I vår serie ”berömda sista ord” har vi nu kommit fram till vårt italienska avsnitt.

Jag sitter på ett hotellrum i en annan del av Italien, men hela den här stöveln roterar i detta nu kring AS Romas öden och äventyr. Igår ryckte kravallpolis ut vid Trigoria, bomber smällde, två skadades allvarligt. Ultrás fick till ett privat möte med klubbledningen, ett par av spelarna ställdes till svars och stämningen var av det slaget att man såg till att primaveraderbyt mot Lazio (7–1 till Roma, otroligt nog) fick spelas inför tomma läktare.

En klubb utan ägare, utan riktning, utan trygghet och numer också utan resultat åkte till Genoa och tog ledningen med 3–0. Jag noterade det, hummade lite, tänkte att det skulle bli en fin dag för Roma och att jag kunde ägna ett blogginlägg åt att visa världen (ja, eller mest Malena då) vad Jérémy Menez och Jay-Z har för sig nu för tiden. 

Men som ni redan vet så blev det inte så. En av Serie A-historiens värsta genomklappningar kom emellan, och även om vidare kommentarer får vänta en natt eller så så är det ju svårt att inte tillägna Claudio Ranieri den här förlusten.

Så här sa Claudio igår:
– I Genoa vill jag se spelare som är beredda att dö ute på planen.

Ja. Och det fick han ju.

UPPDATERAT: Romas plan landade på Fiumicono strax efter halvnio, ute vid Trigoria väntade ett femtiotal ultrás och polisen. Hela truppen, inklusive de avstängda, kallades in till möte – och kvart över nio blev det officiellt att Ranieri alltså avgått.

/Simon Bank