Champions League-lottningen? So nice, we blogged it twice. Ja, och som jag gav mig på att skriva nåt om den till papperstidningen så landade jag i den här nya www-sidan youtube, där man kan se filmklipp.

John Terry-sånger, missade straffar, men framför allt en missad straffsparksläggning som satte sig i hjärtat och gjorde sköntont så det stod härliga till.

Schalke 04–Inter, det har ju hänt förut. Det jag letade efter var Uefacup-finalen 1997, och det jag hittade var nåt jag helt glömt bort. Tyskarna (nähä!) slog ju italienarna (nähä!) på straffar, men själva grejen var en spelare som inte fick chansen att slå någon straff.

Det sista som hände i förlängningen på San Siro var nämligen att Roy Hodgson bytte ut en 23-årig Javier Zanetti för att få in straffläggaren Nicola Berti.

Och ja… det som hände sen är ju så ljuvligt att det är svårt att – med den fortsatta historien som förståelsefond – riktigt ta in. Zanetti blir vansinnig, drar av sig tröjan, protesterar, förklarar att Roy är en förbannad jävla idiot som knappt ens är värd att träna jävla Fulham och sen…

…ja, sen så kommer han på vilken sorts spelare och människa och lagkapten och Champions League-pokal-lyftare han har för avsikt att bli i sitt liv, så han går fram till Roy och ber om ursäkt.

Javier Zanetti. Herregud vilken fotbollsman.

/Simon Bank