Jag grinar inte efter såna här matcher.

Det är klart att Tottenham skulle dödat, kremerat och begravt det här på 20 minuter, men nu gjorde de inte det, och mest av allt var det bara en premiär som pekade på att någonting hänt och fortsätter hända.

Ända sedan jag var i puberteten har Premier League inletts med att Tottenham åker och möter ett botten/mittenlag på bortaplan, förlorar med ett mål och får misslyckandet tatuerat i pannan.

I fjol slog Spurs Liverpool. I dag spelade Spurs ut Manchester City. Times are changing.

Nycklar?

Joe Hart kommer vi förstås inte förbi. Shay Given är världens bäste handbollsmålvakt, men Hart behärskar hela spelet och visade det idag. Han är stark i luften, han står upp, han har reflexer och fysik som gör att han kan blocka skott som de från Bale och Defoe.

De tydligaste andra nycklarna är a) mittfältsstrukturen och b) tiden.

City har ett lite för tungfotat mittfält för att snabbt rinna igenom med bollen, och det gör att Tevez och Silva antingen får gå djupt och hämta boll eller får den mot väldigt samlade försvar.

De hade inte det snabba spelet, de hade ingen big guy att avlasta på. Alltså kom City nästan aldrig högt nog för att hitta artikulerade spel bakom rygg på Spurs halvstabbiga backlinje, men varje gång de gjorde det såg vi ju hur SWP, Carlitos och Silva kunde ställa till det med sina små illerlöpningar i i straffområdet.

Men det var för lite, för sällan. Mest såg vi ett lag som inte riktigt är samspelt än, där varje bolleverans tar en halv sekund extra. Tottenham var något annat, reflexmässigt och tryggt, med Modrić som kvickt mittfältshjärta som vet exakt vad alla andra gör.

Spurs var bättre i sina uppspel, de var bättre på kanterna, och Bale/Lennon hade tidigt 100–0 på sina ytterbackar. Det kunde och borde stått 2–0 i paus.

Det blev 0–0, efter en lite lugnare andra. City fick ett par chanser (Spurs har trots allt Benoît Assou-Ekotto kvar i backlinjen), men det var inte deras match. Mancinis shoppingvagn visade kvalitéer i det lilla, Tottenham var ett färdigare och bättre lag – och matchen var sett över 90 minuter en fantastisk öppning på en ny sorts engelsk liga.

Nu knallar jag in på Råsunda och ser lite svensk ligafotboll. Blir det bättre fotboll där lovar jag att berätta det.

Don’t wait up.

/Simon Bank