Inter vinner cuper som om det var 2010, Sammy Eto’o visar vilken ofattbart bra fotbollsspelare han är, 40 000 rosaneri fick åka hem till Palemmo tomhänta – och själv hade jag splittrat fokus eftersom det hände mer ångestladdade saker norr om gränsen.

Monaco är ett Ligue 2-lag, sju år efter att Champions League-finalen i Gelsenkirchen.

En halvsovande Adriano med 20 minuter kvar räckte för att dra ur proppen. Petter Hansson var närmast att rädda dem, men även om hans nick var bra så var Hugo Lloris bättre. Han brukar vara det.

Europas allra mest sinnessjuka säsongsslut, där mer än en tredjedel av seriens lag riskerade nedflyttning sista söndagen, slutade med att inget hände alls. Lyon blev kvar på C1-platsen (Claude Puel lär få gå ändå, Aulas har haft ett imponerande tålamod med honom ändå), Monaco blev kvar under strecket. Petter och Kim Källström satt så fint kvar på gräset och pratade efteråt, en är på väg till Turkiet, en är på väg någon annanstans (till Ligue 2? till Söderhamn?).

Eftersom vi redan gratulerat Lille till titeln så kan vi väl titta bakåt istället och rätta lite gamla prov.
Här är vad jag skrev före säsongen – komplett med facit:

Säsongens yngling:
Jag skrev: André Ayew, OM, och Yacine Brahimi, Rennes.
”Ska jag plocka fram ett långskott så är det Rennes lilla Parispärla Yacine Brahimi, en dribbelgubbe som kanske inte får så mycket speltid, men som kommer att underhålla när han får det”.
Facit: RÄTT.
Well spotted. André Ayew tog plats i OM som 21-åring och gjorde elva mål. Det är bra gjort. Tycker vi ger mig pluspoäng för Brahimi också, som glittrade en hel del i de 13 matcher han gjorde.

Säsongens köp:
Jag skrev: Azpilicueta, OM från Osasuna.
Facit: WO.
Azpi var usel i början, kanon sen. Sen gick korsbandet.

Säsongens ras:
Jag skrev: Nice och Auxerre.
Facit: VISST.
Med 20 minuter kvar av serien låg OGC Nice under strecket. Och Auxerre gick från Champions League till att slåss för sin överlevnad. Monaco tar förstås priset som årets ras, men de var inte ensamma.

Säsongens svensk:
Jag skrev: Petter Hansson.
Facit: FEL:
Kim har haft ytterligare en sån där säsong som han brukar: Utdömd i början, men när allt summeras har han ändå spelat näst mest av alla utespelare i hela truppen. Petter har haft en oerhört märklig säsong. Han skulle bära ASM:s talangbank på sina rutinerade axlar, spelade varenda sekund under Lacombe – men när ASM bytte tränare fick han inte spela en sekund. Mot slutet var han tillbaka i startelvan, och sett över hela året tycker jag han gjort en klart godkänd insats. Trots allt. Men säsongens svensk var han förstås inte.

Säsongens mästare:
Jag skrev: Lyon.
Facit: FEL.
Lille. Lyon var inte nära.

Säsongens svarta häst:
Jag skrev: Lille.
Facit: RÄTT.
Okej då.

Tabellen:
Jag skrev (med facit):
1. Lyon (3)
2. Marseille (2)
3. Bordeaux (7)
4. Lille (1)
5. PSG (4)
6. Rennes (6)
7. Montpellier (14)
8. Toulouse (8)
9. Monaco (18)
10. Valenciennes (12)
11. Auxerre (9)
12. Lens (19)
13. ASSE (10)
14. Lorient (11)
15. Nice (17)
16. Sochaux (5)
17. Caen (15)
—
18.Nancy (13)
19.Brest (16)
20.Arles-Avignon (20)

Placeringarna på nedre halvan är ju bara att ta med en nypa salt. Inför sista omgången skilde i princip ingenting mellan lag arton och lag tio.
På plussidan: Rätt utmanare (OM), rätt skrällgäng (Lille), fem av sex lag rätt på topp-sex och rätt tankar om Auxerre och Nice.
Minus? Missade att Bordeaux kris skulle fortsätta, överskattade Lyon, underskattade Sochaux och var helt snett ute på hur Monacos talangskvadron skulle klara sin uppgift. På det hela taget: Acceptabelt. Inte mer, inte mindre.
Hur gick det för er?

/Simon Bank