Det är inte varje dag jag ser till att plocka upp ett exemplar av Ilta-Sanomat för att hacka mig igenom texter om finsk fotboll och haffa närmaste finländare för att få vettiga översättningar.

Det är å andra sidan inte varje dag som Joel Pohjanpalo spelar säsongspremiär i ligan heller.

Jag vet inte om ni hört talas om Super-Jolle förut, men han rankas som den största talang som finsk fotboll fått fram på evigheter. Pojken är bara sjutton år, men han gör mål som om det inte fanns en morgondag, och det höjs redan röster (senast idag i Iltalehti) för att få med honom i a-landslaget.

Den sortens hajpade tonåringar brukar kunna få det lite jobbigt. I ett land som Finland är det marginellt lättare att vara ”Den nye Litmanen” än vad det är för en svensk grabb att stämplas som ”Den nye Zlatan”.

Men Jolle får dras med det.

I höstas debuterade han i HJK, men innan dess var han nere och spelade Kakkonen (Finlands motsvarighet till Division I) med HJK:s farmargäng Klubi 04.

Hur det gick? Jotack, han gjorde 33 mål på 23 matcher. Bara ett av målen kom på straff, de flesta var riktiga målskyttsmål på ett tillslag. När HJK plockade hem honom fick han vinterträna med Litmanen, och åka iväg på en enveckas provträning med Liverpool.

– Häftigt att träna med Jari, sa Joel.

Och Liverpool?

– Det var en stor upplevelse att få komma till sin favoritklubb. Jag har alltid drömt om att gå dit.

Det var en tonårsdröm som rullades upp, som tonårsdrömmar brukar rullas upp. Super-Jolle har hajpats härifrån till evigheten inför ligastarten, men han själv har tonat ner allt en smula.

– Hårdheten och tempot här är något helt annat, det är ett stort steg.

Igår spelades så premiären, med Pohjanpalo från start mot Mariehamn. Det började sådär, IFK ledde i paus och HJK var illa ute.

Och sen?
Jorå.

1–1 (70.32) Pohjanpalo.

2–1 (72.38) Pohjanpalo.

3–1 (73.14) Pohjanpalo.

Ett dyngäkta hat-trick på två minuter och 42 sekunder. En nick, en vänster, en höger, inga mål emellan. Utan att ha gjort några magisteruppsats-djupa efterforskningar törs jag lova att det är den häftigaste ligastarten av en så ung spelare på den här nivån sedan färg-tv:n uppfanns. Så mycket för det stora steget.

– Det känns tomt. Jag förstår nog inte riktigt vad jag gjort, log Super-Jolle, med en töntig hat-tricks-hatt på huvet.

Jari Litmanen stod bredvid och gjorde sitt bästa för att dämpa förväntningarna (lycka till, Litti).

– Det var inga turmål, han gjorde verkligen riktiga mål. Joel är en stor talang, men det krävs mycket arbete, försöke han.

Idag är första dagen i resten av Super-Jolles liv. Han har kontrakt med HJK 2015 ut.

Det är inte så många som tror att han blir kvar i Helsingfors riktigt så länge.

/Simon Bank