Debattens vågor går höga kring Kaká och hans framtid. Kloka ord i frågan kommer från La Stampas Roberto Beccantini. Denne menar att ”ett offer för att bygga ett nytt lag” kan vara nödvändigt och drar parallellen till Zinedine Zidane. Triumviratet Moggi, Giraudo och Bettega sålde Zidane till Real, fick otroliga 720 miljoner kronor och kunde för de pengarna bygga nytt och skörda nya framgångar. Buffon, Nedved och Thuram fanns bland de som köptes för Zidane-pengarna.

Beccantini menar att Milan nu måste göra samma sak, att man inte kan säga nej till så stora pengar som erbjuds. Sant är att Milans ros (la rosa, truppen) inte är en knopp, inte ens en blomma i full prakt, utan har blad som gulnar i kanterna både här och där. Legendariska blad, men ändå vissnande…
Rosen måste få ny kraft och det får den bara med några stora värvningar som kan finansieras med Kaká-pengarna, skriver Beccantini.
Jag är rädd för att han kan ha rätt, hur mycket det än må svida i rödsvarta hjärtan och även om Kaká själv säger att han vill stanna. Milan är ett av de lag man vill se kunna konkurrera med full kraft på den internationella scenen och hur svag man än kan vara för legendarer som Maldini så finns det en tid då det är dags att blicka framåt, då man inte längre kan skjuta upp det.

Beccantini skriver: ”Det skulle vara den första gången som Milan säljer en symbolspelare utan att denne själv föreslagit det (som med Shevchenko). Men det finns alltid en första gång”.

/Jennifer

Där ser man. När jag går igenom dagens italienska tidningsskörd ser jag att La Stampa, baserad i Turin, citerar Zinedine Zidane som säger:
”Jag gjorde fel som skallade Materazzi”.
Alla har sett det som hände, om ni inte befann er på månen eller i en ubåt, men
vi tar det igen ändå:
http://www.youtube.com/watch?v=PLLez12OqlU&feature=related

Nyheten om Zidanes ånger toppar La Stampa-sport. Vet inte om det här varit ute förut, kanske under OS-veckorna, då jag levde i Peking-bubblan, eller senare. Men för mig är det i alla nytt – och intressant och uppenbarligen även för La Stampa.
Att han ångrar sig avslöjas i den mycket efterlängtade boken ”Zidanes dolda ansikte” (så lyder i alla fall titeln på italienska. ”Dolda sida” vore väl egentligen bättre svenska). Boken släpps nu på onsdag, den 24 september, i Frankrike.
Som ni kanske minns så försvann delar av manuset till biografin då två skilda datorer stals vid två olika inbrott i våras.

Själv minns jag de gamla goda dagarna då Zidane spelade i Juventus. En som är kvar från den tiden är den käre, gamle konstnären Alessandro Del Piero. I går kväll gav han Juventus segern mot ryska Zenit och visade än en gång att han är ett stycke levande fotbollshistoria
Och vilket mål! Här har ni det, och lite annat smått och gott från matchen. Del Piero i högform som ni ser. Hans 38:e mål i CL. Respekt

http://www.youtube.com/watch?v=yrf4ebAHibo