En 0–0-match som slutade 0–0, en 3–3-match som slutade 1–0. Det är alltså sånt som Uefa sätter på bordet veckor som den här.

I förra veckan då?

Ja, då lade de ju fram sin årliga benchmarking report, den där bibban där de jämför europeiska ligor utifrån ekonomi- och intresserelaterade aspekter. Det här är sjätte gången som undersökningen presenteras, och har ni inte tid eller lust att fördjupa er i hundra sidors statistikporr så är ni inte bara ursäktade – ni är dessutom på rätt plats.

Rapporten förstärker bilden som Simon Kuper och Stefan Szymanski tecknade i Soccernomics, sätter små frågetecken för hur det är ställt med intresset och sympatierna i Sverige (vi har fler O’Leary’s- och charterfans än jag trodde). Vill ni veta vilket lag som har flest svenska sympatier av alla så får ni traggla er igenom ett par kapitel hårduggad Uefa-fakta först. Det här kan vara det mest tycksvärtetungrodda inlägg vi författat sedan vi drog igång den här bloggen, men den som jobbar sig fram får veta vilken klubb Sverige håller hårdast på.

En ledtråd tills vidare: Svaret är varken AIK, Malmö FF eller IFK Göteborg. Och det borde oroa Lars-Christer en smula.

Kapitel 1: Publiken.
•82 procent av de vuxna i Europa säger sig vara ”intresserade av fotboll”. En på fyra är ”mycket intresserad”.
•Störst intresse? I Spanien och England säger sig 37 procent vara ”mycket intresserade av fotboll”.
•Mest intresse? I Rumänien, Ukraina och Kazakstan säger sig 91 procent vara intresserade/mycket intresserade av fotboll.
•Sverige? Bara sjutton procent av de vuxna svenskarna är ”mycket intresserade av fotboll” (29:e plats i Europa). 67 procent är intresserade/mycket intresserade av fotboll (31:a i Europa).
•Fyra av de sjutton ligor som 2012-13 (alternativt 2013) drog störst publik totalt sett var engelska: 1. Premier League, 4. Championship, 12. League One, 17. League Two.
•Allsvenskan lockade 2013 drygt 1,8 miljoner åskådare. 25:e mest i Europa.
•Snittet sjönk i fjol i 28 europeiska ligor, steg i 22.
•I 24 europeiska länder uppgav respondenterna att spanska ligan var den utländska liga som var intressantast. I tio länder valde man Premier League, i Schweiz höll man Bundesliga som delad etta.
•I Sverige är, överraskande nog, La Liga den utländska liga som klart flest säger sig vara intresserade av. Måste vara Elche-effekten. På andra plats? Ligue 1. Måste vara Sochaux-effekten. Trea? Premier League.

Kapitel 2: Tränarna.
•Snittiden som en tränare blir kvar på sitt jobb? 17 månader. Sex av tio får gå inom ett år.
•De kulturella skillnaderna är enorma. Under perioden 2010-13 bytte klubbar i de skandinaviska länderna i snitt tränare mindre än en gång. I sydöstra Europa låg snittet på 3-5 tränare per klubb, med en tränardödens triangel i Rumänien-Grekland-Serbien-Bosnien, där klubbarna snittade över fem tränarbyten per tre år.
•När Uefa mätte (i november 2013) hade den genomsnittlige tränaren i grekiska ligan suttit på sin post i… fyra månader. Ingen hade suttit mer än ett år.
•Allsvenskan? Låg då på femte plats vad gäller tränarstabilitet (efter Nordirland, Finland, Norge och Island). Idag hade den placeringen ju varit väldigt mycket sämre.

Kapitel 3: Spelaraffärerna.
•Hälften av alla pengar i världen som investerats i spelarköp de senaste fem åren har investerats från de engelska, italienska och spanska ligorna.
•England (23 procent), Italien (16) och Spanien (11) stod för hälften av de totala spelarköpen i världen under perioden 2010-14.
•När det gäller försäljningar toppar Italien (15 procent), England (13), Spanien (10). Brasilien ligger sexa på försäljningslistan (5 procent av de totala försäljningarna), men inte ens på topp tio när det gäller spelarköp.
•Affärer där köpande klubb betalat över 15 miljoner euro, de senaste fem åren: England 63 stycken, Italien 26, Spanien 24, Frankrike 20.
• Affärer där säljande klubb fått över 15 miljoner euro, de senaste fem åren: England 38 stycken, Italien 34, Spanien 28, Portugal 15.
•Pengar som försvinner i avgifter till agenter? Stora individuella skillnader, men i snitt hamnar en åttondel av totalsumman i varje spelarköp i agentfickor.

Kapitel 4: Ekonomin.
•Under femårperioden 2007-2012, mitt under den globala krisen, ökade fotbollsklubbarnas gemensamma intäkter med 42 procent.
•Lönekostnaden ökade under samma period med 59 procent.
•Spelarlöner är viktiga, som Kuper/Szymanski visade i sin Soccernomics. Därför säger det väldigt mycket om hur ojämn spelplanen är att den klubb som lägger mest på löner läger mer än tre gånger så mycket pengar som den klubb som spenderar 25:e mest.
•I 56 procent av ligorna vinner också laget som lagt mest på spelarlöner. I samtliga ligorn slutar det laget på övre halvan.
•I de 20 rikaste ligorna blev klubben som la mest på spelarlöner mästare minst en gång 2011-12/2012-13 i 85 procent av fallen.
•32 klubbar hade under 2012 mer än 100 miljoner euro i intäkter. Sju tyska, sex engelska, fyra spanska. Malmö FF omsatte 2012 mest av alla svenska klubbar, 165,7 miljoner kronor. Allsvenskans klubbar omsatte totalt 1,2 miljarder det året.
•Uefa sorterar in klubbarna på tio olika nivåer vad gäller intäkter. De svenska klubbarna med högst intäkter hamnar i fack fyra. På de tre översta nivåerna finns totalt 149 klubbar, som alltså samtliga drog in mer än MFF.
•Den stora geoekonomiska trenden är att de östeuropeiska ligorna, i stort sett utan undantag från Turkiet och österut, rekordökar sin omsättning.
•Ligorna som ökat omsättning mest 2007-12: Georgien 568 procent, Vitryssland 556 procent, Azerbajdzjan 266 procent, Kazakstan 210 procent, Ungern 202 procent.
•Spelarlönerna i allsvenskan steg med 20 procent mellan 2007 och 2012, en väldigt moderat ökning jämfört med resten av Europa.
•2012 betalade den klubb som la ut 50:e mest i Europa på spelarlöner ungefär tre gånger så mycket pengar på löner som hela Malmö FF:s omsättning.
•Klubbarnas sammanlagda ekonomiska resultat, året 2012:
Holland +5 procent.
Norge +4 procent.
Tyskland +2 procent.
Spanien 0.
Schweiz -1 procent.
Sverige -2 procent.
Frankrike -7 procent.
England -8 procent.
Italien -11 procent.
Danmark -26 procent.
Portugal -30 procent.
•Om vi tittar på soliditeten hos klubbarna (förhållande eget kapital till tillgångar) låg allsvenskan (2012) sammantaget på 22:a plats i Europa med 20 procent. Toppligorna: England 34 procent, Tyskland 30, Frankrike 16, Spanien 12, Italien 8.

Kapitel 5: Sympatierna.
Till sist då, och den här tycker jag är intressant: Vilken är den populäraste klubben i respektive land?
47 procent av portugiserna håller på Benfica.
45 procent av rumänerna håller på Steaua.
37 procent av turkarna håller på Galatasaray.
35 procent av holländarna håller på Ajax.
33 procent av spanjorerna håller på Barcelona, lika många på Real Madrid.
31 procent av bulgarerna håller på Levski.
31 procent av italienarna håller på Juve.
(—)
23 procent av tyskarna håller på FC Bayern.
15 procent av britterna håller på Man United.
14 procent av fransoserna håller på PSG. 

Sverige? Vi är det mest supporterspridda landet av alla, den klubb som har flest supportrar av alla i Sverige är… Manchester United. Supporting our local club, are we?

/Simon Bank

Källa: Uefa Club Licensing Benchmarking Report, Financial Year 2012.