Tillbaka vid skrivbordet efter en snabb sopplunch på Park Konditori. Där brukar man ofta stöta på Patrik Ekvall vid något av borden, men i dag var det min nye granne E-type som satt i ett hörn med en hälsosam tallrik.
Jag begravde mig i Sportbladet och tomatsoppan, sen tillbaka till min krånglande mejl här hemma. Hade svarat på säkert 30 mejl i förmiddags och upptäckte att inga gått i väg.
När man tar sig tid man inte har för att svara kan man bli tokig för mindre.
Jag undrar bara vart de tog vägen, kanske vet ni? De ligger inte i någon utkorg utan flyter nog bara runt i limbo, lost in cyberspace.

Ser just att Di Natale missar även Udineses möte med Reggina.
”Vi tror inte att han klarar att spela”, säger tränare Marino.
Ett avbräck för Udinese som fortfarande inte smält den sena förlusten mot Inter. För det krävs nog många och starka digestivi…

Derby i Rom i helgen och nu skulle man varit där, levt mitt i all sjudande, skimrande förväntan, hört snacket på Roma- och Lazio-kanalerna på radio, levt med derby-febern i blodet och hjärtat i halsgropen.
En som har Roma-hjärta i halsgropen, både bildligt och bokstavligt, är ägaren till Fricandò, restaurang i Trastevere. Han älskar Roma mer än livet och bär Roma-vargen i en berlock runt halsen.
Ni läsare som åker ner till Rom för derbyt och inte är så ljusblå att ni drar er för att gå till ”andra sidan Tibern”, som Trastevere betyder, ska absolut gå dit och äta hans panerade stekta grönsaker och dricka mustigt rödvin på karaff.

Laziali går med fördel i stället till Celestina ai Parioli, Svennis gamla stamställe, och ännu populärt bland ljusblått folk. Man har nyligen bytt ägare men ska fortfarande vara väl värda ett besök.

Apropå alla Romas galna radiokanaler som debatterar calcio från morgon till kväll, så minns jag när jag var med Svennis på Lazio Radio en gång. Fotograf Stefan Hyttfors och jag var med i studion när Svennis sjöng Mors Lilla Olle, som alltid inför match, och det var en oförglömlig upplevelse att få vara med om det live… Sen bjöds vi på champagne och det leder mig helt osökt in på Svennis nedan.
Då han fick kritik för att IFK inte längre spelade champagnefotboll…
Roligt att så här i backspegeln höra Svennis prata om hård kritik och att inte riktigt veta vad som väntade. 20 år senare skulle han bli varse det på nytt, i England…

http://www.youtube.com/watch?v=Fjdzc8gr4j0

/Jennifer

En ny dag här, en dag som faktiskt snart kommer att innebära att jag kryper ner i sängen igen. Var klar 01.50 i natt, i säng 03, upp 07 med lilla dottern. I dag är första lediga dagen på jag vet inte hur länge. Efter OS (3,5 vecka jobb varje dag) har det varit mycket jobb på lediga dagar här hemmavid också.
Gnäller inte, men några timmars sömn behövs nu.

I går kväll var vi i alla fall på speedway i Hallstavik, fotograf Jimmy Wixtröm och jag. Läs i dag i tidningen! Länk kommer sen, men den här typen av jobb ska njutas på papper, som uppslag, så att Wixtröms bilder kommer till sin rätt och text och bild får samverka. Inget går upp mot att bläddra i en tidning, trots allt.
Förra helgen var det boxningsgala, också för nya serien Nedslag Wegerup och Wixtröm. Jag har själv bett att få göra lite annat än framför allt internationell fotboll. Uppskattar den otroligt mycket, men ville få lite omväxling.

Underbart att komma ut i verkligheten och träffa ”vanligt” folk som uppskattar att vi är där. Eftersom jag mest åker utomlands på jobb sen många år är det också roligt att resa i Sverige lite igen.
Som nyhetsreporter gjorde man det mer och jag tänkte ofta på hur privilegierad jag var som fick komma in bakom alla dessa ytterdörrar hos folk runt om i landet. Så många fina möten med människor, även om omständigheterna ibland var hemska.
Det finns ju, som bekant, betydligt värre saker än att förlora i CL.
Även om det sms jag fick från vännen Stefano i Rom i morse var rätt desperat…

Nu är det jag och nya boken ”I döden dina män” som gosar ner oss under täcket en timme eller två.

Apropå att man ska vara passionerad supporter men ändå ta saker och ting för vad de är så får ni här en bild på mig och en liten romanista, son till en god vän. Han är  i dag sju år äldre och väldigt duktig på fotboll – Carl var i somras på Juventus träningsläger!
Här sitter jag med den lille fine giallorosson tätt intill mig och ser Juventus-Roma på en bar i Rom, nära Qurinale.