Medan vi koncentrerar oss på en låtsasturnering i Sydafrika och en juniorturnering i Sverige spelas riktig, blytung, storpolitisk fotboll utanför det etnocentriska synfältet.

Om en halvtimma spelar Nordkorea för att kvala in till VM. Klarar de oavgjort mot Saudi i Rijadh är saken klar, de blir tvåa efter brödrafolket i Sydkorea, och det i en grupp som dignar under politiska över- och undertoner.

Häromveckan satte CNN/Time en fantastisk rubrik efter att Nordkorea klarat 0–0 mot Iran i Pyongyang:
North Korea Wipes Out Iran (from the World Cup).

Ungefär där ligger tonläget.

Tidigare idag fick så Nordkorea en hjälpande hand av Sydkorea. I kväll kommer de att få en av Fifa. Vi tar Syd först – alla som följt det politiska spelet mellan Syd och Nord de senaste månaderna vet att relationen är helt okomplicerad. Irans förbundskapten Ghotbi skickade ut ett rätt offensivt 4-3-3, anfört av Osasuna-stjärnan Masoud Shojaei.

Shojaei skickade in 1–0, ett enkelt mål, och Iran behövde bara hålla hela vägen in i mål. Men Shojaei missade öppet mål, och mot slutet pressade Sydkorea för en kvittering. Den kom efter en kontring när Sydkorea vägrat spela ut bollen, Ji-Sung Park – trelungsmannen – gjorde det.

Intressant 1: Att Sydkorea hjälper Nord.
Intressant 2: Att Saudi och Nordkorea nu kan spela på resultat, oavgjort tar Nordkorea till VM och Saudi till vidare kval – vilket naturligtvis är en sanslös skandal, hur man än ser det (Algeria! Algeria!).
Intressant 3: Ett litet, grönt tejpband kring handlederna på tre av de iranska spelarna. Och det gröna kaptensbandet på Mehdi Mahdavikias arm.

Irans gator är ett snäpp från totalrevolt efter valet, regimkritikerna dundrar mot president Ahmadinejad efter valet (och valfusket?) och på samma sätt som Ukraina målades orange under revolten så har den gröna färgen varit gatuprotestanternas symbol.

Om en halvtimma rullar bollen igång i Rijadh. Allt som händer betyder något. Allt som inte händer också.

/Simon Bank