Svensk effektivitet, det är grejer det.

Ni minns debatten om FC Gothia? Sammanslagningsidén mellan Häcken, Gais och Örgryte fick… vad var det… tre dagar på sig ute i ljuset innan den la sig ner och självdog.

Annat i Holland.

1992 släppte en professor i Maastricht ifrån sig en tanke om att det vore fint med en sammanslagning av Limburgs tre medelstora klubbar – Roda, Fortuna Sittard och Maastricht – så att de kunde spela på en gemensam arena, med ett gemensamt lag.

Sexton år senare – och idén lever och frodas.

Holland har en tradition av klubbfusioner. Twente är en sammanslagning av två Enschedeklubbar (1965), Utrecht kom till när tre småklubbar slogs ihop på 70-talet. Och motståndet mot FC Limburg har krympt över tid.

Jo, man ser fortfarande protestbanderoller och hör ramsor från ståplats under Roda-, Fortuna- och Maastricht-matcher. De mest passionerade fansen vill inte förlora sin identitet:
– Liever failliet dan fuseren! hellre konkurs än fusion.

Och det är ju inte osannolikt. Ingen av klubbarna har en stark ekonomi. De drar mellan 3500 (Fortuna) och 15000 (Roda) åskådare, och omsätter mellan två (Fortuna) och 12 (Roda) miljoner euro.

Det sunda förnuftet talar för en gemensam storklubb. Problemet är att det sunda förnuftet samtidigt säger att vuxna män hellre borde, säg, ägna sig åt samhällsarbete än år att brinna för fotbollsklubbar.

När Voetbal International frågar PSV-tränaren Huub Stevens (som spelat för Fortuna och tränat Roda) vad han tycker är han både kluven och övertygad:
– När jag hör hur det är med Fortuna gör det ont i mig. 1995 blev jag tvåa med Roda, men de tiderna är förbi. Möjligheterna finns inte längre.
– En fusion är noodzakelijk. Nödvändig.

Och det allmäna klimatet har börjat acceptera tanken.

En marknadsudnersökning 1996 visade att bara 22 procent i området var FÖR en sammanslagning. När Dagblad de Limburger gjorde en liknande enkät 2001 var 65 procent positiva till FC Limburg-tanken.

Fotbollförbundet har just startat en undersökning av möjligheterna till en fusion. Det finns redan ett stort samarbete mellan klubbarna i en ungdomsakademi som lockat en stor kemikoncern som sponsor.

Allt medan supportrarna målar banderoller med texten:
NOOIT FC LIMBURG, Aldrig FC Limburg.

Återstår hur många av dem som orkar stå kvar och ändra texten till ALTIJD FC LIMBURG om den dagen kommer.

När den kommer.

/Simon Bank

Fråga i skuggan av en skräll på De Kuip:
Hur kommer det sig att holländsk fotboll är så på dekis?

PSV blir förnedrat av Atleti hemma i Eindhoven, Feyenoord blir förnedrat av Broakulla-bröder, Ajax är utanför Champions League för tredje året i rad.

Förklaringen är, som överallt annars, den tydligare ekonomiska näringskedjan i Europa. Inte ens storklubbar är storklubbar längre i en tid när bara superklubbar kan ta vad de vill ha.

Vi kan väl ta en snabbtitt på vilka spelare de tre stora holländska klubbarna släppt iväg de senaste fem säsongerna:

Feyenoord:
Royson Drenthe, Real Madrid.
Salomon Kalou, Chelsea.
Dirk Kuyt, Liverpool.
Ebi Smolarek, Borussia Dortmund.
Rob van Persie, Arsenal.

Ajax:
John Heitinga, Atletico Madrid.
Zdenek Grygera, Juventus.
Wesley Sneijder, Real Madrid.
Hedwiges Maduro, Valencia.
Ryan Babel, Liverpool.
Maxwell, Empoli.
Rafael van der Vaart, Hamburg.
Julien Escudé, Sevilla.
Steven Pienaar, Borussia Dortmund.
Nigel De Jong, Hamburg.
Zlatan Ibrahimovic, Juventus.
Mido, Marseille.
Cristian Chivu, Roma.
Andy van der Meyde, Inter.

PSV:
Jefferson Farfán, Schalke.
Alex, Chelsea.
Jan Vennegoor of Hesselink, Celtic.
Mark van Bommel, Barcelona.
Ji Sung Park, Manchester United.
Yong Pyo Lee, Spurs.
Klaas Jan Huntelaar, Heerenveen.
Mateja Kezman, Chelsea.
Arjen Robben, Chelsea.

Lägg till naturlig avgång för äldre storspelare som Pierre van Hooijdonk, Edgar Davids och Jaap Stam.

Bara de listade spelarna har skickat in närmare 1,2 miljarder i Ajax kassa (de är ett aktiebolag numer), men ni förstår också vilka oerhörda krav en sån exodus ställer på rekryteringen.
Ingen färdig superspelare (säg: Arsjavin) vill gå till ett vacklande Ajax, de måste hitta ordinära storspelare med potential (säg: Miguel Veloso) och hoppas att de växer en klass till. Och den sortens värvningar har de misslyckats med.
Ajax står ändå väl rustat, en absolut merpart av de där spelarna i listan ovan har fostrats i klubbens akademi eller köpts som väldigt unga.

För att göra det enkelt och överskådligt – här är en elva av ”egenproducerade” (inköpta/fostrade talanger) som Ajax tappat på fem år:
Bogdan Lobont – John Heitinga, Cristian Chivu, Nigel De Jong, Maxwell – Wesley Sneiijder, Hedwiges Maduro, Rafael van der Vaart, Ryan Babel – Zlatan Ibrahimovic, Mido.

Till och med Kalmar FF hade fått det tufft med den sortens uttåg.

/Simon Bank