Med ett par futtiga timmar kvar till avspark på Allianz-Arena kan vi väl ta oss tiden att fundera på det här med tiden.

Man behöver inte vara en 25-årskrisande 37-åring för att ha problem med tidsuppfattningen när det kommer till livet. Det underlättar, men det är alls inte nödvändigt. Hur kan allt det som går så långsamt samtidigt gå så oerhört snabbt?

Igår meddelade Anja Pärson att hon lägger av. Jag var i St Anton när hon blivit världsmästare för första gången, jag var i Vancouver när hon höll på att köra ihjäl sig, och det är svårt att riktigt greppa att det gått snart sagt ett helt idrottsliv mellan de där två punkterna.

– Mitt livs svåraste beslut, sa Anja när hon avslutade karriären igår.

Det där var ett idrottsliv som definierades av hundradelar, och jag tänker på det när jag läser om ett annat beslut, fattat av en annan idrottare, vars liv också definierades av de minsta prickarna på klockan.

Timo Konietzka gjorde nio landskamper och tre mål för Västtyskland, men han kommer för all framtid att vara ihågkommen för ett par korta sekunder i augusti 1963. Den allra första omgången av den allra första upplagan av Bundesliga spelades, och efter 58 sekunder gjorde Borussia Dortmund det historiska första målet, mot Werder Bremen.

Målskytt: Timo Konietzka.

När det firades jubileum i Bundesliga brukade han få berätta om det där allra första målet, det som kom så tidigt att fotograferna i Bremen inte ens hunnit få upp sina kameror för att fotografera det. Han gjorde totalt 72 mål på 100 ligamatcher, ett imponerande snitt som han var mycket stolt över, men det var det första av alla de där målen som gjorde honom historisk.

De 58 sekunderna var vad han lämnade efter sig till historieböckerna. Till allt det andra lämnade han 73 år. Efter karriären flyttade Timo till Schweiz med familjen och blev schweizisk medborgare. Drev ett värdshus. Fick barn och barnbarn.

När han häromåret överlevde en svår hjärtattack fattade han ett avgörande beslut.
– Jag vill aldrig hållas vid liv på konstgjord väg.

Timo Konietzka ville bestämma själv, och när han drabbades av gallcancer i vintras gjorde han just det. En desperat sista operation hjälpte inte, och när sjukdomen stämplades som obotligt visste han vad han ville göra. I veckan som gick kördes Bundesligahistoriens förste målskytt till en klinik av sin hustru Claudia, han träffade sina barnbarn, drack en sista öl.

Strax före klockan sju igår kväll drack han gift och somnade in. Efter sig lämnade han 58 sekunder, 73 år och ett öppet brev.

Älskade vänner!

Jag vill först och främst rikta ett hjärtligt tack till Exit (dödshjälpskliniken), som på måndagseftermiddagen befriat mig från smärtan och ledsagat mig på den svåra vägen. Jag är mycket lycklig!

Gör alla det bästa av era liv! Mitt var långt, och ändå så kort.

Timo Konietzka. 2 augusti 1938, till 12 mars 2012.

/Simon Bank