Medan ni ligger och slöar framför Godmorgon Sverige, fyller i en stryktipslapp och försöker komma ihåg vad som egentligen hände på krogen på fredagskvällen så kan fotbollsvärlden som vi känner den vara på väg att förändras.

Really.

I morgon inleds, för 123:e gången, IFAB:s årsmöte. IFAB? International Football Association Board, gänget som bestämmer hur vi ska spela fotboll på den här planeten (lite som Bosse Pettersson, fast med mer makt).

Åtta delegater (en från varje brittiskt förbund, fyra Fifa-delegater) träffas, och i vanliga fall brukar det mest spännande med de där mötena vara vad som bjuds till dessert. Inte i år. Det finns en hel del skarpa frågor på dagordningen, som är värda att fundera över:

Ska pausen förlängas från en kvart till 20 minuter? (Ja, förmodligen. Då hinner folk spendera pengar, spelare hinner vila lite till, man hinner sälja mer tv-reklam – och det finns inte så himla mycket att invända mot det ur ett åskådarperspektiv)

Ska man tillåta ett fjärde byte i matcher som går till förlängning? (Ja, varför inte)

Ska man fortsätta experimentet med två extra domare? (Ja, absolut)

Och, till sist, ett förslag som kommer från årets värdar i Nordirland, och som skulle vara en väldigt stor förändring:

Ska man testa att använda orangea kort?

Jo, förslaget ligger. Tanken är enkel – vad ska man göra när en spelare (låt säga Cyril Rool) tacklar för fult för att få ett gult men för sött för att få ett rött?

Entré: Orange kort! Det skulle, lite som i bandy eller handboll, fungera som en vanlig varning, med tillägget att spelaren också tidsutvisas i fem eller tio minuter.

Jag gillar inte förslaget, det skulle rycka sönder rytmen i en match, men det finns stöd runt om i världen, bland annat i Italien, så vi får se.

Vad tycker ni?

/Simon Bank

Dagens smak i Ligue 1: Domare som säger förlåt.

Först var det Jean-Charles Cailleux som erkände att han kanske inte skulle blåst den där stopptidsstraffen för Lyon mot Nice (om han låtit bli hade han inte behövt visa ut Cyril Rool för protest heller).
Nu är det Thierry Auriac som erkänner att han stal mål från Saint-Étiennes skyttekung Gomis i matchen mot Caen.

Domarna har alltså fått en dålig start. I år igen. I fjol var de så dåliga att L’Équipe slog på stora trumman och sammanställde ”Domarnas 85 misstag”.
Just den texten fick den fullkomligt briljanta satirtidningen Cahiers du Football (”månadsmagasinet för fotboll och färskvatten”) att kontra.

Vad de gjorde? De samlade ihop fintidningens alla faktafel, skrivfel och rena dumheter och publicerade ”L’Équipes 85 misstag”.

Vet ni vad jag kallar det?
Mediekritik, kallar jag det.

I lördagstidningen plussade jag lite extra för att min favorit-psykopat, Cyril Rool, skulle göra comeback i Nice.

”Ligue 1:s hårdaste grabb är aktuell för årsdebut mot Lyon i kväll. Allt jag äger på att han får kort” skrev jag, med den klädsamma blygsamhet som är krönikörens främsta kännetecken.

Nice hade 20 galna minuter i början, 2-0 på två blixtrande anfall.
Sen var det en match som bekräftade allt vi redan visste:
1. Juninho bekräftade att han fortfarande är världens bäste frisparksskytt: 1-2 från 30 meter, 2-2 från 45 meter.
2. Claude Puel bekräftade att Kim Källström just nu är vänsterback i OL.
3. Karim Benzema bekräftade att han är Karim Benzema, med en Jan-Guillou-säker stopptidsstraff.

Och, käre herr krönikör, hur fan gick det med Cyril Rool då?

Jodå, han gick kortfri genom 90 minuter. Sen blev han vansinnig och protesterade så vilt att han fick rött kort.

Gotta love a man like that.