Jag har varit på hamam och vårdat min kropp, och själ, under några timmar. Det är något visst med att under så lång tid bara ägna sig åt sig själv – och kanske särskilt för en småbarnsmamma som jag, som för det mesta knappt hinner gå in i duschen innan jag måste ut igen för att ta hand om ett barn.

Tvätta, skölja, skrubba, smörja, packa in, borsta. Och att göra det i ett ångande varmt och vackert rum dessutom – bättre sätt att ladda för helgen, veckan, livet finns inte.

Här i Berlin finns flera Hamam. jag har varit på två. Hamam für Frauen och Sultan Hamam. Båda är bra, men Sultanen, där jag var i går, är favoriten. Själva hamamrummet är lagom mörkt, ångbastun är helt gigantiskt stor och det finns flera sköna ställen att ligga och vara mör på efter att man torkat och smörjt in sig. Dessutom är det turkiska fikat billigt.

Att gå på Hamam är att få mycket spa för pengarna. Inträdet på Sultan Hamam är 18 euro, en skrubb kostar 13 och mer behöver man inte för att bli sådär härligt genomren, mjuk och avspänd. Eller jo, om man inte gjort det förut är det synd att inte i samma veva som skrubben bli intvålad också, alltså få en sabunlamabehandling. Det är en fascinerande upplevelse. Lite som att vara i en biltvätt. Fast betydligt skönare .

Helt kort bara: I helgen är det Jazzfest! Alltså extra många jazzkonserter på ett gäng olika scener och klubbar i stan. Biljetterna kostar mellan 15 och 55 euro.

Så alla jazzfantaster, ta er till Berlin nu. Det är här det svänger!

Häromkvällen tog en kompis med mig till Chén chè, ett vietnamesiskt tehus i Mitte. Som också är en restaurang och, visade det sig, ett helt fantastiskt bra ställe för den som är sugen på fruktiga drinkar. Vilket vi såklart var.

Alltså. Deras drinkar. Så enormt goda! Läskande, inte för söta, starka som attan utan att spritsmaken tar över och med så mycket färsk frukt i att de nästan borde räknas som hälsosamma.

Maten då? Ingen aning. Men ryktet säger att den är to die for den med. Och jag skulle väl tro att deras te inte är så dumt det heller.

Vem: Annelies Morlion, 34 år och föräldraledig flygkapten. Flyttade till Berlin från Nordirland i somras med man och två barn.
Var: På Simon-Dach-Strasse i Friedrichshain

Varför flyttade ni hit?
– Jag och min man längtade efter att bo mer centralt i Europa. Eftersom min man är från Sverige och jag från Belgien så kändes Berlin som ett bra val på mitten.

Har Berlin motsvarat dina förväntningar hittills?
– Nej, inte alls! Fast på ett positivt sätt. Jag trodde att vi skulle bo i en hektisk storstad, att det skulle vara mer som London. Gråare, ganska hårt. Men här är det ju hur lugnt som helst, och grönt! Folk är vänliga och verkar inte ha så bråttom – att gå och ta en kaffe med några andra föräldrar mellan dagislämningen och jobbet är helt normalt och inget ovanligt.

På det relativt nya Almódovar Hotel i Friedrichshain är allt noggrant utvalt. Lakanen, möblerna, drickat i mininbaren – allt som används, äts och dricks ska ha producerats i samklang med naturen. Och snyggt är det! Ljus och fräscht, som man brukar säga.

I köket serveras bara ekologiska grönsaker, hela menyn är vegetariskt, och bokar du en behandling på hotellets spa kan du räkna med biodynamiska ansiktsmasker och oljor.

Pris per dubbelrum: Från 115 euro/natten för ett standardrum. Inklusive yogamatta!

Jag håller på att fika mig igenom Berlins mest hypade kaffeställen just nu. Eller, alltså, jag jobbar ju! Har viktiga möten med folk. Så att ni inte tror att jag bara slappfikar hela dagarna, menar jag.

Hur som helst. Jag har nu bockat av tillräckligt många trendiga kaffehotspots för att kunna åstadkomma en liten topplista. Here it goes:

1. Aunt Benny, Friedrichshain. Inget knäcker det här kaféet. Så sanslöst gott kaffe och fin inredning.

2. Bonanza Coffee Heroes, Prenzlauer Berg. Jag har skrivit om det tidigare här. Very hipp, very good.

3. Silo, Friedrichshain. Nytt och snyggt ställe med väldigt bra kaffe. Och wlan, vilket inte är någon självklarhet här i Berlin längre. Trenden att erbjuda internet har vänt –  förmodligen på grund av alla frilansare som använder kaféer som sina kontor och suger på en latte i evigheter (Vadå, jag? Nej då. Aldrig.).

4. The Barn, Mitte. Också snyggt med enorma fönster som släpper in massor av ljus och, såklart, mycket bra java. Obs! De är petiga med sin mjölk, den kommer från någon superekogård och är förstås fantastisk men finns inte i laktosfri variant. Så blir man bubblig i magen av vanlig mjölk är det bättre att gå någon annanstans. Också bra att veta: Här råder både laptop- och barnvagnsförbud.

Det finns (minst) ett ställe till som jag måste ta mig till. Det heter Godshot och ska tydligen vara ett tillhåll för riktiga kaffenördar. Jag får återkomma om det när jag har varit där.

Vem: Karen Sofie Egebo, 25 år och från Danmark, har bott i Berlin från och till sedan 2010. Jobbar som journalist.
Var: på The Barn, ett kafé i Mitte.

Varför Berlin?
– Jag känner mig hemma här. Det finns så mycket att hämta inspiration från, det är oförutsägbart och spännande. Jag är verkligen förälskad i den här stan – ibland måste jag nypa jag mig själv i armen, kan liksom inte fatta att jag verkligen bor här.

Vad ska du göra i dag?
– Jag ska fira! I dag fick jag veta att jag, efter över två månaders intensivt letande, fått ett förstahandskontrakt på en lägenhet. Den ligger i Neukölln, precis där jag helst vill bo. Och så ska jag göra research på en artikel jag ska skriva, och dricka mera kaffe.

Jag har en kärlekshistoria med dumplings just nu. Vi liksom dras till varandra, jag och de små knytena, vare sig jag planerat för det eller inte.

Helst ska det vara ångade, och med vegetariskt innehåll.

Sådana, och massor av annat förstås, kan man få på min nya favorit Long March Kanteen i Kreuzberg. Beställ ett gäng smårätter (tre per person brukar bli bra), plocka, doppa och ät. Så jäkla gott, och snyggt ställe!

Berlin kryllar av så kallade supper clubs och andra typer av intressanta pop up-restauranger, men som turist kan det vara svårt att dels få reda på vilka som finns och dels pricka in resan med själva upp-poppandet, så att säga. Men här har ni chansen till något riktigt spännande!

I dagarna lanserades nämligen det nya konceptet NordenBerlin, en middagsklubb med skandinaviskt tema som kommer att pågå varje fredag och lördag under hela november. En av kockarna är svensk, heter Björn Schmidt och är en riktig undergroundstjärna på Berlins matscen – han och hans kompanjoner drev tidigare den mycket populära RollinRestaurant. Biljetterna kostar 49 euro och för det får man fem (förmodligen helt fantastiska) rätter.

Boka via hemsidan, och gör det snabbt. Det finns bara 24 platser per kväll!

Är du sugen på att gå på bio? Strunta då i de stora tråkiga megasalongerna och satsa istället på någon av de charmiga, små kvartersbiograferna som finns kvar här och var i stan.

Lichtblick Kino i Prenzlauer Berg är en av dem och väl värd ett besök. Här visas mest äldre filmer, oftast på originalspråk med undertexter på tyska. Och, hett tips för alla kvällspigga, varje lördag vid midnatt kan du njuta av Ingrid och Humphrey i klassikern Casablanca.