Det finns nog ingen spelare i hela fotbollsvärlden som jag just nu har samma hatkärlek till som Dimitar Berbatov.

Å ena sidan, jag håller på Tottenham. Jag vet precis allt om hur en briljant bulgar kan få världens svåraste sport att se enklare ut än någon annan kan.

Å andra sidan, jag håller på Tottenham. Jag vet allt om hur en meningslös, ointresserad, illojal bulgar kan underminera ett helt fotbollslag.

Nu brottas det bulgariska landslaget med samma problem. Efter hans helt horribelt loja insats mot Italien i förra månaden så gick till och med det bulgariska förbundets vicepresident Iordan Letjkov ut och sågade honom med den mest skoningslösa statistiska uppgiften:
– Berbatov sprang bara 2000 meter när en normal spelare springer mellan 9 000 och 10 000 meter under 90 minuter. Berbatov är kapten, och måste leda laget, måste göra sitt bästa på planen.

Även om uppgiften i sig måste vara överdriven – för det måste den väl bara vara? – så var det lätt att begripa vad Letjkov var ute efter. Om det tog skruv? Well, igår spelade Bulgarien mot Serbien – och efter en dryg halvtimme låg de under med 4-1. Då verkade Berbatov tycka att det var rätt meningslöst att fortsätta. Han bad om att bli utbytt – med en höftskada som kanske var uppfunnen, kanske inte.

De bulgariska journalisterna hade i alla fall sin uppfattning kvar. Canal 1 sände matchen, och deras kommentator beskrev Berbatov och hans uppträdande som ”en skam för landet”.

En kvart senare – under halvtidsvilan – ska Berbatovs rasande agent Emil Danchev ha ringt upp tv-bolaget och antytt att hans klient tänkte sluta spela för Bulgarien om inte tonen i omdömena om honom förändrades.

Efter matchen upprepade Danchev hotet offentligt:
– Dimitar sa till mig att han var beredd att sluta i landslaget, eftersom folk skyller de dåliga resultaten på honom.

Så där står vi – Berbatov mot Bulgarien. Which side are you on?

/Erik Niva

Något vi inte berört med gårdagens landslagsspel? Jo, Georgien föll med 2-1 i Rumänien – och eftersom det nya numret av Sportmagasinet skickas ut till prenumeranter i dagarna så passar jag på att tjata om mitt Georgien-reportage där en sista vända.

Parallellt med matchen i går så visas en fotoutställning om augustikriget i Bukarest, och avståndet mellan de två aktiviteterna är betydligt kortare än man kanske först tror. När jag var i Georgien insåg jag att det deras fotbollslandslag sysslar med just nu är så kallad kulturell krigsföring. Nu när EU är på väg att återupprätta sina relationer med Ryssland som om inget hade hänt så är fotbollen ett av väldigt få sätt för Georgien att ropa ut till omvärlden: ”Vi är fortfarande här, och vi fortsätter kämpa. Glöm inte bort oss”.

Annars var det absolut största med Georgien-resan att jag fick chansen att hänga med en av mina barndomsidoler i några dagar. När muren föll så flyttade Zaur Svanadze till Sverige. Han var en teknisk, bollskicklig innermittfältare som bland annat vunnit Cupvinnarcupen med Dinamo Tbilisi 1981. Tio år senare så hamnade han osannolikt nog i Malmbergets AIF.

Efter ett årtionde i Sverige är Svanadze nu tillbaka i Georgien, där han just nu basar för U19-landslaget. Tidigare har han bland annat varit huvudtränare för Lokomotiv Tbilisi och assisterande förbundskapten för det georgiska a-landslaget.

Nu är han öppen för en flytt tillbaka till Sverige – så om du basar för en hyfsat ambitiös klubb i typ Superettan och vill prova på en annan väg än den svenska förbundsmodellen, slå Zaur Svanadze en signal.
***
Har ju varit en del fotbollsmusik på den här bloggen de sista dagarna. Jag ska stänga den burken för stunden med det här tipset.

Jag kom faktiskt ihåg hur Peter Wennman efterlyste en hip hop-refräng till Papa Bouba Diops ära efter ett sent kvitteringsmål mot Man United – men jag hade ingen aning om att det faktiskt fanns folk som tog honom på orden.

Laxås boxarromantiker Dick Tiger satte ihop en poppärla om vår man Papa Bouba – och blev bland annat belönade med att spelas i halvtidspauserna på Craven Cottage. How to make it in the UK.
***
Vet inte om alla i hela världen redan har sett det här, men jag tyckte att det var lite kul. Zlatan håller dribblingsskola på Uefas hemsida – ”some players make it look easy… Simão… Cristiano Ronaldo… and last but not least – me…” – och avslöjar vilket som är hans personliga favoritmål.

Inte klacken mot Italien, inte slalomshowen för Ajax, inte bomben mot Grekland – utan den gamla Ajax-rushen mot Celta Vigo som jag inte ens hittar något videoklipp på.
***
Och appropå klassikermål. När vi snabbdiskuterade vilket 1978-mål det var som Elano gjort en kopia på kunde vi inte sätta fingret på det, men nu har Simon Bank googlat igång.

Nelinho, såklart.

/Erik Niva

Det är inte bara kring Svennis det blåser.

I hans tidigare hemland Italien är det rejäl storm – kring Catanias kalsonger.
Ni har redan sett bilden, i ett av Eriks tidigare inlägg.
Ta gärna en titt igen på hela sekvensen, det är värt det:
http://www.youtube.com/watch?v=gUg_6fXztOM

Catania fintade alltså bort Torinos målvakt Sereni genom denna, minst sagt, udda frisparksvariant. Men nu har Plasmatis nerdragna shorts och uppvisade kalsonger lett till rejält bråk – och kalsongerna kommer kanske också att leda till regeländringar eller åtminstone hårdare tag mot liknande uppförande.
Många, inte bara i Torino, menar att Plasmatis uppträdande var osportsligt och förnedrande och förolämpande mot Sereni och Torino.
Tränare Zenga säger att varianten var intränad – men inte kalsongmomentet.
-Jag såg inget från bänken men på träningen ska jag absolut ta upp det här med spelarna för vi kan inte göra något som gör att vi riskerar disciplinära åtgärdetr Jag tror ändå inte att Plasmati hade någon som helst avsikt att förolämpa någon.

Catanias egensinnige president Lo Monaco har sin uppfattning klar:
– Om det var en fräck sak att göra? Det finns regler och jag kan inte se att det här ett brott mot någon. Vad som är god smak är en relativ fråga.

Domarbas Collina säger att domaren blev lite tagen på sängen eftersom inget i reglerna förutsett att spelarna ska dra ner byxorna inför varandra.
– Det är helt klart en osportslig gest. Man kan jämföra med när ansiktsmasker förbjöds på planen. En sydmarikansk spelare kom med spindelmannen-mask och Fifa uppskattade det inte och tillförde en regel som förbjöd det.
Enligt Collina är Plasmatis kallingar ett soklart exempel på ”brist på respekt för motståndarna”.

Förre domarbasen Paolo Casarin är ännu hårdare i sitt omdöme:
”Det här är verkligen inget tecken på genialitet direkt. Att visa kalsongerna är bara dålig smak och osportsligt uppträdande. Det kommer aldrig att tillåtas igen för domaren har makt att ingripa mot sådant här. Det hela är en total avsaknad av värdighet”.

Så, vad säger ni läsare, borde domaren ha underkänt målet? Var det kul eller bara plumpt? Var går era gränser?

Själv går min gräns vid feber, när det kommer till vad man är beredd att offra för jobbet. Därför missar jag Laul Calling i dag, är hemma i soffan och hoppas bara att jag blir bra till i morgon.

Här har ni dagens alster, om landskampen i går:
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/wegerup/article3812925.ab

/Jennifer

Vad vet vi?

…att Svennis och hans Mexiko föll i Honduras i natt – där hemmafolket verkar ha varit rätt taggade – men att de ändå hankar sig vidare i VM-kvalet på målskillnad.

…att La Afición nu toppar sin hemsida med jätterubriken ”¡DE MILAGRO!” – Miraklet – och följer upp med underrubriken ”La mediocridad se hace presente”, det mediokra är här.

…att Justino Compeán – presidenten för det mexikanska förbundet – sa att Svennis skulle leda laget mot Sydafrika oavsett resultatet. Men det var före matchen, det.

…att det mexikanska förbundet ändå ska ha någon form av utvärderingsmöte i eftermiddag.

…att det är sju timmars tidsskillnad till Mexiko, och att klockan därför fortfarande bara är halv tre på natten där.

Vad vet inte?

…vad som händer nu.
***
Några andra mål som Simon Bank valt bort med sitt eurocentriska perspektiv? Jodå, som vanligt finns det såna.

I det här tempostarka klippet ni se hur före detta HIF:aren Luton Shelton gjorde sitt bästa för att Jamaica skulle ta in de mexikanska plusmålen, och hur de möjligen hade lyckats om inte kvällens frisparks studsat ner på mållinjen. Ni ser dessutom hur det gamla underbarnet Freddy Adu – nuförtiden bänkspelare i Monaco – skruvade in sitt första mål för det amerikanska a-landslaget.

Brasilien slog Portugal i en 6-2-match som tycks ha varit rätt underhållande. Maicon smackade in bollen ur dödvinkel. Elano flyttade bollen lite bakåt  och lite utåt – sedan gjorde han om något liknande.

Keji Tamada gjorde det vackraste målet i Asien när hans Japan krokade på Australien i sin kvalgrupp.
***
Holland? Äh, allt det intressanta där nere utspelade ju sig i samband med den oortodoxa matchen mellan Holland B och Sverige U21.

Dels har vi ju den fenomenala 3-0-segern – det finns videohighlights på det holländska förbundets hemsida, men ska du kunna se dem måste du först lura i din dator att du sitter i Holland, Belgien eller Schweiz – efter begränsat bollinnehav, men fina mål av Bajrami, Avdic och Toivonen.

Men dels måste vi ju uppmärksamma det riktigt stora med den matchen. På ena bänken satt Jörgen Lennartsson – på den andra satt Dennis Bergkamp.

Jepp, den fenomenale eleganten har nu gjort tränardebut. De senaste åren har han coachat sin son, jobbat på sina tränarkurser och påbörjat en internutbildning med Ajax. Men i går gjorde han alltså sin första riktiga match, som assistent till b-landslagets tränare Johan Neeskens.
– I Ajax arbetar jag bara i bakgrunden än så länge. Besluten där tas av andra. Här så är jag däremot inblandad i laguttagningen, bytena och kan komma med synpunkter om hur laget ska spela bättre.

Dennis Bergkamp är tillbaka, och fotbollsvärlden är därmed en lite bättre plats idag än den var igår. Men han hade nog inte räknat med att tvingas möta Emil Johansson det första han gjorde.

/Erik Niva

Inför det som komma skall då.

Ni kanske har snappat upp att det ska spelas fotboll som faktiskt gäller något också. Svennis är i Honduras, och även om det ska väldigt, väldigt mycket till (förlust och sju tappade plusmål gentemot Jamaica) så finns det en möjlighet att Mexiko är borta från VM 2010 när ni vaknar i morgon.

De honduranska fansen verkar i alla fall taggade. Jag citerar den mexikanska tidningen La Afición:
”När Sven-Göran Eriksson anlände till San Pedro Sula så ställdes han till sist inför den verklighet som många varnat honom för: Det här är så nära helvetet det går att komma. En blandning av galenskap, våld och passion omringar något som förflyttats bort ifrån alla sportsliga dimensioner, och i stället förvandlats till ett krig, där fienderna är mexikaner”.

Flera hundra hemmafans väntade i timmar på att ta emot det mexikanska landslaget. De vrålade : “¿Cuál es el miedo? ¡Mexicanos cagones!” (”Vad är rädsla? Mexikanska skitar”) och gjorde några halvhjärtade försök att attackera den grönvita spelarbussen. Sedan misshandlade de någon busschaufför och en skara journalister.

Svennis reaktion? Ja, vad tror ni själva?
– Det är trevlig stämning här i Honduras. Jag förstår att många fans vill att Honduras ska vinna, så det är normalt.

Jojo.

/Erik Niva

Inför det som komma skall då.

Vi flyttar oss till Misiones-provinsen i nordöstra Argentina. Det är hösten 1994, och på Club Deportivo Guaraní Antonio Franco-stadion är det välgörenhetsmatch för det lokala barnsjukhuset.

Domaren blåser i pipan, avsparken går – och Diego Maradona tar tag i bollen.

/Erik Niva

Förlåt. Ibland kan man bara inte låta bli att sätta sådana rubriker. 🙂
Man måste ju passa på för i tidningen är det inte vi skribenter som sätter rubbarna, utan de eminenta redigerarna, de som gör sidorna på natten, något jag aldrig skulle klara, jag var värdelös på redigering när vi hade det på Journalisthögskolan.
Dock får man då och då arga mejl om rubbarna, men är alltid lika oskyldig…

Men Trapattoni, tillbaka till honom. En underbar liten herre, ni minns väl Eriks tidigare inlägg här på bloggen med Trapattonis utbrott? Själv träffade jag honom, Trapattoni alltså, mycket inför och under EM 2004, då jag punktmarkerade Italien.
Vi kör ett litet minne därifrån:
http://www.youtube.com/watch?v=2GsNyyMn8Tc (datorn har hängt sig, den vill inte länka just nu, men ni ser ju adressen)
Vi satte vid tillfället, apropå rubbar, den fina rubriken SPOTTI. Den tyckte italienarna var så bra att de till och med filmade Sportbladets etta i italiensk tv.
Jag har för övrigt aldrig fått så mycket mejl som då, när jag skrev om Spotti och 2-2, och det vill inte säga lite….

Numera basar som bekant ”Trap” över Irland och han börjar redan nu, fyra månader i förväg, att ladda upp inför mötet med sitt fosterland.
”Italien är ett bra lag när alla är friska och skadefria men med några spelare borta kan de få problem”.
Det kommer att bli en mycket intressant match, så mycket är i alla fall säkert.

Själv bevakar jag Holland-Sverige i kväll och det känns inte som årets hetaste match direkt…

Candido Cannavòs krönika om Zlatan i dag är för övrigt intressant, den handlar bland annat om det otroliga faktum att Z är en normal pappa och byter blöjor på sina barn, något som skakat mina manliga kollegor nere i Italien. Kommentarer överflödiga.

Nu ska jag leta vinter-kläder till Gällivare och det ska vara riktiga, rejäla sådana, inte det man kör med här i huvudstan där man mest åker runt i t-banan. F-ck, skulle hållit mig till Milano som planerat. Frågan är även vad man har på sig om man ska ta en sväng på Björnfällan när man är färdigjobbad fredag kväll… Niva kanske vet?

/Jennifer

Landslagsdag. Vad säger ni – ska vi ta och plocka ihop ett förhandspaket med gott och blandat?

Holland, alltså. Intresset för att se Behrang Safari är väl inte direkt glödhett nere i Amsterdam, där rapporterna talar om en halvfull Arena. Roligast är väl annars de holländska intervjuer där Henrik Larsson avslöjar att Gio van Bronckhorst gjort en offensiv för att locka ner honom till Feyenoord:
– Jag har förstått genom Gio att de är intresserade av mig. Jag säger inget om det. Det beror på Helsingborg vad jag gör. Jag har inte sett mycket av Feyenoord på sistone, men Gio har berättat för mig. Han har förklarat at har mycket skador, och att många unga killar därför fått chansen.
***
Hetast i Holland är väl annars PSV:s serbiske striker Darko Lazovic. Efter att ha petats från toppmötet mot Ajax i söndags fick han chansen att hoppa in, och efter bara fyra minuter på planen hade han legat bakom kvitteringsmålet. Läge att fira? Nej, läge att springa ut mot den egna bänken och förolämpa tränaren som petat honom.

Huub Stevens – som ju varit i andra bråk nyligen – fick sina fiskar varma. Nu har holländska medier anlitat läppläsare, och kommit fram till att de Lazvovic sa till sin manager var:
– Fitta. Jag ska knulla din mamma.
***
Fler anfallare i ropet? Jo, Boca Juniors löfte Lucas Viatri har nu fått veta att han måste upp i rätten, anklagat för att ha rånat en frisörsalong.

Vad han ska ha stulit? Om jag fattar saken rätt – en sax och lite hårsprej.

Tja, något måste man ju göra även de dagar man inte kan avgöra Superclasicon.
***
Och då var vi ju redan inne på Argentina. Ni har redan hört allt om Butcher-fejder och krucifixletande småpojkar – men har ni snappat upp att Diego Maradona verkligen sluter cirkeln på Hampden ikväll.

Det var nämligen på just den arenan som en 18-årig Maradona gjorde sitt allra första landslagsmål, för ganska prick 30 år sedan. Det var tyvärr tv-strejk, och finns därför inga bilder från matchen. George Burley – som numera är Skottlands förbundskapten – spelade också i den matchen, och får klä den i ord:
– Det finns kvar i minnet som en av de bästa erfarenheterna under min karriär. Jag kan fortfarande se framför mig hur Maradona springer snabbare med bollen än utan den.

Leeds-yttern Arthur Graham lyckades byta till sig Maradonas tröja efter matchen. Hur mycket han värdesatte den? Jo, för fem år sedan sålde han den för ungefär 140 000 kronor via en auktionsfirma i London.
***
Appropå Maradona och hans uttalande om att England stal VM-finalen mot Västtyskland 1966. Även om de engelska reaktionerna är upprörda har han i alla fall fått stöd från ett håll: den tyska tabloiden Bild.

”Bravo Diego” är deras rubrik idag.
***
När vi ändå är inne på de anglo-tyska relationerna – vad hoppas vi på av matchen mellan Tyskland och England i Berlin ikväll? Själv hoppas jag mest att Leverkusens sensation Patrick Helmes sätter ännu ett mål – så att han kan dedikera det också till sin döda hund.

Hans Golden retriever Emmy gick bort förra månaden. Sedan dess har han firat varje mål med att peka upp mot himlen med sitt  pekfinger och tänka på hunden.
– Min hund var som min baby. Jag grät i flera dagar när hon dog.
***
Fler tyska talanger? Hyperlovande underbarnet Toni Kroos får inte mycket speltid i Bayern München – men i går visade han vad hajpen handlade om när han sänkte det italienska U21-landslaget med en finfin halvvolley.
***
Själv har jag tjatat en hel del om Englands kommande talanggeneration på sistone – och igår vann U21-landslaget enkelt mot Tjeckien inför 19 000 i Sheffield – men nu måste jag även passa på att trumma för det som håller på att hända i Wales.

Ikväll spelar det röda drakarna mot Sveriges kvalkonkurrenter Danmark, och de har flugit till Köpenhamn med den yngsta truppen i landslagets historia. De två 19-åriga Spurs-backarna Gareth Bale och Chris Gunther spelar på varsin kant, Arsenals 17-årige Aaron Ramsey och West Hams 20-årige Jack Collison bildar innermittfält och Man Citys 19-årige striker Ched Evans får chansen på topp.
– Medelåldern i startelvan kommer att vara runt 22, säger förbundskaptenen John Toschack.

/Erik Niva

Dagens bästa nyhet? Givetvis att M9 – artisten formerly known as Martin Mutumba, numera tydligen som Martin Kayongo-Mutumba – är tillbaka i allsvenskan.

Henrik Rydström må ha svada som får självaste Pelé att framstå som korthuggen, men för den sakens skull går han ju inte i land med att skildra hur dagens fotbollsspelare verkligen lever.

För det sanna, oförfalskade, äkta insiderperspektivet – då behöver vi vår M9.

Jag citerar my man Stefan Holm, och hans recension (ni hittar en radiolänk på den här sidan) av den tidiga M9-dängan ”Vem é jag, vem é du? (Kasta era ögon)”:
”Hihop som hipop, men texten till den är låten skiljer sig från alla andra låtar inom genren. Den är nämligen lika usel som självironisk, och det komiska är att Martin Mutumba inte är medveten om det. Han inleder låten med att upprepa ”Diggar inte skitsnack”. Sedan följer närmare fem minuter med, tja, rent skitsnack. Trumhinnorna gråter och munnen skrattar när han sjunger ”Vem är proffs?, ”Har du spelat framför 18 000?”, ”Jag kommer med stil till matcherna, med kostym och grejer, Spanien och grejer” och ”Har någon frågat efter din autograf?”. I slutet av låten medger Martin – som om någon skulle ha missat det – att han inte är ”någon jävla rappare”.”

Ni vill ha mer. Okej då. Här har ni länkar till några av de riktigt stora hitsen – ”Freestyle” och min personliga favorit ”Fotbollssoldat” – och som de brukar heta i de tyngre musiksammanhangen: Lyssna på texterna.

Som han själv säger: Lyssna. Han är född till proffs, kommer att dö som proffs, kommer fortsätta leva som proffs och kommer förbli proffs.

Hur står sid då M9 i en internationell gangstakonkurrens? Inte så illa, skulle jag vilja säga, även om tjatet om att vara ”proffs” förstås står sig lite slätt mot en multimiljonär som Ryan Babel.

Ett översatt smakprov av Babel, som kanske kan uppröra någon hårdkokt Liverpool-supporter genom att rappa under artistnamnet ”Rio”:
”You can see this nigga with number 19/I can’t even spend all my money/keep your daughter inside or you will be my family”.

Step it up, M9.

/Erik Niva

Trötta på fotboll efter gala och ståhej?
Nej, det blir man ju aldrig. Men här får ni ändå något annat för att bryta av.
Sitter och planerar kommande Nedslag Wegerup & Wixtröm och ville då bjuda er på de tidigare, alla gjorda under hösten. Boxningsgala i Karlstad, speedway i Hallstavik, SM-final i amerikansk fotboll på Zinkensdamm och Riksserien i damhockey, AIK-match.
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/wegerup/article3260726.ab

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/wegerup/article3333816.ab

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/article3364018.ab

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/article3522276.ab

På  http://blogg.wixtrom.com/ , under Portofolio och sen Reportage kan ni se Jimmy Wixtröms fina bilder från tre av reportagen, på det sätt de förtjänar att ses. Där finns även bilder från OS i Peking och annat gott för sportälskare.

Zlatan-boken förresten – ingen vinnare. Ingen har kunnat alla frågorna, framför allt inte NÄR han fick smeknamnet  ”Flamingon”.
Många visste att det heter ”fenicottero” på italienska, att Gazzetta dello Sports Paolo Forcolin (numera pensionär) myntade uttrycket
och många trodde att det var för ”att Zlatan tricksar på ett ben”.
Men då Forcolin kom på namnet satt jag intill, det var på Ullevi, i VM-kvalmatch mot Kroatien, hösten 2004. Zlatan hade just skrivit på för Juventus
och det var därför Forcolin var på plats.
”Jag ger alltid alla spelare smeknamn. Han ser ut om sen flamingo med sina långa ben så jag ska kalla honom det”, sa Forcolin.
Z-boken kanske lottas ut igen framöver med nya frågor.
Till er som vann Svennis-boken, jag har inte haft tid att skicka den, knappt varit på redaktionen. Men den kommer!

Och till sist, apropå caro SImones senaste inlägg: självklart är rugby-spelarnas lite mer orakade stil att föredra. Att döma av kommentarerna till mitt inlägg om fotbollsspelarna och lurvige Figo håller de flesta med. Men säg gärna emot oss.

/Jennifer