Man undrar ju vad Stephen Fitzwater tycker om det hela.

Han är den 55-årige Chelsea-supportern som aldrig mer får gå på en Chelsea-match i hela sitt liv. För ett halvår sedan ska han ha riktat rasistiska förolämpningar mot Didier Drogba under FA Cup-semin mot Tottenham. Och eftersom Chelsea nyligen gjort ett stort nummer av att de antagit en nolltoleranslinje mot rasism gav påföljden sig själv: livstids avstängning.

Men nu då?

John Terry har idag slutligen accepterat sin bestraffning från det engelska fotbollsförbundet. Han erkänner att ”språket jag använde – oberoende av sammanhanget – inte är acceptabelt på en fotbollsplan eller i någon annan del av livet”.

Är en nolltolerans i april fortfarande en nolltolerans idag?

Nä, det är den naturligtvis inte. Visserligen påstår Chelseas styrelse att de vidtagit disciplinära åtgärder gentemot Terry – men meddelar samtidigt att de har för avsikt att låta bestraffningen ”förbli konfidentiell”. John Terry är tillgänglig för spel redan mot Sjaktar Donetsk på tisdag.

Tjoflöjt.

Jag menar naturligtvis inte att John Terry borde straffas med en livsstidsavstängning av sin klubb. Jag vill bara peka på hur lite slogans och paroller betyder innan de verkligen testas, hur stor skillnaden är på folk och folk och hur jävla genomdränkt fotbollssporten är av ett totalt och allomfattande hyckleri.

Om man inte kan backa upp ord med både mening och handling – då är det långt mycket bättre att hålla käften från första början.

/Erik Niva