Och där sprack det biköpet. Säljaren ville inte att bitillsynsman gjorde en nedfallsräkning, dvs la in ett inlägg och räknade hur många varroakvalster som rasade ner på nån vecka.

I höstas fanns det 13 varroafria kommuner i hela landet. Det är ännu färre nu, om någon.

Tänk om alla biodlare kunde förenas och besluta sig för kraftfulla bekämpningsåtgärder en gång för alla. Systematiskt och organiserat i varenda liten bikupa.

Som sgt Pepper sa – all together now!

Bibi Victoria lägger ägg i rasande fart fortfarande och tycks må bra.

Annars är nog överhettning det enda elände som inte drabbat bina hittills.

Det är lagom varmt, soligt, gott om pollen, gott om honung och ont om bin, kan man sammanfatta läget.

Funderar på att sticka på kurs i hur man vingklipper drottningar, för att distrahera mig. För den som undrar: Vingklipper gör man för att slippa jaga bisvärmar. Drottningen sticker nämligen (sticka som i flyga iväg) och tar halva gänget med sig om kupan känns trång.

Är hon då vingklippt (lite på ena vingen, det känns inte) så störtar hon rätt snart. Svärmen stannar där hon är och sen är det bara att sleva upp hela gänget och hälla tillbaks i en kupa. Mycket praktiskt.

Bibi Victoria är förresten inte vingklippt. Risken för svärm i det här lilla samhället känns som noll. De har inte ens försökt göra svärmceller.

Bada barbröstad eller inte är frågan för dagen, noterar jag. Plus att längs våra kuster flockas denna årstid enorma mängder män som borde ha både C- och D-kupa för att skyla sina håriga, rödsvedda, svettiga och dallrande bröst.

Dessa storbystade män rör sig också oblygt runt i övriga samhället utan en tråd på överkroppen, till och med inne i matbutiker.

Jag bara kan säga – förbjud män med stora håriga dallrande bröst att bada med bar överkropp! Och släpp inte in dom i butikerna halvnakna! Sätt dom i brandmansträning allihop – eller klä dom i heltäckande burka.

Solen steker för fjärde dagen i rad. I går var det för första gången så varmt i kupan att det lilla samhället förenade sina krafter och fläktade, för att kyla ner.  De stod i formation på flustret, lätt framåtlutade, och lät vingarna gå. Jag gläntade lite på en täckbräda för att hjälpa till.

Ett underbart starkt brummande som väcker hopp. De kanske överlever. Om ynglen överlever, vill säga. Ett bi blir inte så gammalt och det är riktigt bråttom att få fram nästa generation.

Som min namne sjunger – snälla, snälla, snälla…

Oljekopparna funkar. Myrorna är jättestressade och somliga kastar sig faktiskt i oljebadet för att komma hem igen. Hittills har ingen lyckats simma över, det ligger dussintals och marinerar på botten. Och bina bryr sig inte.

Bra grej.

Hoppas matoljan inte härsknar för fort och börjar stinka.

Den riksbekanta församlingen i Knutby har nu fått godkänt av Arbetsmiljöverket efter en särskild granskning, rapporterar UNT.

Att pastorn låstes in på livstid och de mystiska sms:en från gud upphörde räckte tydligen inte. Nu har församlingen utsett skyddsombud, genomfört skyddsrond och upprättat rutiner för systematiskt miljöarbetare. Man har medarbetarsamtal, trivselenkät och friskvårdsdag.

Plus planerade undersökningar om eventuella hot eller våld.

Gud må vara kärlek, men de troende är påfallande ofta uppfyllda av något helt annat.

Har kanske hittat nya bin.

Enda frågetecknet är kvalster. Ett fall för biinspektören alltså.

Får bina klara papper väntar nästa utmaning: att konvertera från Svearamar till Lågnormal. Biodlare kan nämligen inte enas om standardmått. Vi pratar Dadant, Norsk, Svea, Lågnormal, Langstroth och drösar av andra sorter. Hel, 3/4 och halv. Plus fantasifulla hembyggen.

Individualismens pris. Kul och asjobbigt. Men man blir rätt bra på att snickra.

Stackars bin. Med solen och värmen kom myrorna. Inte några få utan ett lämmeltåg av alldeles för snabba och alldeles för stora svartmyror.

Testar i detta nu att sätta kuppallens ben på blomfat i plåt, fyllda med matolja. Bättre än spillolja, som tipset ursprungligen var.

Det verkar som det funkar. Som en vallgrav, myrorna kommer varken till eller från.

Bina lever och det ska bli 20 grader varmt nästa vecka. Men jag har inte hittat några nya samhällen än. En bi-nasare säljer skaksvärmar av oklar härstamning på annons. Svindyrt och kolsvart. Han kallade det för avläggare, men det finns inga yngelramar och inget pollen med. Såna skojare borde ha en dos Radar.

Ägnade annars denna sorgens midsommar åt att installera min nya tvättmaskin och sätta den i arbete.

Pex-slang och en bra skruvdragare är kvinnans bästa vän.

Det här unga biet hann få ut huvudet. Sedan frös det ihjäl. Intill ligger massor av ihjälfrusna larver. Yngelramarna är kantade av pollen och friska på alla andra sätt, så det är kylan, säger experten.

På botten ligger ambina ihjälfrusna. De som skulle skött om larverna och matat det nyfödda biet.

Veckor av hällregn och rekordlåga temperaturer har knäckt hela samhället. Bina hann aldrig bygga ut nya lådan innan frosten och nästan 100 millimeter ösregn slog till.

Det kortvariga solskenet i veckan räckte för att undersöka kupan ordentligt. Och bara konstatera faktum, skaka ur döda, ta bort alla ramar med döda yngel och radikalminska utrymmet. Drottningen lever och det finns ägg, men alldeles för få ambin. Ynglen måste ha konstant 34 grader för att överleva och bina fick för mycket utrymme i precis fel tid. De är för få nu och orkar nog inte hålla temperaturen uppe.

Nu går de på bara sju ramar, inbäddade ordentligt. Men det verkar kört. Huvuddraget har börjat, hallonen blommar – och det ösregnar igen och är kallt, dag efter dag.

Bara att ta nya tag i juli.

Ett uselt biår blir det. Men inte bara här. Hörde från finska kollegor att i Polen har dom redan börjat vinterfodra bina. Nästan två månader tidigare än vanligt. Det är massdöd inte bara här.