Schweiziska poängspelaren Lara Dickenmann tar emot ett perfekt inlägg, lägger bollen tillrätta, skickar upp den i bortre krysset – och en stor fotbollsentreprenörs lille dröm är sann.

Jean-Michel Aulas må vara en buffel på många sätt, men han är en visionär buffel, och när Lyons damlag i kväll blev europamästarinnor så är det han som ska hyllas.

Aulas vill vårda sitt OL, sin stora varumärkesbaby, och han var först i ett försiktigt land med att vilja ge kvinnorna riktiga möjligheter att spela toppfotboll.

Han har sett till att de får flyga privatplan till viktiga matcher, han har sett till att spelare som Lotta Schelin lockas till en undermålig liga med sexsiffriga mastodontlöner, och han har sett till att damlagets organisation ligger på en nivå som gör att de kan satsa mot Europa.

Nu är de där.

Jag gläds med Aulas, som satt på läktaren ikväll. Och jag gläds med Lotta Schelin. Hon må ha halkat av den svenska uppmärksamhetskartan (alltså… ännu mer än vad svenska, kvinnliga spelare normalt gör), men hon var den aktivaste offensiva spelaren i OL på Craven Cottage, och jag skulle säga att hon var bäst på planen (jag gillade Camille Abily också) i en Champions League-final.

Jag vet att det funnits många som undrat vad hon gör i ett land där hennes lag bara pressas i två-tre ligamatcher per säsong (och knappt ens det i år). Såg ni dem fira ikväll så förstod ni exakt varför.

Och, som ett litet mervärdes-PS: här har ni en intervju jag gjorde med Lotta i Lyon för två och ett halvt år sen. Mycket har förändrats i OL sen dess, men det var där den här satsningen tog fart. Ja, inte med intervjun då, men ni fattar.

/Simon Bank