Om vi försöker hinna med ett extra andetag mitt i Blåvitt–AIK, så gör vi rätt i att använda det för att tänka på en kille vi väl inte tänkt så mycket på det sista.

Charlie Davies skulle ju aldrig återvända till Washington, det var vad han sa efter den där bilolyckan som var nära att ta hans liv, och som tog ett annat. Men han återvände. Han återvände till olycksplatsen ute på George Washington Parkway, han återvände till och med för att spela för DC United, och den här säsongen har han återvänt till toppnivån som spelare. Charlie slutade trea i skytteligan i år, med åtta mål, och är i alla fall i närheten av att vara samma spelare som han var före den där hemska natten för 21 månader sedan.

Senast jag talade med Charlie pratade han om att var tvungen att se framåt, att inte älta det som varit, det han inte kunde ändra. Han har lyckats med det, att gå vidare utan att vända om.

Men… det fanns ändå en återkomst han hade kvar, ett ställe han var tvungen att återvända till innan han helt kunde släppa taget om sin ärrade historia.

I går åkte Charlie Davies tillbaka till Washington Hospital Centre, för att tacka läkarna och sjuksköterskorna som räddade hans liv.

– Nu avslutar jag det här kapitlet, sa han.
– Det här var något som min kropp, min själ och, framför allt, mitt hjärta sa åt mig att jag var tvungen att göra.

/Simon Bank