Vissa veckor blir det grymt mycket att göra. Denna vecka var det bland andra Maria Ernestam och Karin Alvtegen på schemat, och ett par boktips till Söndagsbilagan. Det har varit mycket kvinnliga författare på boksidan ett tag, men det är en ren slump.

Någon månad var det fullt av män i stället, bland annat John Ajvide Lindqvist och Per Hagman. Det beror helt enkelt på vilka böcker som kommer.

Jag har ändå haft tid att söka ett stipendium med min kollega Helena – förgäves. Läs om den bittra kampen på den alltid roliga Wendelabloggen:

http://blogg.aftonbladet.se/wendela/2010/06/vi-eee-inte-bittra

Nu på försommaren är det mycket som ska läsas. den senaste tiden har jag kastat mig över:

”Paganinikontraktet” av Lars Kepler (Paret Ahndoril)

”På andra sidan solen” av Maria Ernestam

”En sannolik historia” av Karin Alvtegen

”Emma” av Jane Austen (nyutgåva)

Intervjuer/betyg kommer längre fram. Nu är det vampyrer i vägen ett par dagar…

Piratförlagets chef Ann-Marie Skarp och numera maken Jan Guillou bjöd på traditionsenligt champagnemingel i sin våning (ja, det finns inget annat ord) på Östermalm i går. Där snodde journalister och författare och annat branschfolk runt och spanade och snackade.

Riktigt trevligt! Bland författarna fanns Roslund & Hellström, Martina Haag, Katerina Janouch, Sara Kadefors – och så Guillou själv förstås. Bland pratämnena:

• Dåliga deckare

• Klasskillnader

• Bröllop

• Pengar kontra god journalistik

Skandalfaktor: Noll, om jag inte missade något i vanlig ordning.

Det ramlar in en hel del biografier om rockstjärnor just nu. Jag frågade musikjournalisten Håkan Lahger lite om fenomenet:

Patti Smith, Ozzy Osbourne med flera… Varför kommer så många rockbiografier nu?
– När skivförsäljningen går ner blir det pengar över för att köpa annat i stället, som musiktidningar, filmer och böcker. Musikintresset är fortfarande oerhört stort i många åldrar, även om allt färre köper cd-skivor.
– Sedan har förlagen äntligen vaknat och börjat översätta fler av de här böckerna.
Vad är typiskt för genren?
– Det är en oerhörd överrepresentation av sex, drugs och rock´n´roll, det destruktiva livet som en del musiker lever. Jag kan tycka att man drar för stora växlar på att det destruktiva hänger ihop med det musikaliska skapandet, trots att en del är ganska präktiga just när de arbetar.
– Staplandet av anekdoter kan bli tråkigt, med fylleskrönor backstage och olika kvinno- och manshistorier.
Kan man lita på att det som står är sant?
– Nej, det kan man egentligen inte. Speciellt inte när händelserna som skildras utspelade sig för 20-30 år sedan och alla var mer eller mindre påtända eller fulla. Även om den som skriver försöker få fram en sanning så går det inte alltid.
Namn: Håkan Lahger. Yrke: Författare och journalist. Har skrivit böcker om bland annat proggen, skivbolaget Metronome och ”Den vassa eggen – Ulf Lundells kreativa kaos” (2008).
Aktuella rockbiografier: ”Just kids” av Patti Smith. ”Jag är Ozzy” av Ozzy Osbourne. ”Bruce Dickinson” av Joe Shooman (pocket). ”Welcome to the jungle” om Guns n´Roses av Stephen Davis (pocket). ”Broder Daniel” av Norberg & Ekman (pocket).

I går tog jag en dags ledigt, har mycket semester att plocka ut och en mysig balkong att sitta på.

Och vad gör man en solig ledig dag? Jo, läser. Efter någon timme kom jag på att jag ändå läste en bok  inför en intervju till boksidorna… Så går det med ”ledigt” när man har det perfekta jobbet.

Boken är Maria Ernestams ”På andra sidan solen” och handlar bland annat om ett äktenskap på fallrepet.

Hoppsan, nu fick jag känna att jag inte hänger med i teknikutvecklingen. Jag släpar på mina böcker fram och tillbaka på cykeln, och tänker småländskt att läsplatta får man vänta med tllls de blir billiga. Det är ändå ingen som läser på sådana än.

Och så i dag när jag skulle få ett korr på en bok frågade en PR-chef. ”Läser du på platta eller bok?”

– Ehhh. Bok. Än så länge, lade jag till för att visa att jag åtminstone vet att läsplattor finns.

Men böcker är ju också… trevliga.

Den belgiska barnbokstecknaren/författaren Kitty Crowther har fått litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, Almapriset. Fem miljoner!

Hon är en trevlig prick, jag gjorde en kortintervju med henne, nu när hon är i Sverige:

Vad är det viktigaste med en bra barnbok?
– Att det är en kreativ, riktig story som innehåller många olika känslor. Som lycka, glädje, sorg – allt vi känner i verkliga livet och hur vi tar itu med det. Och relationer. Antingen det gäller till någon annan, till ett träd, landet där man bor eller vad som helst.
– Jag försöker göra berättelser i många olika nivåer, så att även vuxna kan uppskatta böckerna.
Vilken av Astrid Lindgrens figurer gillar du mest?
– Bröderna Lejonhjärta. Och Pippi Långstrump. Hon har gjort mycket gott för tjejer genom att vara så stark och visa att man kan vara självständig. Min mamma är från Sverige så jag har hört många av Astrid Lindgrens berättelser.
Vad ska du göra för prissumman på fem miljoner kronor?
– Jag kan leva på barnböckerna, men inte så gott. Så nu ska jag köpa ett hus. Jag skulle älska att köpa ett hus även i Sverige och vara här några månader om året. Jag arbetar väldigt hårt i perioder, så då behöver jag återhämta mig också. Men det viktigaste är att jag kan ha råd att säga nej till teckningsuppdrag som jag inte vill göra.

Lysande läsning – och hyfsad. Här kommer rmina bertyg på tio böcker som kommit på pocket den senaste tiden (femplussarna överst):

Kriminalroman +++++
Tre sekunder – Roslund & Hellström
Utsågs till förra årets bästa deckare, med rätta. Huvudpersonen är en småbarnspappa som lever dubbelliv – han är hemlig infiltratör av maffian. Effektivt, mycket väl researchat och oupphörligt överraskande. Här finns dessutom både samhällskritik och underhållning.

Roman +++++
Drottningen vänder blad – Alan Bennett
Kritikerrosad, humoristisk berättelse som hyllar kärleken till böcker. Huvudpersonen är ingen mindre än den engelska drottningen. När hon en dag upptäcker bokbussen blir hon besatt av läsning. Till undersåtarnas förfäran börjar hon glömma sina plikter.

Roman +++++
Bergets döttrar – Anna Jörgensdotter
En berättelse om fem syskon – med fokus på de tre döttrarna – och deras strävan efter kärlek, frihet och någon slags gemenskap. Platsen är Sandvikentrakten, åren är runt andra världskriget. Välförtjänt prisad.

Roman ++++
Skräck och avsky i Las Vegas- Hunter S Thompson
Hejdlöst galet om författaren själv och han advokat, som reser runt i USA medan de vräker i sig droger. En kultbok som ibland är babblig, men stundtals extremt rolig  – och obeskrivbar. Boken har filmatiserats, med bland andra Johnny Depp.

Roman +++
Tårtgeneralen – Filip Hammar/Fredrik Wikingsson
Tragikomisk historia som bygger på verkligheten. Köping utses till Sveriges tråkigaste stad. Idésprutan och skojaren Hasse P vill ändra på det genom en rekordstor smörgåstårta. Ingen stor litteratur, men en hel del kul formuleringar och knasiga karaktärer.

Roman +++
Släktfeber – Sara Paborn
En roman med sommarkänsla och hög mysfaktor. En 31-årig kvinna har fått ärva ett sommarhus, och där strålar delar av släkten samman. Gamla familjebråk kommer upp till ytan, och berättelsen är både charmig och allvarlig. Helt enkelt: trevlig.

Science fiction +++
Toffs bok – Kalle Dixelius
Det är 2200-tal. I ett hårt, förfallet ”Ståkkålm” lever den unge mannen Toff, som ger sig ut på en vandring söderut för att söka lyckan. En mörk framtidsskildring med många kluriga detaljer. Klart godkänd romandebut, för läsare med livlig fantasi.

Roman +++
Halva liv – Mats Strandberg
En mix av lite kärlek, spänning och släkthistoria. Jessica börjar läsa ett brev från sin döda farmor, och får reda på en väl dold familjehemlighet. Samtidigt letar hon efter sin mystiskt försvunne pojkvän. Lättläst underhållning för stunden, med ett budskap.

Kriminalroman +++
Jägarens hjärta – Deon Meyer
Denne sydafrikanske författare har ett ganska avskalat språk som är njutning att läsa. Men historien – om en jagad man på en livsfarlig motorcykelfärd – blir enahanda trots politiska intriger. Läs ännu  hellre hans första bok på svenska, den suveräna ”Död i gryningen”.

Roman ++
Drottningoffret – Hanne-Vibeke Holst
Jag uppskattar verkligen Holsts böcker. Men här hon har blivit för förtjust i sin egen berättelse om socialdemokraternas kronprinsessa – den är så mångordig att 200 sidor borde bort. Synd på en intressant story om politik, främlingsfientlighet och familjepussel.

”Slumdog Millionaire” blev en otrolig succé, både som bok och film. Nyligen var författaren Vikas Swarup i Sverige för att prata om boken som kom efter: ”De sex misstänkta”. Här kommer en kortintervju med honom:

Din nya roman ”De sex misstänkta” skiljer sig från ”Slumdog Millionaire”. Hur?
– Den är ett mordmysterium, där berättarperspektivet delas av de sex huvudpersonerna. Alla sex är misstänkta för ett mord. Men egentligen kan man säga att romanen har ett fågelperspektiv på dagens Indien. Budskapet är att det inte finns några självklara sanningar, ingenting är svart eller vitt.
Hur har jättesuccén med ”Slumdog” förändrat ditt liv?
– Jag tycker egentligen inte att jag har förändrats. Det är snarare människors sätt att se på mig som ändrats. Jag blir inbjuden till fler fester än tidigare och jag blir ofta ombedd att skriva något positivt på bekantas bekantas böcker. Och ibland vill människor att jag ska hjälpa dem att komma i kontakt med Danny Boyle för att de har ett manus de vill visa.
Är spänningslitteratur stort i Indien?
– Fram till nu har det knappt existerat. Det är främst en västerländsk men också storstadsföreteelse. Ett av skälen är att 60 procent av alla indier bor i byar, där det inte finns en polisstation eller någon kommissarie som löser mord. Det har heller inte funnits privatdetektiver förrän de senaste tjugo åren. Sedan har det ansetts vara lite frivolt att skriva underhållningslitteratur med tanke på alla sociala orättvisor som finns.
Fakta: Namn: Vikas Swarup. Ålder: 48 år. Yrke. Författare och indisk generalkonsul i Japan.
Familj: Hustrun Aparna, två söner, 18 och 14. Bor: Kobe, Japan. Jobbar i Osaka.

Rubriken är konstig, men det var precis så det var. När John Ajvide Lindqvist intervjuats av Kristina Lugn på Södra teatern i går nöjde han sig inte med det. Nej, vi som var på Södra Bar vid Mosebacke fick också se honom plocka fram sina gamla stå-upp-talanger, läsa tragikomiska berättelser till bildspel – och sjunga en låt i Basshunterstil om figurerna i Nintendo. Som han skrivit själv. Skumt, men väldigt roligt!

John A L läser en berättelse om skjul. Kul.