…kommer i morgon på Aftonbladets boksidor. Läs om hans nya roman och se vad han tycker om berömmelsen!

Trevlig helg, nu ska jag hem och läsa Jo Nesbøs nya (mycket ruskigheter nu).

En av många fördelar med att skriva om böcker är att intervjupersonerna verkligen VILL vara med. Kanske mer för PR:s skull än för att jag är så himla trevlig, men ändå…

Men oops: Nu var det en som inte ville! Komikern Mia Skäringer, vars bok ligger trea på pockettoppen, hade inte tid!

Hmmm…jag är lite chockad. Men ok Mia, du är så himla rolig att du kan få vara med en annan gång, om du verkligen ber snällt.

Det är alltid kul  när en författare i spänningsgenren VILL något med sina böcker. Göteborgskan Åsa Lantz, som bland annat skrev TV- juldramat om Selma Lagerlöf, har skrivit sin första spänningsroman. Jag gjorde en kortintervju med henne:

Vad vill du säga med ”Vart tog den söta lilla flickan vägen”?
– Att vi ska se oss själva i spegeln lite mer i stället för att förutsätta att allt ont kommer från något ställe långt bort. Och i och med det tänka att man faktiskt ska behandla alla lika väl som man behandlar sina mest nära och kära. Jag har försökt skriva en thriller som om det vore en roman.
Människosmuggling, en könsstympad kinesisk flicka – är du rädd att läsarna inte ska orka?
– Nej! De reaktioner jag fått hittills tyder på det motsatta, att det är svårt att sluta läsa.
– En del har undrat hur jag orkar skriva så svarta scener. Men jag är inte ens i närheten av hur det är vi verkligheten.  Om man tänker på könsstympning till exempel – hur en mamma och en mormor kan hålla fast en liten flicka och svika henne på det värsta sättet… det är vidrigt.
Du har också skrivit tv-dramatik, bland annat julserien om Selma Lagerlöf –  vilket är roligast?
– Både romaner och dramatik är väldigt roligt. Men det var enormt härligt att ge sig in i det här jättestora arbetet, med all den frihet det innebär att skriva en roman. Man behöver inte ta hänsyn till ekonomiska ramar eller skådespelarnas jobb. Jag har byggt en värld och känner att den lever.

Namn: Åsa Lantz. Ålder: 44 år. Familj: Man, tre barn. Bostad: Villa i Göteborg.
Bakgrund: Skrivit romanerna ”Skrud” (1996) och ”Splitta nota” (2000). Gjort tv-drama om Selma Lagerlöf och ”Solisterna”, som fick Prix Europa.

För er som missade Aftonbladets boksidor i lördags, här kommer den senaste bästsäljarlistan. (Källa: Svensk Bokhandel) .

Inte helt oväntat gled Johan Theorins nya upp till en andraplats trots att den bara funnits ute ett par veckor. Och Sofi Oksanens mörka välskrivna berättelse lyftes av Nordiska Rådets Pris.

1. (NY) ”Frukta inte” av Anne Holt. 
2.    (NY) ”Blodläge” av Johan Theorin.
3.    (NY) ”I grunden utan skuld” av Viveca Sten
4.    (NY) ”Båten” av Nam Le, Natur & Kultur
5.    (NY) ”Utrensning” av Sofi Oksanen
6.    (4) ”Kniven i hjärtat” av Björn Ranelid
7.    (7) ”Gatans lag” av Michael Connelly        
8.    (NY) ”Evolutionen och jag kommer inte överens” av Fredrik Lindström
9.    (1) ”Postcard Killers” av Marklund & Patterson
10.    (NY) ”En öppen vinter” av Ulf Lundell

… har jag nästan läst klart nu. Skönt att inte behöva ändra åsikt: han skriver fantastiskt bra. ”Lilla stjärna” heter den. Ny miljö, och en ny typ av huvudpersoner. Släpps i mitten av maj!

Humorböcker är ganska sällan storsäljare. Men Jonas Jonasson lyckades. Han är smålänning också. Alltså rolig:-) Här kommer kortintervju:

Hur skulle du själv beskriva ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”?

– Den roar snarare än psykologiserar, och Allan Karlsson är sorglösheten personifierad genom det allra sorgligaste av historiens alla sorgliga sekel. Av det blir det en ganska intelligent skröna om du frågar mig, och det var ju det du gjorde.

– För att skriva roligt måste du envist våga leta efter det roliga även i tillvarons mörkaste hörn. Och när du hittat det du vill måste du kunna beskriva det du hittat. Jag tror att jag förstod det där själv.

Tyckte du att det var för ont om hundraåriga huvudpersoner i böcker, eller hur kom du på Allan Karlsson?

– Livet är ju felkonstruerat på så sätt att så fort man kommit upp i en ålder då man äntligen börjar begripa något, då dör man. Allan ifrågasätter den sanningen på minst två sätt: 1) han dör inte, och 2) hur mycket har han egentligen begripit?

Blir det mer Allan i nästa bok?

– Jag har inte bestämt mig för om han ska få vara med ett varv till. Allan vill väldigt gärna själv, men jag som hans skapare måste väga in hans krånglande knän. Och så är han alldeles för glad i flaskan. Han kan behöva ett vitt år till eller två.

Namn: Jonas Jonasson. Ålder: ”Drygt 40. Väldigt drygt. Närmare bestämt 48.”

Yrke: Författare. Jobbat med medier i många år. Familj: Sonen Jonatan, 3 år.

Bostad: Lägenhet i Ponte Tresa, Schweiz.

Aktuell: Med den humoristiska berättelsen ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” (Piratförlaget). Den ligger trea på boktoppen och är nu aktuell som pocket.

Nu håller jag på med sommarplaneringen, hur bisarrt det än kan låta när man blev nersnöad i går.

Kära bloggläsare: Har ni några författare som ni önskar läsa intervjuer med? Tar gärna emot tips!

För just Reif (Larsen) heter en amerikansk författare med danskt påbrå som skrivit en mycket annorlunda bok: En uppväxtskildring fullproppad med kul grejer i marginalerna. Jag gjorde en ”Tre frågor” med honom när han besökte Sverige för några dagar sedan. Boken är såld till hela 30 länder.

Kan du beskriva din mycket originella bok, ”Valda verk av T.S. Spivet”?
– Dels är den en klassisk berättelse om en pojkes uppväxt. Dels är den fylld av saker i marginalerna: Kartor, teckningar, fakta, anteckningar. De här idéerna kom efter två år, när jag skrivit halva boken. Allt det här gör berättelsen mer… levande, kan man väl säga (skratt)! Jag är nyfiken på hur olika läsare går till väga. Hoppas inte att de hoppar över kanterna bara.
Det blir svårt att göra e-bok av den här?
– Vi ska faktiskt försöka, men den kan aldrig ersätta den riktiga boken. Det blir som att översätta den till ett annat språk. Men egentligen är jag gammalmodig – jag älskar böcker som föremål. Att ta upp dem i knät, rytmen i att vända sida… Men barnbarnen kommer väl att fråga: ”Vad är en sida?” ”Är det sant att ni sågade ner träd för att göra böcker?”
Är du lika speciell som boken?
– Nja, ha ha… jag är en sådan som alltid vill gå på djupet när jag är intresserad av något. Som i 12-årsåldern när klassen skulle skriva om ett afrikanskt djur. jag gjorde massor av research och skrev 35 sidor om en myra. Jag älskar också kartor, som T.S i boken. Man upptäcker många människor med speciella särintressen – till exempel kartor eller tunnelbanesystem – när man går in på internet. Det är fascinerande.
Namn: Reif Larsen  Ålder: 30 år. Familj: Fästmö.
Bostad: Gammalt hus norr om New York.

Kriminalroman: Någon sorts frid
Grebe/Träff
Deckardebut av två systrar. Det börjar hända riktigt hemska saker kring psykologen Siri. Någon vill henne illa – men vem? Mer relationer och terapisamtal än polisarbete. Krypande läskig stämning och en oväntad upplösning. Denna sticker ut i krimgenren.

Novellsamling: Babian
Naja Marie Aidt
Vet du hur människorna i din närhet är – egentligen? I de här berättelserna lurar mörka drifter och katastrofer under vardagslivets trevliga fernissa. Tätt, svart, skrivet med precision. Feelbad snarare än feelgood. Fick Nordiska rådet pris 2008.

Novellsamling: Den perfekte vännen
Jonas Karlsson
Kan en skådis skriva bra böcker? I det här fallet: ja. Här finns en fin blick för vardagsdetaljer och en dragning åt det absurda som gör att flera av berättelserna sticker ut. I centrum står män i 30-årsåldern och diverse mystiska gåtor och märkliga situationer. Kriminalroman +++

Roman:Udda
Sara Lövestam
Välförtjänt vinnare av tävlingen Bok-SM. Denna relationshistoria innehåller spännande karaktärer och överraskande vändningar. Medelsvensson-Martin är kompis med lesbiska Lelle, och de lär känna Paula utan ben, och sen drar det igång… Piggt!

Kriminalroman: Hypnotisören
Lars Kepler
En av förra årets mest omtalade böcker. En familj mördas, och en hypnositör kallas in för att hjälpa polisen. Vissa delar är onödigt spekulativt läskiga, men hypnosscenerna är spännande och drivet är högt. En kuslig sidvändare, som dock inte uppfyller förväntningarna.

Underhållningsroman: Medicinen
Hans Koppel
Samma pseudonym har tidigare skrivit den helt suveräna ”Vi i villa”. Denna har också rappt språk och humor, men är mer av en bagatell. Den misslyckade, osäkra reportern Johanna är med och testar en medicin. Hon blir allt kaxigare… Perfekt läsgodis för stunden.

Brev/anteckningar: Vart tog all denna kärlek vägen
Käbi Laretei
Käbi var gift med Ingmar Bergman i tio år. Boken bygger på brev och hennes dagböcker. Det är berörande och intressant att följa kärleken från den första spirande förälskelsen till tider av ångest och tvekan. Ovanligt välskrivna dokument dessutom.

Thriller: Utan ett ord
Linwood Barclay
Den här sticker verkligen ut i sin genre, inte minst tack vare den spännande grundhistorien: En 14-årig tjej vaknar en morgon och upptäcker att huset är tomt. Hennes familj är spårlöst borta. 25 år senare söker hon fortfarande, och mystiska ledtrådar börjar dyka upp. Vilken sidvändare!

Roman: Ursäkta, men din själ dog nyss
Danny Wattin
Originell framtidsvision av en värld där alla barn genmanipuleras, och där de ”förbättrade” styr. Klart tänkvärd. Men författaren har en otrolig fantasi, och borde ha rensat lite: För många ord och detaljer gör det svårt att tränga ner i historien.

Roman: Ängelns lek
Carlos Ruiz Zafón
Tyvärr, den här är inte lika fantastisk som föregångaren ”Vindens skugga”. Men ändå – även här finns mystik, faror och kärlek till litteraturen. Och förstås Barcelona. I centrum står en ung författare, som en dag får ett brev med sigill. Är avsändaren ängel eller djävul?

Intressant att efter varandra läsa och intervjua så olika författare som Johan Theorin och Suzanne Brøgger. Theorin kommer snart med tredje delen i sin spännande Ölands-serie.

En trevlig, ganska lågmäld prick.

Lågmäld kan man väl knappast den sexuellt frispråkiga feministen Suzanne Brøgger, som jag ska träffa på fredag.

Gemensamt dock: De kan verkligen skriva.