Awright, Sir Alex, this is one of the posts you’re not supposed to read. We cool?

Okej. Om det finns tillfällen då vi undrar exakt var Premier Leagues unika kvalité finns så räcker det med kvällar som den här för att få svaret. Chelsea, det gamla Chelsea, skakade av sig sin hibernering och ställde upp i en vilda västern-duell mot Manchester Unitex.

Och eftersom ni redan sett matchen så kan vi gå vidare och förvandla eftersnacket till en kärleksförklaring till en av de spelare jag blivit allra mest förtjust i de senaste åren.

Han heter David Luiz och kommer från São Paulo.

Han borde förstås ha blivit utvisad, och då hade vi möjligen skrivit ett annat resultat och en annan eftertext (och nej, jag hade inte dömt den där straffen heller), men det är som det är. Han blev inte det, och då kan vi berätta vem han är istället.

Till att börja med: Jag köper hajpen. Jag köpte den första gången jag såg honom spela Beckenbauer-fotboll för Benfica, och jag är beredd att tatuera in den efter en månad i Premier League.

Hans spelkvalitéer är en sak – han är en så vacker mittback (frisyr aside), en så mjuk spelare – att han tagit sig upp på den här scenen för att ens visa dem är en annan.

När David Luiz växte upp i São Paulo led han av undernäring, när han flyttade över till Europa var han fortfarande obetydligt kraftigare än Kate Moss i kroppen. De senaste åren har han byggt muskler, och även om det inte syns när han går in i närkamper med Dickson Etuhu så är det en enorm skillnad på honom nu och då. Som de flesta spelande mittbackar så började han högre upp i planen, som mittfältare, han har kvar det spelet i kroppen precis som han har kvar sina djupledsreflexer från tiden då han spelade ytterback i både U20-landslaget och brasilianska ligan.

Manchester United har alla skäl i världen att peka på domaren ikväll. Alla invändningar är legitima och korrekta. Men det vi såg, mer än ett Chelsea som såg ut som Chelsea igen, var en spelare som inom två-tre år kan räknas som världens bäste mittback.

Det var fint att se det, utöver allt annat. 

/Simon Bank