå inte att jag blivit en lika bra fotbollsspelare. Tänker jag fel?
– Ja, det tycker jag. Du har haft möjligheten, likaväl som han har haft den. Det finns inget som säger att du hade blivit precis samma typ av spelare som honom, men du hade blivit bra på andra saker.

Idag har de flesta allsvenska spelare inte nått upp i mer än 7000 timmars träning, som dessutom ofta varit undermålig. Och där ska då alltså skillnaden mellan de halvdana svenska lagen och de bästa europeiska klubbarna ligga. Tränar bara spelarna som de ska så spelar det enligt Gustafsson ingen större roll att ett IFK Göteborg alltid kommer att tvingas sälja sina två, tre mest lysande stjärnor – han kommer att ha minst lika många fullgoda ersättare på lager.

Texten innehöll såklart en massa argumenterande fram-och-tillbaka, innan den avslutades med att Gustafsson nickade mot mig.
– Övertygad?
• Nja. Mitt problem är väl att jag har svårt att köpa den här grundförutsättningen om att jag själv skulle kunna vara lika bra som Cristiano Ronaldo.
– Nä, köper du inte den så går det ju inte ihop. Men den så ska du inte heller jobba med IFK Göteborg.

Så vad säger ni? Har Gustafsson rätt? Är det verkligen så enkelt att jag själv slängde bort mina utmärkta chanser att bli näste Ronaldo när jag inte pallade att träna fotboll i 10 000 timmar – och att svensk fotboll förlorat ett par årtionden av europeiska framgångar då många andra svenska ungdomar gjort precis som mig?

/Erik Niva