Förlåt igen, då, men det här kan inte dröja.

Jag sitter och läser in Mexiko lite inför matchen mot Argentina imorgon, men kom inte längre än till straffläggningen som skickade ut dem ur VM 1994.

Sen dök gamle fine Borislav Mikhailov upp i fokus, och då blev det som det blev. Om ni är såna som kan se youtube-klipp med Bobby M utan att googla honom för att se hur han har det nu för tiden så vet jag ärligt talat inte hur ni fungerar.

Han är numera president i Bulgariens fotbollsförbund, men på den där tiden var han bara en målvaktslegendar, kort och gott. Bulgariens meste landslagsman, straffhjälte i deras största VM någonsin. En jätte och hjälte. Till skillnad från vår man i målet den gången så tröttnade Bobby på att inte ha så mycket hår, och drog på sig en tupé mitt under brinnande VM. Som han sedan spelade i. Tydligen var det någon form av sponsringsavtal, det får man förstå.

Efter VM gjorde Bobby vad alla tupé-bärande män som behöver en nystart borde göra. Han skilde sig och flyttade till Reading. Enligt en gammal skröna såg han en video av hur Reading spelade kvalfinal mot Bolton på Wembley, fick för sig att det var en hemmamatch vilken som helst, och tänkte att ”Reading, det är grejer det”.

Berättelsen ska vara just en skröna, men det var inte konstigt att skrönor uppstod kring en målvakt som dels hade fantastiska meriter, dels var usel under tiden i England. Han gjorde bara 24 ligamatcher på två säsonger, under den andra av dem använde laget sju olika målvakter.

Jaja. Borislav Mikhailov har lyckats bra i livet, han är en stor man i bulgarisk fotboll, och en gång för sexton år sen blev han en lika stor straffhjälte som Ravelli.

Och varför i hela världen drar vi upp det just nu?

Jo, för att om ni vill köpa er lite idrottshistoria så får ni fanimig ta och rappa på lite.

/Simon Bank