För några veckor sedan – under tiden då vi hade existentiella grubblerier kring bloggens framtid – skrev jag något om att det kanske var lika bra att vi omvandlade den till att enbart handla om Zenit St Petersburg.

Nu blev ju vårt storvulna framtidsmanifest istället att vi skulle gnissla på precis som förut, men det innebär verkligen inte att vi ska sluta plaska runt i Neva-floden.

Det är ju där det händer just nu.

Det är lite som det var när Ryssland skulle bli kapitalistiskt över en natt efter Sovjetunionens sönderfall. Zenit St Petersburg har tänkt sig att ta klivet upp i den absoluta europeiska toppen – omedelbart, precis just nu – och har utformat sin egna, nyryska modell för hur det ska gå till.

Stora pengar, snabba pengar. Hulk och Alex Witsel på en enda dag för 80 miljoner euro. In med det nya och… se vad som händer.

Man kan säga vad man vill, men Abu Dhabi-versionen av Manchester City är ett exempel på hur en nyrik klubb bör resonera för att etablera sig på en ny nivå. Förändringen där har skett gradvis. Genomgripande. Tålmodigt. Långsiktigt. 

Zenit St Petersburg framstår just nu som motsatsen. De har betalat en snabb miljard – i övergångssumor, agentavgifter och sign on-bonusar – för att rasera allt som tidigare byggts upp. De var de dubbla ryska mästarna, laget som gick till åttondelsfinal i Champions League i våras. Nu är de i spillror. Det var inte ett fotbollslag som reste till bortamatchen i Samara i helgen; det var ett rullande inbördeskrig.

Ryske landslagskaptenen Igor Denisov åkte överhuvudtaget inte med till matchen. Stjärnanfallaren Alexander Kersjakov blev utbytt i paus, och därefter nedskickad till reservlaget med omedelbar verkan.

Allt handlade såklart om pengar. Det gör ju alltid det, i synnerhet i dagens Ryssland.

För att locka Hulk till Ryssland tvingades Zenit erbjuda honom en årslön uppemot 70 miljoner kronor, och en sign on-bonus på ytterligare 100 miljoner. Det är summor som klubbens tidigare nyckelspelare inte kommer i närheten av. Igor Denisov gick till klubbledningen och krävde en löneökning som motsvarade hans betydelse för laget. Han fick den inte.
– Jag är den första som vill se laget förstärkas, men varför ska utlänningarna tjäna tre gånger så mycket som lagets bästa spelare? Det vore en sak om Hulk och Witsel var Messi och Ronaldo, men det är de inte. Så varför ska vi då ha den här obalansen i lönesättningen, frågar sig Denisov i Sport-Express.

Nu strejkar Igor Denisov. Han säger att han tänker lämna Zenit i januari ”om inte situationen förändras”. Från hans perspektiv är frågan var egentligen en lojalitet tar slut. Andra har frågat sig – med hela historien runt Zenit och rasism i bakgrunden – var en xenofobi börjar.
– Folk säger att vi inte passar Hulk, men det gör vi. De säger att vi inte gav honom ett varmt välkomnande, men det gjorde vi. Vi försökte prata med dem båda, men det är svårt att kommunicera genom deras tolkar.  Och jag tycker ju att de snarare borde anstränga sig mer för att prata med oss. Vi brukade vara ett lag där alla spelade för varandra, men det är tydligt att klubbledningen inte satte något större värde vi vad den hade.

År 2012 har vi fått lov att acceptera att fotbollen kretsar kring ekonomi. Men det är en sak att ha pengar, en annan att kunna hantera dem.
– För mig handlar det framförallt om respekt. Jag har gjort över 200 matcher för Zenit, men de senaste nätterna har jag haft svårt att sova. Klubben har gjort mig till en rik person, men jag vill ändå att den visar sin uppskattning för mig och de andra ryska spelarna som är ryggraden här. Pengar borde användas för att bygga en bra stämning runt laget – inte för att förstöra den.

/Erik Niva