Dio mio.

Jag vet inte vad det är med il calcio, men de har väl känt sig lite ignorerade och undanskuffade det sista. Lite i behov av uppmärksamhet (ja, kanske inte alla då – men många).

Alltså gör Roma storslaget fiasko med inre slitningar som syns på utsidan, alltså ser Milan till att hugga sig till 2–2 på Camp Nou, alltså gör Napoli en Milan 2.0 i Manchester.

Alltså: Gasperini–Trabzon 0–1.

Jag sitter på Luz i Lissabon, det är för varmt för kläder trots att det snart är natt, och Benfica och Manchester United har resonemangsspelat sig fram till ett lämpligt 1–1. Men det är ju Inter man tänker på.

Gasp har inte en större, starkare status än att han fick ändra sitt älskade 3-4-3 så fort som husbonden kom och knackade på hans dörr, men lik förbannat springer de rakt in i en svart storm från Turkiet. Jag har inte sett matchen, men det räcker med resultatservice för att förstå att Inter håller på att slå världsrekord i snabb kris. De fick inte den tränare de ville ha, de fick skaffa sig den tränare de fick – och nu är hans auktoritet så undergrävd att han kommer att få svårt att arbeta. I veckan spårade Cambiasso ur när han fick en fråga för mycket om spelsystemet. ”Basta!” sa han. Nu fick det vara nog med allt snack om osäkerhet och kris, nu skulle pressen sluta att skylla på alla från presidenten till materialförvaltaren.

Jodu, Esteban. Idag inleds nästa vecka, snart ska ni möta Roma, och det här är bara början.

Annars? Här var United halvokej, Benfica riktigt vasst före paus (utan boll, men med presspel som på 80-talet). Och Anders Lindegaard kommer att ställa till det lite för De Gea, känns det som. Schmeichel-utstrålning på honom ikväll.

Nu står United-klacken kvar och sjunger för Roy Keane, och under tiden kan vi väl, till sist, ägna en minut åt att bita oss i kinden över det faktum att det ju lika gärna kunde varit Johan Dahlin som storspelade mot Real Madrid ikväll. Nu var det MFF-dödaren Ivan Kelava, igen. En monstertalang som – det här kan vi se som kvällens knappologa fakta – älskar hockey och New York Rangers över allt annat.

– När jag har tid åker jag över och ser mitt Rangers. Jag brukar se deras matcher på tv, för min idol Henrik Lundqvist spelar där, har Kelava förklarat.

Den jäveln.

/Simon Bank