Startsida / Inlägg

In the Dark Times, Will There Also Be Singing?

av Erik Niva

En figur i det förra kommentarsfältet påminde mig om att den där Alex Ferguson-kommentaren minsann förevigats i sång.

Den avskydda Glazer-familjen från Florida hade precis tagit över Manchester United och fotbollskommersialismen hade nått sitt definierande ögonblick. Tiotusentals supportrar kände att deras klubb inte längre var deras, men där de hade väntat sig sympati och förståelse från Alex Ferguson fick de istället en sorts tror-ni-verkligen-att-ni-betyder-något-attityd.

I slutet av augusti 2005 uppmanade Alex Ferguson missnöjda Manchester United-fans att dra och kolla på Chelsea. För vissa människor var det den sista pilen in i ett brustet fotbollshjärta, och därefter gick det fort. Några få månader senare stod fans till en helt ny klubb och sjöng en helt ny sång.
– Oh Fergie said,
go and watch Chelsea
Are you having a laugh?
We’ll be watching FC.

Fotbollspiraterna i FC United hade satt sin skuta i sjön, och det finns ju alltjämt väldigt mycket att skriva om dem och deras plats i tillvaron – men den här gången hade jag tänkt nöja mig med att säga det med några sånger.

I mina ögon är FC United kanske klubben med hela fotbollsvärldens bästa sångrepertoar.

Jag har alltid varit den där killen som främst gillat musik med ett budskap, och därför uppskattar jag också FC Uniteds bakkatalog så oerhört mycket.

Även om jag såklart också stämmer upp i ”We Are Tottenham, Super Tottenham, From the Lane” inbillar jag mig inte att det är någon vidare fotbollssång. Där finns ingen egentlig mening, inget som är det minsta karaktäristiskt eller unikt, inget som säger något om vad som egentligen är så speciellt med Super Tottenham From the Lane.

Den är av samma snitt som 95 procent av alla andra läktarsånger, och just därför använder jag också den som exempel och kontrasteringsobjekt.

FC Uniteds sånger – eller rättare sagt, deras texter – är av en helt annan kaliber. De utgår ifrån den verklighet som en gång var deras, men som sedan togs ifrån dem. De handlar om drömmen om att en annan fotbollsvärld fortfarande är möjlig, om kampen för att ta sig dit.

De är inget annat än moderna protestsånger.

Och nej, de görs aldrig någonsin rättvisa genom burkiga Youtube-klipp – de ska upplevas på en svettig pub eller en trång ståplatsläktare – men en provkarta ska nu likafullt få sin speltid.

Tottenham Hotspur är min klubb, och jag kommer aldrig att kunna sjunga med i vad som i grunden ändå är hybridiserade Man United-sånger. Det är underordnat. Ölgubbarna som plitat ihop de här raderna på någon nedgången Salford-sylta borde likafullt ha någon form av Polarpris.

I am an FC fan,
I am a Mancunian
I know what I want and I know how to get it
I wanna destroy Glazer and Sky
’Cause I wanna be, at FC

Glazer, whereever you may be
you bought Old Trafford, but you can’t buy me
I signed ”Not For Sale”, and I meant just that
you can’t buy me, you greedy twat 

Won’t pay Glazer or work for Sky,
still sing ”City’s gonna die”
Two Uniteds, but the soul is one
As the Busby Babes carry on

This is our club, belongs to you and me
We’re United, United FC
We may never go home, but we’ll never feel down
When we build our own ground, build our own ground
We’ll build our ground, at Ten Acres Lane
We’ll put our pitch, by the old canal
We’ll live the dream, down in Newton Heath

This badge is your badge,
this badge is my badge
Three stripes and three sails,
oh, what a fine badge
They tried to take it,
but we replaced it
On the shirt of United FC 

Och sist men viktigast – sången med den bästa fotbollstext jag överhuvudtaget känner till. Sorgen, smärtan, ljuset… För bövelen. Plakatpoesi när den är som allra starkast, fränder.

My eyes have seen the glory and my heart has felt the pain,
with Glazers at Old Trafford I will never go again
We’ve taken all the passion and we’re singing at Gigg Lane,
as the reds go marching on on on!
Glory, glory FC United…
I am a Busby Boy and that is all I’ll ever be,
until some greedy bastard took my club away from me
We’ve taken all the passion and we’re following FC,
As the reds go marching on on on!
Glory Glory FC United… 

/Erik Niva

  • Tjänstgörande sportredaktör: Johan Lundin
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB