När man trängs mellan italienska barnfamiljer, busslaster av kinesiska turister och amerikanska backpackers på Trafalgar Square är det svårt att tänka sig vilken fristad som finns bara några våningar upp. En solig dag tog vi en eftermiddagsdrink på Vista som ligger ovanpå The Trafalgar Hotel. Denna ganska stekiga takterrass är perfekt för ljumna sommareftermiddagar och kvällar.

Trots ganska hårt pumpande loungemusik så blir det fyrstjärniga hotellets tak en lugn oas att pusta ut på efter en shoppingrunda i centrum. Den välklädda barpersonalen gör en del spännande cocktails att njuta av medan man kollar ut över Trafalgar Square, London Eye och The Shard. Med en hel del växter och sköna dekorationer blir nog Vista det närmsta man kan komma en av mina favoritbarer i världen – 1-Altitude i Singapore.

Den enda smolken i cocktailglaset är att de tar fem pund i inträde. Men det kan det helt klart vara värt att få andas lite ren… eller ja, mindre smutsig, luft för en stund. För att du inte ska behöva gå till Trafalgar Square i onödan – ring gärna innan och dubbelkolla att de inte har något privat event när du vill gå dit. Londonborna älskar att festa på samma nivå som kändisarna, även när kändisen är en staty som står på en 50 meter hög kolonn.

Vista at The Trafalgar: 2 Spring Gardens, Trafalgar Square, SW1A 2TS.

T-bana: Charing Cross.

Nere vid Embankment ligger Tattershall Castle – en båtpub. Vi drog dit häromdagen för att avsluta en varm sommarkväll när alla andra uteserveringar hade stängt i området. Det var underbart att sitta i – inte bredvid – Themsen, med utsikt över London Eye och Big Ben. Båten är även riktigt mysig regniga dagar då man kan sitta under däck, precis vid vattenytan. Till skillnad från andra restaurangbåtar gäller enkel pubmat och dryck. Du behöver inte boka bord, stå i köer eller klä upp dig. Det är enkelt: mat och dryck på en båt – fast med en underbar utsikt att njuta av.

Tattershall Castle: Victoria Embankment, SW1A 2HR.

T-bana: Embankment.

På fredags- och lördagskvällar är centrala London trångt, dyrt och högljutt. Två helger i rad har Opium givit mig ett lugn. Baren Opium då alltså.

När klockan passerat midnatt är det svårt att sitta ner och ta en drink någonstans i områdena kring Soho, Covent Garden eller Leicester Square. Vill man inte betala inträde och kastas in i O’Neil’s vilda västern-fyllor, Leicester Squares tonårsdraman, Sohos gayklubbar eller Covent Gardens möhippor, så finns det inte så många tydliga alternativ.

Opium ligger på Gerrard Street, Chinatowns huvudgata, och är tillsammans med Experimental Cocktail Club, en harmonisk fristad mitt i helgkaoset. Här slipper du fotbollssånger, köer, bråk och överpriser. Opium erbjuder exotiska cocktails, dim sum och en härlig atmosfär som inspirerats av opiumtidens barer i Shanghai.

Därför har jag två veckor i rad nu dragit upp mitt sällskap genom den diskreta gröna dörren för att ha möjlighet att sitta ner, prova spännande drinkar och prata. Opiums två våningar har två barer. I en bar har de hällt över all sprit i kinesiska medicinflaskor så att man inte bara ska kunna beställa ”det gamla vanliga” utan att tvingas konversera med bartendern. Killarna bakom baren är grymt kunniga och experimenterar gärna fram något speciellt åt dig. Drinkmenyn ändras förresten fyra gånger om året beroende på vad för slags kryddor de kinesiska affärerna i Chinatown har inne de olika säsongerna.

Den andra baren är ett ”bartender’s table” som ser ut lite som ett stort köksbord. Här kan du slå dig ner medan bartendern kommer över och blandar drinken bredvid dig. Min favoritdrink är The Sorcerer som består av vetevodka, maraschinolikör, granatäpplejuice, aloe vera-juice, citronjuice och rossirap.

Drinkarna kostar runt £12 (ca 125 kr) vilket givetvis är lite mer än i övriga London. Men jag tror att jag nått åldern då konversationer och drinkar – istället för öl i håret och söndertrampade fötter – är värt varenda penny.

Opium: Bakom den gröna dörren på 16 Gerrard Street i Chinatown.

T-bana: Piccadilly Circus, Leicester Square.

Och så var det höst igen. Ett ställe som värmer regniga sommardagar är Spiritual Caipirinha i Camden. Den brasilianskägda lilla baren bjuder inte bara på drinkar som för tankarna till Copacabana – de har livemusik varje kväll och det är alltid bra drag.

Här hänger konstnärer och musiker och eftersom den ligger lite gömd mittemot den klassiska musikklubben Barfly, så hittar folk sällan dit av en slump. Eftersom baren är ungefär lika stor som mitt vardagsrum och, med en härlig hemtrevlig feeling, faktiskt känns som ett sådant, så kan det bli väldigt packat på fredagar och lördagar. Baren ligger även bakom denna sköna video med några av husbanden.

Det är inte trickfilmat. Allting sker i en tagning och – kanske mer överraskande – det är faktiskt soligt i London ibland.

Spiritual Caipirinha: 4-6 Ferdinand St, London.

T-bana: Camden Town eller Chalk Farm.

Solen skiner, så glöm att spendera dagarna i mörkret inne på Tate Modern eller National History Museum. Släck istället din konsttörst med en graffiti-tour på Londons gator.

Jag hakar på en runda i östra London och får en hel del ny kunskap att briljera med under framtida besök i området. Gruppen består av allt från unga backpackers till barnfamiljer och pensionärer.

– Våra tourer attraherar folk som inte nödvändigtvis gillar konst. Traditionell konst finns i muséer medan gatukonst är mycket friare, ärligare och mer rebellisk, säger Richard ”Griff” Howard-Griffin, som driver graffitiorganisationen Street Art London.

Vår guide, Karim, är extremt kunnig och har målat en hel del själv. Han stannar först vid en vägg som är helt tom. Det visar sig att rundans första konstverk är gjort av konstnären Ben Wilson – som målar på tuggummin på gatan

– Det är den slags gatukonst som blir kvar längst eftersom folk oftast inte märker att den finns där, säger Karim.

Vi vandrar vidare mellan enorma svampar på taket, näbbdjur på väggar och andra dolda budskap som jag gått förbi hundratals gånger utan att ha vetat om. Under OS tvättades mycket av konsten bort, men nu har tegelväggarna börjat få färg igen. Ett verk av graffitiikonen Banksy kan höja värdet på en fastighet, och skyddas ofta med plexiglas. Karim berättar några anekdoter om Banksy och hans ärkefiende Robbo innan vi fortsätter.

Norskan Janicke Allers, 45, är fascinerad. Hon säger:

– Gatukonstvärlden är så mycket större än jag någonsin kunnat föreställa mig. Det finns säkert jättemycket mer i Norge som jag bara inte tänkt på tidigare.

Efter tre timmar är vi tillbaka på Old Street och välförtjänta av en kall öl i en av de många barerna i området. Jag märker hur jag ofrivilligt börjar spana efter potentiella konstverk överallt. I en stad där till och med tuggummin på gatan förvandlas till konst är det svårt att låta bli.

T-bana: Old Street

Biljetter: £12 – £15 bokar du här.

Vad är enormt, runt, gult, varmt och vanligare att se i Spanien än i London? Paellaberget i Borough Market såklart!

Borough Market, en av Londons största och äldsta matmarknader, är ett perfekt stopp för mat och dryck under en promenad längs med Themsen.  Den är extra livlig på torsdagar, fredagar och lördagar, men många av stånden är där alla dagar i veckan och serverar mat från hela världen.

Min favorit är paella- och sangriabaren Café Brood som ligger mittemot kyrkan, nära London Bridges t-bana. Caféet har uteservering, skön personal och en meny som sträcker sig långt utöver mina spanska behov av risrätt och alkoholhaltig fruktdryck. Ett grillspett, lite kryddstark katalansk stuvning eller en haloumi- och chorizomacka kanske? Southwark är perfekt för en promenad dessa sommardagar och för att klara av vimlet av turister, locals och underhållning är en stadig portion paella till stor hjälp.

Café Brood: 1-6 Green Dragon Court, London SE1 9AH

T-bana: London Bridge

London har drabbats av en värmebölja. Det vill säga, det har varit varmt två dagar i rad nu. Glassen ersätter tillfälligt ölen i Londonbornas händer – I alla fall dagtid.

På toppen av Brick Lane väntar inte bara två anrika bagelbagerier. Korsar du Bethnal Green Road hittar du östra Londons skönaste glassbar. Eller ja, förutom den cyklande glassbaren som säljer glass på Brick Lane, men den är oftast bara där på söndagsmarknaden. Benets, den klassiska gula baren på hörnan, är svår att missa.

Och bör inte missas – deras många glassmaker och crepes är en perfekt belöning efter en shoppingtur på Brick Lane. Speciellt på söndagarna då man förbränner extra många kalorier i trängseln med de 200 000 andra marknadsbesökarna.

 Benets: 121 Bethnal Green Road, London E2 7DG.

 T-bana: Liverpool Street eller Shoreditch High Street Overground.

En stor favorit från den gångna helgen var helt klart Kanalivalen, där hundratals gummibåtar trängdes i Regent’s Canal som även kantades av musik och fest. Evenemanget hade tidigare ställts in eftersom arrangörerna inte lyckats få någon licens man tydligen behöver för att ockupera kanalen en lördag. Men i östra London betyder ”inställt” bara att det blir mer attraktivt att klä på sig sjömanskostymen, ta med en flaska rom och sjösätta sin båt, så när jag kom ner till Broadway Market på kvällen var det som att traska in i ett flytande lundensiskt valborgsfirande. Sjöslaget ska ha varit större än förra året och sker förhoppningsvis snart igen. Då ska vi ha vår egen båt.

Det finns få bättre sätt att avsluta en sommardag på än med några öl och lite mat på toppen av min favoritpark Primrose Hill. Ljumna sommarkvällar fylls kullen av picknicksällskap och romantiska par som ser solen gå ner över London.

När det blivit mörkt och varken gott sällskap eller medhavd dryck lyckas hålla en varm längre kan kvällen fortsätta i Camden som ligger precis runt hörnet. Det fina området runt parken är också fullt av mysiga caféer och pubar.

Primrose Hill hittas här och ligger på promenadavstånd från Chalk Farm och Camden Towns T-bana. Vill du köpa med mat så är det lättast att fixa i Camdens marknad.

Sista inlämningen till universitetet är avklarad och min att-göra-lista innehåller namn på folk att träffa, ställen att besöka och saker att köpa. Första saken på listan – att klippa av mig tentalockarna (mitt svar på slutspelsskägg) – avklarades bara någon timme efter sista tentan.

London har tusentals frisörer – en salong i mitt kvarter har ofta öppet när jag kommer hem vid 2 på natten trots att kunderna där sällan har något hår – men jag valde att vänta så att jag kunde klippa mig hos stadens coolaste.

Blade i Soho är värt ett besök av fem anledningar:

• De klipper med engagemang och kärlek.
• Att vänta på sin tur där är ett nöje i sig – de har en kaffebar och iPads vid vaje stol i salongen och i baren.
• Baren serverar oslagbara varma drycker. Deras matcha chai latte serveras grön i ett martiniglas och bara den gör det värt att slå sig ner i Blades bar. De har även en espresso gjord på rött te som bör provas, samt Londons godaste varma choklad. Jag har vänner som ofta tar en kaffe på salongen även när de inte behöver klippa sig.
• De har ofta events som t ex whiskeyprovning eller, som ikväll, ”Jazz, Cuts and Cocktails” där man kan få sig en klippning till livemusik och bli salongsberusad.
• Det är inte speciellt dyrt – speciellt inte jämfört med hemma. Jag fick en klippning och två rött te-espressos för £27 – ca 270 kronor.

  

Blade i Soho, 26 Frith St, London W1D 5LD.

Nu har jag klippt mig och jobb hade jag redan skaffat – dags att fortsätta med listan.