Vad Simon Bank har för ursäkt har jag ingen aning om, men själv har jag alltså haft semester ända sedan den här bloggen senast uppdaterades.

Skäl nog för denna totala radiotystnad? Jo, för egen del tycker jag allt det. Jag har helt enkelt inte haft någon anledning att höra av mig. Under de här sommarveckorna har jag besökt sammanlagt tre fotbollsarenor – ett avsiktligt personligt bottenrekord – och ingen av dem har haft någon historia att berätta om.

Jag var på Hammarbys premiär på Tele2 Arena, jag var på EM-finalen på Friends Arena och jag såg Östersunds FK spela en match hemma på Jämtkraft Arena. Den sistnämnda är veteranen i sammanhanget med sina sex år, men även om den har sina förtjänster är den likafullt ändå ett nybygge med nybyggets standardiserat mallade karaktär, utslängd vid en parkering på ett sterilt gammalt militärområde i stadens norra utkanter.

Därför får ni nu istället fotbollsvykorten jag önskar att jag hade kunnat skicka – de tio mest bildsköna fotbollsarenorna i världen.

Vissa är mindre än andra, men kriteriet för att kvalificera sig till listan är ändå att det spelas ordentliga seriematcher på planen. Det räcker liksom inte att några spexiga äventyrare bygger ett par provisoriska isklimpsmål bland pingvinerna på Sydpolen för att platsa här.

1. Eiði, Färöarna

Arenan uppe vid Färöarnas nordspets ser ut att vara hämtad från en annan fotbollsvärld – men det är den faktiskt inte. Hemmaklubben EB/Streymur är regerande färiska mästare, och spelade alltså Champions League-kval så sent som för någon vecka sedan. Visserligen tvingade Uefa-kraven dem att flytta just den matchen till nationalarenan i Torshavn, men ändå.

2. Trogir, Kroatien

Supporterägda HNK Trogir har ingen vidare lycka med att kämpa sig upp genom det regionala dalmatiska ligasystemet – men de har alltså en hemmaarena som ligger inkilad mellan två kulturminnesmärkta monument, 1400-talsslottet Kamerlengo och intilliggande St Marcos torn.

3. Molde, Norge

I onsdags åkte Ole Gunnar Solskjaer och hans Molde ur Champions League-kvalet på bortamål mot Legia Warszawa. Den stora tragedin med det var hur tusentals europeiska fotbollsfans därmed kommer att gå miste om den här vyn.

4. Shizuoka, Japan

Jag ska vara ärlig: Jag saknar en ordentlig djungel- eller regnskogsarena på den här listan. Men okej, den här arenan högt uppe i de frodiga japanska alperna funkar fint som substitut. Det enda problemet är att namnrättigheterna nu sålts ut på ett sätt som – på allvar – givit den det officiella namnet ”The Outsourcing Stadium”.

5. Saida, Libanon

Nej, jag är ju ingen strandkille – men jag fattar ändå att en serie semestervykort måste inkludera badbilder. Här på nationalarenan i Beirut var Abbas Hassan nära att kämpa det libanesiska landslaget hela vägen till VM i Brasilien.

6. Nuuk, Grönland

Jag är däremot mer av en kargaklipporsnubbe, och det här är alltså min typ av läktare. Grusplan? Jomen, det här är likafullt ändå nationalarenan – och hemmaklubben Nuuk IL är minsann femfaldiga grönländska mästare.

7. Como, Italien

Jag hoppas verkligen att Dan Corneliusson och Stefan Andreasson njöt ordentligt under de år då deras hemmaarena såg ut på detta sättet.

8. Beni, Nepal

Nä, det är ju inte direkt enkelt att ta sig till det avlägsna Myagdi-området i Nepal – men kommer man väl fram är det nog enkelt att finna sig tillrätta. De spelar ju högstadivisionsfotboll där också.

9. Braga, Portugal

Lite överskattad är den allt, den där bergväggen i Braga, men fotograferad ur rätt vinkel så fyller den likafullt sitt syfte. I takt med hemmaklubbens framgångar har den ju dessutom blivit en etablerad del av den europeiska toppfotbollens vardag.

10. Marina Bay, Singapore

Och okej, en jippoarena är det, men lite kul ska vi väl ändå få ha ifall vi nu ska gnissla igång efter semestern?! Nästa år ska de sydostasiatiska mästerskapen spelas här i Singapore, och 30 000 åskådare förväntas klämma sig in på läktaren för att slå vad om vem som först rensar ner bollen i vattnet.

/Erik Niva