Jag orkar inte mer.

Alltså, nittionio gånger av hundra har jag svårt för det här med att zappa. Att se två matcher är att se ingen match.

En gång av hundra råkar man, av ena eller andra skälet, trilla dit ändå. Den här gången var skälet en fin trippel som tvingade mig att då och då släppa taget om Liverpool–Arsenal och ge mig in i Madridderbyt.

Och Jesus, Josef och Maria.

Årets bästa fotbollskväll, med händerna nere.

Erik Niva har redan vandrat er genom the Premiership Action, så jag ska ge er kortversionen av ett alldeles sinnessjukt derby mellan Real Madrid och lilla Getafe.

Gamle Madrid-produkten Soldado nickar – förstås – in 1–0 för Getafe.

På stopptid i första halvlek snubblar Higuaín in 1–1.

Med sex minuter kvar avgör Getafes Albín med att kvalitetskontra in 1-2 i en tom Madrid-box.

Två minuter senare återuppstår Marängerna, hjälpta av en superfrispark av Guti. 2–2.

EN minut efter det får Getafe straff, och ska avgöra på nytt. Men de har redan missat fyra av åtta straffar i år – och det här blir en till. Casquero SKEDAR straffen, Casillas vänder i luften och räddar.

Och… naturligtvis… så sticker Higuaín upp och bombar in 3–2 i krysset efter två minuters stopptid.

Bernabeu står knappt kvar, spelarna (de är bara tio kvar, Pepe har blivit utvisad) ligger i en lycklig hög – ja, dra mig baklänges på en liten vagn, till och med Juande Ramos ler lite lyckligt.

Allt det här händer alltså samtidigt som Andrej Arsjavin blir historiens förste PL-spelare om att åka till Anfield och hänga fyra. Samtidigt som Liverpool spelar sin andra mirakulösa 4–4-match på en vecka.

En bra bit in på den här kvällen hade jag tänkt berätta om hur Rennes, med Petter Hansson från start, äntligen kvalat in till en fransk cupfinal igen.

Men det känns som att det hamnar litegranna i skuggan av att blixten just slagit ner två gånger samma kväll.

Football. Bloody hell.

/Simon Bank