Det är kul att läsa om alla gissningar som finns i bloggar, tidningar etc om Nobelpriset i litteratur. Amos Oz nämns ofta, kanske för att han toppar vadslagningssajten Ladbrokes lista. Många verkar hålla hårt på Joyce Carol Oates (inklusive jag själv), men ingen verkar i realiteten tro att hon verkligen kan tilldelas priset. Är hon för produktiv? Rentav lite folklig? Hon ligger ändå tvåa på listan. Och så har den svenske poeten Tomas Tranströmer glidit upp på tolfte plats. Roligt.

Spännande! I morgon vet vi.

Här är favoriten Amos Oz när jag intervjuade honom i februari om den senaste romanen på svenska, ”Rim på liv och död”:

Varje vecka recenserar jag två aktuella pocketböcker på boksidorna. Här kommer de senaste, en skön blandning, med femplussaren i topp:

• Roman +++++

"Ett land i gryningen" av Dennis Lehane
Episk roman om Boston vid första världskrigets slut. I centrum står en vit polis och en svart brottsling. Strålande upplägg och härligt välskrivet om en tid när den amerikanska drömmen spårar ur. Klasshat och misär, men också kärlek och hopp.

• Roman ++++

"Pressa läpparna här" av Agneta Klingspor
Originell historia om en kvinna som inleder en passionerad - men också mycket destruktiv - relation med en yngre man. Här ångar det av sex, sprit och svartsjuka. Det brutalt kroppsliga språket imponerar i sin frispråkighet i början, men till slut blir jag matt.

• Kriminalroman ++++

"Dödergök" av Katarina Wennstam
Författaren är journalist och har arbetat med brott mot kvinnor. Det märks - boken vill väcka läsaren. Det lyckas, tack vare att hon kan berätta. Huvudpersonen Maria köper hus, och upptäcker att en kvinna skjutits där. Hennes man är fängslad, men något stämmer inte...

• Roman ++++

"Så fick vi se slutet" av Joshua Ferris
Har du någonsin jobbat på kontor? Läs denna kritikerrosade debut, något av en "The Office" i bokform (fast inte riktigt lika rolig). Vardagligheter, som snack vid kaffeapparaten, blir läsvärt och kul. Allt utspelas på en reklambyrå som går allt knackigare.

• Kriminalroman +++

"Berättelsen om herr Roos" av Håkan Nesser
Ante Valdemar Roos är snart sextio och totalt uttråkad. Tills han börjar sitt hemliga liv. Nesser skriver finfint och när intrigen byggs upp är det här en sidvändare av rang. Tyvärr håller inte andra halvan av boken samma klass, en del av drivet och överraskningarna försvinner.

• Roman +++

"Kan du säga Schibbolet?" av Marjaneh Bakhtiari
Bakhtiari skriver egensinnigt, med skön känsla för språk. Här får familjen Abbas spegla dilemman när det gäller "svenskhet", invandring och anpassning. Läsvärd, men den saknar kaxigheten och humorn från debuten "Kalla det vafan du vill".

• Roman +++

"De modigas rike" av Tamara McKinley
Miljön är Australien vid 1800-talets början och här finns dramatik, romantik, förvecklingar och hat mellan vita och aboriginer. Men tyvärr också stereotypa romanfigurer och förutsägbara upplösningar. Men som en stunds verklighetsflykt i höstmörkret duger berättelsen gott.

• Självbiografi ++

"Emma, Mias dotter" av Mia Eriksson
Om dottern från den omdiskuterade "Gömda" av Liza Marklund. Egentligen en intressant historia om Emmas destruktiva tonår i USA. Men här finns alldeles för många upprepningar från de tidigare böckerna och språket är torftigt. Synd.

• Roman ++

"Kärlekens väv" av Ahdaf Soueif
Jag BORDE gilla den här: Historia, relationer, omsorgsfullt språk, fina recensioner... Men nej. En nutida kvinna rullar upp kärlekshistorien mellan engelskan Lady Anna och egyptiern Sharif vid 1900-talets början. Men berättelsen förblir hoppig och märkligt distanserad.

Att Helena von Zweigbergks stora intresse är hur folk beter sig i relationer märks när man intervjuar henne. Den nya romanen ”Sånt man bara säger” handlar bland annat om hur vuxna syskon kan bete sig som småungar.

Läs intervjun här.

Den första läsplattan går nu att köpa i Sverige, och säkert kommer fler. Spännande! Jag gjorde en kortintervju med en som testat flera olika. Undrar om jag kommer att skaffa en framöver om/när de blir billigare – kommer ni?

3 frågor till Martin Appel, som testat den nya läsplattan:
Du är konsumentredaktör på ”PC för alla” och har provat flera läsplattor – hur  var det?
– För den som gillar både att läsa och resa – som jag – är läsplattan en drömprodukt. Man slipper bära på tunga böcker, och man kan ha med sig så mycket mer än skönlitteratur, till exempel resehandböcker och uppslagsverk. Första gången jag provade var i USA för några år sedan, när Sony släppt sin. Och för ett år sedan testade jag tre plattor som börjat säljas i Europa.
Hur är läsplattan Nuut, den första som finns att köpa i Sverige?
– Läsupplevelsen är väldigt mycket bättre än i mobil eller bärbar dator. Man får verkligen bokens papperskänsla av skärmen. Den är så lätt att man kan ha den i jackfickan, och man kan läsa 20 böcker innan den behöver laddas.
– Men innan du fått in boken var det lite krångligt. Man måste ut på internet, koppla ihop plattan med datorn, ändra i en meny… Och så är den alldeles för dyr tycker jag, cirka 3000 kronor.
Hur är läget för läsplattan i Sverige om tio år, tror du?
– Den kan funka väldigt bra för de som är mycket på resande fot, jobbar på distans eller studerar – det är smidigt att kunna få in så mycket i läsplattan. Men det finns ett mentalt steg som än så länge är lite för stort. När det kommer en generation som är helt van vid att läsa på skärm blir det mer naturligt. Men jag tror att vanliga pocket och inbundna böcker kommer att leva vidare.
Fakta om läsplattan Nuut:
Koreanskt märke. Väger 290 gram. Behöver laddas efter 10 000 sidor. Mått: 14 x 18 cm, 2 cm där den är som tjockast. Kostar knappt 3000 kronor.

I förrgår intervjuade jag Helena von Zweigbergk om hennes nya roman ”Sånt man bara säger”. Liksom i ”Ur vulkanens mun” – som var en pricksäker skildring av ett äktenskap på väg mot undergång – handlar det om familjeband. Den här gången sätter hon systerskap under luppen.

Jag har inga syskon själv, men tycker ändå att det är spännande att läsa om, och jag är förstås också präglad av att jag är endabarn.

Tja, romanen handlar inte bara om systerskap förstås, utan också om att bli äldre och hitta sig själv, om hur det kan snackas för mycket i relationer och om en resa till varmare land.

Intervjun med Helena von Z kommer på boksidorna på söndag. Håll utkik, ni som är intresserade.

The Times har listat årets 50 bästa pocketböcker (där ligger jag i lä, som listade tio…) Och där fanns en enda svensk: ”Flickan som lekte med elden” av Stieg Larsson. Där fanns förstås en hel del andra kriminalromaner, bland annat av Mark Billingham (som jag intervjuat), Harlan Coben och Simon Kernick.

Personligen blev jag nyfiken på Chimamanda Ngozi Adichies nya, ni vet hon med den fantastiska ”En halv gul sol”, och även på Jodi Picoults ”My Sister´s Keeper”. Och på en massa andra förstås…

Av dessa 50 ska Times i december välja den allra bästa – spännande!

Men oj, det är svårt att hinna läsa allt man vill.

Snart är det dags för Peter Englund att meddela vem som får årets nobelpris i litteratur. Vadslagningsfirman Ladbrokes tror på den israeliske författaren Amos Oz – det vore kul tycker jag: Han skriver så pass lättillgängligt att allmänheten kan läsa honom, och han vill verkligen något med sitt författarskap. Dessutom intervjuade jag honom när han besökte Sverige, och han är väldigt sympatisk…

Att min favorit Joyce Carol Oates skulle få det vore väl för bra för att vara sant. Hon ligger fyra på oddslistan.

Kolla Ladbrokes lista över kandidater här.

Vem tycker ni ska få Nobelpriset?

Här kommer mina pocketfavoriter. Obs – utan inbördes bästordning. Beskrivningarna bygger på mina lite fragmentariska anteckningar från bokmässan.

• Människohamn av John Ajvide Lindqvist

Mindre skräck än i "Låt den rätte komma in". Hybrid mellan relationsroman, spökhistoria, fantasy, realistisk miljöskildring. En förbannelse vilar över Domarö i skärgården. 6-åriga Maja pekar på något på isen, försvinner - en röd tråd genom berättelsen. Om en åldrad trollkarl och hans mystiska lilla väsen.
• En otrolig historia, fantasi - vem annars kan skriva detta så engagerande?
• Skriver fantastiskt bra.
• Skildrar människor mycket psykologiskt, som Majas allt mer nedbrutna pappa.

• Kära syster av Tawni O´Dell

Själv uppvuxen i gruvdistrikt i Pennsylvania. Beskriver trasiga människor. Om Shae-Lynn, 40, fd polis, nu taxichaufför. Tillbaka i hemorten. Fick son som mycket ung. Hård, slåss, taskig klädsmak. Älskare, men inte närhet. Syster som hon tror är död dyker upp under mystiska omstämdigheter. Fastnade för O´Dell efter romanen "Avvägar", ännu grymmare.
• Vit underklass, människor i marginalen. Beskriv de plus miljöer sanslöst bra.
• Viss humor, färgstarka karaktärer, samtidigt förmåga att skildra människors utsatthet och solkigheter.
• Oväntade händelser.

• Väninnan av Eva Franchell

Franchell var pressekreterare åt Anna Lindh, också vänner. Var med vid mordet. Vittne. Följer genomhela boken: Mådde allt sämre. Boken utspelar sig 1994-2006, bl a Estonia, tsunamin, EU-ordförandeskap. Om maktens centrum, stridigheter, taktik, konkurrens, Viktigt vem som får sitta med ministern på flygplanet. Fakta, men också personligt.
• Intressant inblick i politiken plus känslomässig och personlig.
• Välskriven, trots att hon egentligen inte är författare.
• Man lär sig mycket, påminns om händelser.

• Analys av ett mord av Jed Rubenfeld

Listans doldis. Köpte den i NY, älskade den. Orginell historia, en deckare - bland annat. New York 1909, skyskrapor byggs, men inte bara fysiska landvinningar, psykologin gör sitt intåg. Sigmund Freud och Jung kommer dit - just detta sant. Brutalt mord plus mordförsök på unga överklassfröknar. Försöker lösa gåtan med annorlunda metoder.
• Intressant tid och stämningsfulla miljöer, framför allt societeten.
• Blandar fakta och fiktion mycket fiffigt - bildande.
• Spännande story med morden, att försöka lösa genom att använda psykoanalys.

• Ur vulkanens mun av Helena von Zweigbergk

Familjedrama. Detaljernas mästarinna. Enkelt, vardagligt språk. Beskriver gräl, tystnad och surande så att det gör ont. Anna och Mats, barnen Molly, 7, Sebbe, 11. Relation i sönderfall, semester till Sicilien. Mats tyst, Anna skriver heta sms till en annan. Ett sådant missnöje, oförmåga att vända om.
• Romanfigurerna har både goda och onda sidor, ex jaget, Anna, också falsk.
• Sinne för ögonblicksbilder i vardagen.
• Alla som levt i längre relation viss igenkänning, även från turistort.

• Ett land i gryningen av Dennis Lehane

En bred, berättande roman, tegelsten 760 sidor, sällsynt. Känd för sina deckare om Angie och Patrick, också filmen "Mystic River", som bygger på roman. Träffat honom, berättade om sin egen uppväxt: Föräldrarna irländska immigranter. Boston början 1900- tal. Klasshat, rasism, den amerikanska drömmen slås i spillror. Tre huvudpersoner: Vit polis, svart man som blir brottsling, irländsk kvinna, arbetarklass.
• Imponerande romanbygge, skildrar en epok.
• En politisk vilja, Lehane avskyr klassklyftor, det märks.
• Levande karaktärer, med mörka och ljusa sidor, livets omständigheter formar dem.

• Paris-Dakar av Jens Liljestrand

Sju berättelser om att vara man, skönlitterär debut. Tidningens Vi:s litteraturpris, välförtjänt. Som alla novellsamlingar lite ojämnt, men hög lägstanivå. Själv med i "Baren", en novell handlar om dokusåpor. Halsbrytande om en toastmaster vars kväll blir katastrof. Inte bara om män, att vara människa. Stramt språk.
• Människokännare av rang, psykologiskt insiktsfullt.
• Vågar vara absurd, som texten om medicinskt experiment: En man ska bli kvinna, gravid.
• Tonen: Svart humor, allvar, medkännande, kaxigt.

• Nattfåk av Johan Theorin

Andra boken efter "Skumtimmen". Fåk=kraftig snöstorm. Ölandsmiljö. Unga familjen Westin från fin Sthlmsförort flyttar till 1800-talshus. Timret kommer från fartyg i kvav. Hemska saker händer - en i familjen drunknar. Får tolka mycket själv: Är det något övernaturligt som händer eller inte? Går de döda igen?
• Mix av genrer: kriminalroman, spökerier, familjeband, deckare med ung kvinnlig polis i centrum.
• Driv i språket, går inte att lägga ifrån sig.
• Stämningar, känslor: Vardagliga händelser blir läskiga.

• Dödgrävarens dotter av Joyce Carol Oates

Stor skildring. En kvinna, Rebbecca, bygger på Oates egen farmor Blanche. Författaren sa i min mejlintervju med henne att detta är den roman som hon tycker bäst om. Samhällshistoria i USA - första halvan 1900-talet. Livs- och klassresa: Föraktad våldsam barndom. Träffar man som slår, senare en snäll man. Rebbecca byter identitet, blir borgerlig, ansedd.
• Mästare på att beskriva förnedring, våld, utsatthet.
• Läslust, sidvändare.
• Hennes språk, karaktäristiskt för Oates, strålande.

• Revolutionary Road av Richard Yates

Debutroman 1961. Modern klassiker, fått uppsving av film med leonardo di Caprio och Kate Winslet.(lika bra!). Sticker kniven i medelklassidyll och kärnfamiljsideal. Frank och April Wheeler har två barn fint hus. 50-tal med dess könsroller - låser fast dem. Funkar än! Driv, djup. Behov att smälta in kontra egna drömmar. De ser sig själva som annorlunda - men är de det?. Oväntat slut.
• Ångestframkalande och grym på ett sätt som verkligen känns.
• Beskriver både Frank och Aprils känslor övertygande.
• Existentiella frågor: Vad vill vi med våra liv? Vad kan man kräva av kärlek?

…kommer på bloggen i morgon eller på onsdag. Har bara inte hunnit. Rotat bland mässanteckningar och förbereder mig för att intervjua Helena von Zweigbergk.

Isabel Allende, 67, född i Chile, numera boende i Kalifornien, var ett av bokmässans största dragplåster. Jag fick en intervju på hennes hotellrum. Det var intressant att höra hennes syn på familjen, så annorlunda mot de flesta svenskars. Hon är en familjeboss som verkar ha varit svärmodern från helvetet, men nu kämpar för att hålla en lägre profil.

Hennes senaste bok på svenska heter ”Summan av dagarna” och är självbiografisk. Den fokuserar på hennes familj, som hon själv kallar rena såpoperan.

Läs intervjun här.