De bredare penseldragen från Parma v Milan får ni i söndagstidningen – jag ska bara ta mig an det här gigantiska bordet fullt av parmaskinka och parmesan och gudvetvad som restaurangen här på hotellet skickat upp på mitt rum, sen ska jag skriva texter.

Tills vidare så kan jag lämna er med kvällens bästa banderoll. Det här med striscioni är en konstart på italienska läktare, det känner ni säkert till. Det finns till och med böcker som radar upp hundratals banderollbudskap från läktarna här i landet. Ikväll ägnade sig Milans hitresta curva åt att skicka sympatibudskap till Carletto Ancelotti, vars pappa dog i förrgår – medan Parma hängav sig åt domarhån.

De gjorde det alltså rätt snyggt.

En bakgrund först: I februari i år förlorade Genoa mot Juventus efter att Alex Del Piero fått världens billigaste straff med tio minuter kvar. När Genoa mötte Udines helgen efter höll de upp en striscione med den nya regeltolkningen:

RIGORE È QUANDO DEL PIERO CADE – Straff är det när Del Piero ramlar.

Lite ytterligare bakgrund: Hittills den här hösten har Parma fått fem straffar dömda mot sig, på fyra matcher. Det var därför curva nord under långa delar av matchen banderoll-presenterade en uppdaterad regeltolkning:

RIGORE È… QUANDO PARMA DIFENDE – Straff är det när Parma spelar försvarsspel.

Håll med om att det är rätt briljant ändå?

•••

Och om vi nu ändå är uppe på läktaren och röjer så… jag har aldrig varit mycket för vampyrer, men jag gillar när känt folk pratar om sin fotbollspassion och gör det utan att ljuga, när de brinner på riktigt, när de kan stå på en läktare i full motvind en usel säsong och mena det. Till exempel mot Syrianska.

Vad jag vill ha sagt? Att jag gillar Alexander Skarsgård.

/Simon Bank