Somliga ting ska invigas, andra ska avslutas.

Precis som Simon Bank uppmärksammat finns det ju ibland gripande livsberättelser gömda någonstans där under pompa-och-ståt-slöjan – och någonstans ser jag ju faktiskt fram emot den där Mandela-vinkningen imorgon – men allt sådant dränks ju ändå alltid av dessa laviner av plastig vulgaritet.

VM-invigningar, huh?! Av någon anledning långt mycket mer meningslösa än OS-invigningar. Jag har inte sett en enda minnesvärd invigningsceremoni i fotbollssammanhang, kommer knappt ens ihåg något enskilt ögonblick.

Med ett undantag.

Nu avslutar vi den här nedräkningsserien och sparkar igång själva VM-turneringen istället. Förhoppningsvis med lite större elegans och akuratess än Diana Ross hade när hon skulle sätta dit det formella startskottet för USA-VM 1994.

Mundial Moment XIV. Ensam mot en målvakt som givetvis instruerats att släppa bollen förbi sig till varje pris – VM-historiens sämsta straffspark.

/Erik Niva