Något som många drömmer om (undertecknad inklusive) är att hitta den där tavlan på en loppmarknad, som senare visar sig vara värd miljoner kronor. Men något annat som jag tycker mycket om, är att plocka med sig tavlor av okända konstnärer. Sådana som med all säkerhet aldrig kommer bli värda mer än ramen de sitter i. Jag kan sitta och fundera över vem det var som målade bilden jag har på väggen, drömde han eller hon om att bli erkänd, eller målade denne bara för kärleken till konsten i sig? Var han fattig eller rik, ung eller gammal, och vad var hans relation till motivet? Det gör mig glad på något sätt, att hans tavla fått (om än en liten) upprättelse, genom att plockas upp ur den där lådan, dammas av, och återigen få pryda någons väggar.

 

 

Här är tillexempel en tavla som jag sitter och kikar på precis nu, på Göteborgs Auktionsverk. Den hade passat himla fint hemma hos oss, över soffan. Jag är, och kommer nog alltid vara, svag för havsmotiv. Och vilda båtar.