Så där ja. Tillbaka i hotellobbyn här i Göteborg, med Simon mitt emot mig och varsin dator framför oss. (Nej, drinkarna kommer senare). Det känns som det år som gått sen vi senast satt här bara flugit iväg.
Nu jobbar vi på här, efter avklarad föreläsning med vår Rosa Halvtimme på Bokmässan. Senare i kväll är det mingel med kultureliten som ägnar sig åt rätt mycket pickmätning, ju mer desto längre kvällen lider…
I dag är egentligen bästa dagen på mässan, med bara branschfolk. Förstå mig rätt,, det är alltid lika roligt att träffa allmänheten, men det blir väldigt mycket folk och väldigt lite syre på mässan, särskilt lördag, söndag.

En trevlig kille från Ljungskile Folkhögskola, där för övrigt legendaren Laul gått, kom fram och ville intervjua mig lite om serie A och varför italiensk fotboll är så missförstådd i Sverige. Jag ställde naturligtvis upp även om jag dock vill hävda att det där är lite av en myt. Visst får Premier League för mycket utrymme i förhållande till serie A, men någon italiensk martyrroll vill i alla fall inte jag ta på mig.

Det har skrivits om fula matchtröjor här på bloggen. Snygga då, vilka är läckrast? Personligen är jag väldigt svag för randiga tröjor. Milans, Inters, men framför allt Juventus. Romas dräkter guld-året 2001 var också to die for.
Men randigt är ändå något visst. Här i stan är det ju blårandigt som gäller, ja, i alla fall för största laget.
Men, som sagt, bianconeri är vackrast i mina ögon.
Säg gärna emot mig och ge mig era finaste tröjor!

Ni vet väl förresten hur Juve fick sina zebra-ränder? Ni som inte vet det kan läsa nedan, saxat ur ett av mina Juve-dokument för några år sedan:
Den gamla damen Juventus var länge lillasyster bland  Turins lag; FC Torinese, Audace Torino och Ginnastica Torino. Hon växte dock till sig och vann 1905 sin första scudetto. Hon fick också nya kläder – av misstag. Den engelske företagaren och supportern John Savage beställde nya tröjor till laget, från en fabrik i Nottingham. När de anlände var färgen fel: vit- och svartrandiga istället för rosa. Laget hade inte råd att byta och i dag är ”bianconeri” ett begrepp.

Ronaldo är i farten igen. Inte Cristiano Ronaldo, utan den förste, en gång den störste.
Såg just de italienska förmiddagsnyheterna där man rapporterade om att Ronaldo rör på sig igen. Enligt brasilianska medier gick Ronaldos första träning med Flamengos ungdomlag fint.  Dock beräknas hans knä vara helt återställt och han spelklar först i december.

Spelklar är däremot Totti, som är tillbaka i morgon kväll mot Genoa. Serieledarna Juventus och Inter (med svenskarna Mellberg och Zlatan med i ligatoppen, inte helt fel när man tänker på det) möter sicilianska Catania respektive syditalienska Lecce, båda på hemmaplan. Matcher som båda jättarna bara ska vinna.

Sen är det Milano-derby i helgen. Kanske är man en idiot men jag har tacka nej till att åka dit. Ska till Bokmässan i Göteborg. Det är av många anledningar viktigt, förutom roligt, för mig att vara där.
Ni som är i trakterna: kom och lyssna på Simon och mig i Aftonbladets monter. Vi kör Rosa halvtimmen varje dag. Samma procedur som föregående år. Som varje år.

Precis som vi vartenda år också har svårt att få tid att i lugn och ro bestämma vad vi ska prata om. I går slutade det med att jag fick tag på Simon när han satt på tunnelbanan mot redaktionen. Men då var jag tvungen att åka hem för att hämta på dagis. Så vi möttes PÅ tvärbanan och hade sen vårt Bokmässa-möte i en vagn, mellan Globen och Alvik. Jag hade köpt med caffe latte och morotskaka. Latten beställd av herr Bank, morotskakan min överraskning. Det blev ett effektivt men bra möte och när jag hoppade av i Alvik för att byta tåg åkte Simon tillbaka åt sitt håll.

/Jenni