Bra dag för Chelsea.

Att Stevie G rullade ut den röda mattan (pun intended) för Drogba har ni redan sett, men det fanns ju andra blå som avgjorde ligor i eftermiddags. Chelseas mini-slovak Miroslav Stoch har en fin säsong i Eredivisie, och i eftermiddags böjde han in skottet som gav Twente titeln.

Good on him. Och skönt för Steve McClaren.

The Wally with the Brolly har vunnit en liga – trots att Ajax alltså joggade in med ofattbara målskillnaden 106–20 – och medan hela England är upptaget med att rita kors i tak konstaterar vi helt enkelt att en engelsk manager varit ute i Europa och vunnit en ligatitel igen – för första gången sedan Sir Bobby vann i Portugal med Porto 1996. McClaren har gjort vinnare av en klubb som aldrig vunnit, han har gjort ett stabilt lag av ett svängdörrsgäng.

Och, jo, han har gjort en respektabel man av sig själv igen.

Efter hånet i England, och efter den där intervjun som han gav efter ett par dagar i Holland på… ska vi säga bruten engelska? Det är möjligt att den där accenten kom som ett led i hans filosofi att förstå sig på den holländska kulturen.

Nu är han, hur som helst, kung i Enschede, och det är lätt att sympatisera med det.

McClaren var en svag engelsk manager, en taktiskt undermålig coach, men det finns en del för England att lära sig av hans öde också.

Han åkte till Holland och lärde sig förstå det holländska tänkandet, lärde sig 4-3-3, lärde sig anpassa sig till ett medieklimat som bygger på öppenhet och förtroende istället för iskalla krigstillstånd.

The Wally with the Brolly erövrade inte Holland mer än vad Holland erövrade honom. I kväll firar han ett historiskt ligaguld.

Och han har till och med lärt sig prata engelska rent.

Visst är det lite vackert?

/Simon Bank