3-0-segern mot Israel följdes upp med vinst mot Danmark (1–0). Därmed är F19-landslaget klart för EM-semifinal och U20-VM.

Den svenska F19-landslaget har fått en kalasstart på EM-slutspelet i Israel. Premiärmatchen mot värdnationen slutade med en klar tremålsseger och i kväll sköt Filippa Angeldal blågult till ny seger från elva meter.

Efter två raka vinster är Calle Barrlings blågula gäng framme i semifinal och dessutom klart för U20-VM i Papua Nya Guinea nästa höst. Innan fajten om en EM-medalj fortsätter på riktigt allvar väntar den tredje och avslutande gruppspelsmatch där Sverige ställs mot Frankrike.

Föll och förstärkte
Mallbacken knep högst oväntat en poäng mot mästarlaget Rosengård i förra omgången. I dag gick det inte fullt lika bra. Laget förlorade bortamatchen mot Vittsjö med 2–1.

Men Mallbacken har inte gett slaget om nytt damallsvenskt kontrakt förlorat. Tidigare i veckan förstärktes truppen med den holländska mittfältaren Maruschka Waldus och i dag blev det officiellt att också Skottlands  F19-lagkapten, Lucy Graham, ansluter till klubben.

Kanske kan två nya mittfältare få fart på Mallbackens poängjakt. I annat fall kommer hösten att bli mörk och tuff i norra Värmland.

I första halvlek kostade ett bolltapp på egen planhalva ett mål i baken. Efter paus fick Piteå bättre ordning på sitt spel, vann fler närkamper och vände underläge till 3–2-seger.

Piteå kom till Kristianstad med bra form, ett riktigt starkt självförtroende och en skyttedrottning i riktigt gott slag. Pauline Hammarlund hade målat i fem raka matcher inför fajten på Vilans IP och Piteå hade tagit tio poäng på sina fyra senaste matcher.

I går fick Hammarlund dock nöja sig med en assist och glädjas åt tre nya poäng. Poäng som bärgades genom en stark vändning där June Pedersen var den stora regissören. Först låg hon bakom Hanna Petterssons 1–1-mål och lite senare skruvade hon in 3–1 direkt från hörnflaggan.

Kristianstad reducerade visserligen i den sista matchminuten genom Johanna Rasmussen, men räckte inte hela vägen fram till poäng. Piteå tog tre nya pinnar och har därmed bärgat 13 poäng på sina fem senaste matcher. Formstarkt var ordet för nya tabellfyran.

***

Gårdagens största nyhet var dock en helt annan. Tyska skyttedrottningen Celia Sasic avslöjade att hon lägger av – bara 27 år gammal.

63 mål på 111 landskamper, delad skytteligaseger i VM, bästa målskytt i Frauen-Bundesliga förra säsongen och en Champions League-titel fick sätta punkt för en enastående, men lite för kort, karriär.

Det finns comebacker och så finns det comebacker, som den Elena Sadiku svarade för efter ett års skadefrånvaro. Eskilstunaspelaren bjöd på en riktig håll käften-återkomst som innefattade ett hattrick – före paus.

Den som begav sig till Tunavallen i hopp om att få se mål och en kul comeback av Elena Sadiku blev sannerligen inte besviken. Eskilstuna körde över jumbon AIK fullständigt och dödade matchen på en dryg halvtimme.

När lagen gick till halvtidsvila hade Elena Sadiku både fullbordat ett hattrick och

och jublat åt Petra Larssons fullträff. 4–1 i paus blev 5–1 till slut. Därmed är Eskilstuna tvåa i tabellen, två poäng före trean Linköping som dock spelat en match mindre.

***

Rapporterna efteråt skvallrade om att Hammarby gjort sin spelmässigt bästa match för säsongen. Surt då att nykomlingen bara fick med sig en poäng från mötet med Vittsjö.

Felpassningar kan vara kostsamma. Det blev Bajen varse om på Zinkensdamm där två förlupna passningar resulterade i Vittsjömål. Båda gångerna var det Linda Sällström, som kunde ha hamnat i Hammarby den här säsongen, som tackade genom att skicka bollen i nät bakom kompisen Sofia Lundgren.

Men Hammarby kom tillbaka. Först reducerade Emma Jansson (som skjutit på sin avresa till F19-EM i Israel för att kunna spela mot Vittsjö) och därefter kvitterade Clara Markstedt (med sitt första mål för säsongen).

2–2 blev slutresultatet i en match där Hammarby kunde, borde och skulle ha vunnit. Men även om fullpoängaren uteblev visade laget från Söder styrka och moral som kom tillbaka från ett tvåmålsunderläge.

***

För AIK ser läget betydligt sämre ut. Nazanin Vaseghpanah har definitivt inte fått någon drömstart som huvudtränare för Solnalaget. Onsdagens förlust mot Piteå följdes alltså upp med ett nytt nederlag i dag och totalt 1–7 i målskillnad.

Känslan är att det krävs ett mindre mirakel för att AIK ska kunna kravla sig upp från jumboplatsen och ta sig över nedflyttningsstrecket. Och som jag har skrivit här tidigare har jag svårt att se hur nyss nämnda AIK och Mallbacken ska undvika degradering.

De övriga lagen runt nedflyttningsstrecket (Hammarby, Örebro och Umeå) är helt enkelt för bra.

***

Om någon missat Pauline Hammarlunds framfart och utveckling i Piteå är den väl värd att uppmärksamma. Med sina två mål i segermatchen mot AIK senast är Hammarlund nu uppe i sju mål på åtta matcher och delar skytteligaledningen med Ramona Bachmann. Imponerande.

Fortsätter Piteåanfallaren så här är hon snart, om inte redan, aktuell för landslagsspel.

***

I morgon går en epok i graven Therese Sjögran spelar då sin allra sista match i karriären. Jag hoppas att hon blir rejält hyllad för hon landets meste landslagsspelare är verkligen värd det.

Och redan innan hon har lagt skorna på hyllan är en sak väldigt säker – hon kommer att vara saknad, både i damallsvenskan och i landslaget.

Landets bästa 19-åringar samlades i dag på Bosön för att börja finslipa formen inför EM i Israel. Alla utom lagkaptenen Zecira Musovic vill säga.

Rosengårds målvakt Zecira Musovic upplever sin bästa säsong i karriären. Hon har vaktat Malmölagets mål i sex av sju matcher i damallsvenskan, hållit nollan i tre av dessa och var högaktuell att komma med i den svenska truppen till VM i Kanada.

Så blev det inte.

Den tredje målvaktsplatsen gick till Hilda Carlén (Piteå) och Musovic fick ställa om siktet mot F19-EM i Israel. För två veckor sedan kom dock beskedet att målvaktstalangen också missar det mästerskapet eftersom Rosengård inte släpper i väg henne.

Det handlar naturligtvis inte om illvilja från Malmöklubbens sida.

Anledningarna är att Musovic har varit riktigt bra, att reservmålvakten Kathrin Längert har dragits med skador under säsongen – och drabbades av ytterligare en så sent som i förra veckan – och att F19-EM spelas utanför internationella speldatum.

Men varje mynt har två sidor.

Rosengårds beslut slår så klart hårt mot F19-landslaget som får åka till EM utan en nyckelspelare, tillika lagkapten. Men också mot Musovic själv som går miste om möjligheten att samla på sig viktig erfarenhet och ännu ett stort mästerskap.

Beslutet får dessutom viss betydelse för damallsvenskan eftersom andra klubbar släpper i väg sina spelare. Nu har ganska få av de övriga den nyckelroll som Musovic har i Rosengård, men ändå.

Förståeligt, men beklagligt
Sydsvenskans Max Wiman skrev att Svenska Fotbollförbundet försökt tvinga Rosengård att släppa Musovic till EM. Jag har ingen aning om det stämmer eller inte, jag vet bara att jag har förståelse för båda sidor (Rosengård och F19-landslaget).

Och hur är läget? Beklagligt.

Det är förbaskat synd att situationen ska uppstå, att en riktigt duktig spelare går miste om den utbildning som ett internationellt slutspel innebär och chansen att slåss om mästerskapsmedaljer.

Hollands bäst bevarade hemlighet kommer till Sverige och damallsvenskan.
Daniëlle van de Donk är klar för spel med Kopparbergs/Göteborg för resten av säsongen.

Strax innan VM valde Lisa Ek att lämna Kopparbergs/Göteborg. Efter sig lämnade hon ett tomrum på lagets centrala mittfält. Det tomrummet är nu fyllt – med råge.

I och med värvningen av den holländska landslagsspelaren Daniëlle van de Donk har Göteborg fått en central mittfältare av hög kvalitet. Om tränaren Stefan Rehn saknat en riktigt dynamo på mittfältet tidigare så har han fått en nu.

Van de Donk är en kvick och duktig passningsspelare med bra blick för spelet, men också en slitvarg som kan spela riktigt tufft. Det skulle inte förvåna mig om holländskan kommer att göra succé i sitt nya lag under hösten.

***

Efter två spellediga dagar är det dags för VM-fotboll i kväll igen. Tyskland möter Frankrike och Kina ställs mot USA i turneringens två första kvartsfinalmatcher.

Att Europas två giganter möts redan nu beror ju på att Fifa valde att placera ut de toppseedade lagen, istället för att lotta som brukligt är, för att ge Kanada en lättare väg fram till final.

Nu är det som det är och jag tror att Frankrike har stora chanser att vinna. Faktiskt större än någonsin tidigare. Med Annike Krahn och Saskia Bartusiak, som jag kritiserat tidigare, är det tyska mittförsvaret sårbart – vilket spelare som Elodie Thomis, Marie-Laure Delie och Eugénie Le Sommer kan utnyttja.

Frankrikes mästerskapshistoria är full av misslyckanden och spräckta medaljdrömmar till följd av dallrande nerver. Just nerver är det ”Les Bleus” tuffaste motståndare i kväll. Klarar man att hålla dem i styr, då klarar man att besegra Tyskland.

***

I den andra kvartsfinalmatchen är USA klara favoriter – även om lagets anfallsspel knappast övertygat helt och att både Lauren Holiday och Megan Rapinoe saknas (båda är avstängda).

För USA gäller det att bli mer effektivt, att sätta dit de få chanser som man skapar, för Kina har visat upp ett disciplinerat och stabilt försvarsspel under turneringens gång.

Men med publiken i ryggen och en sagolik förmåga att prestera som bäst när det gäller som mest kommer USA att ta sig vidare med uddamålet.

Dagen efter 4–1-förlusten mot Tyskland i Ottawa riktar Lilie Persson kritik mot de damallsvenska klubbarna. Anledningen: landslaget fick för lite förberedelsetid.

Att landslagsledningen med Pia Sundhage i spetsen kommit på kant med damallsvenskans tolv klubbar är känt sedan länge. Klimatet mellan parterna har stundtals varit ganska hårt och när klubbarna sa nej till att skicka sina spelare till ett planerat landslagsläger som låg utanför Fifas internationella kalender blossade konflikten upp på riktigt allvar.

Dagen efter stjärnsmällen mot Tyskland vädrar assisterande förbundskapten Lilie Persson ånyo sitt missnöje med de damallsvenska klubbarna. För Radiosporten säger Persson bland annat att landslaget inte fått någon tid att förbereda sig på och att man haft en hel vecka kortare tid att ladda upp jämfört med 2011.

Persson jämför med Tyskland som kunnat samla sina landslagsspelare långt tidigare eftersom Frauen-Bundesliga slutade redan 10 maj.

Bladet från munnen
Min mamma lärde mig redan i tidig ålder att inte säga saker i affektion, att tiga i stunder av upprördhet. Ett riktigt gott råd, men inte helt lätt att följa alla gånger. Det här är en sådan gång där jag inte kan hejda mig.

Att svinga mot landets tolv bästa klubbar dagen efter att landslaget fått sig en rejäl fotbollslektion av Tyskland kan för somliga kanske tyckas naturligt, för andra bara dumt.
Jag tillhör den senare kategorin, av flera anledningar.

När förbundskaptenerna klagar över att klubbarna inte varit tillmötesgående eller lyssnat på önskemål och krav måste man titta på vilka önskemål landslagsledarna faktiskt har haft.

Att Sundhage hade önskat mer tid att förbereda laget inför VM har jag all förståelse för, men en del av kollegan Perssons kritik riktar sig faktiskt mot att tränare inte lyssnat på landslagsledningens önskemål om att spela landslagsaktuella spelare på vissa positioner eller att ge dem mer speltid.

Den delen av kritiken är naiv, nästan dum. Sundhage och Persson har ingen med klubbtränarnas beslut att göra och ska, enligt min uppfattning, inte lägga sig i var tränarna väljer att placera sina landslagsaktuella spelare. Om Stefan Rehn väljer att spela Elin Rubensson som yttermittfältare i Kopparbergs/Göteborg är det hans fulla rätt – åtminstone så länge klubbarna står för spelarnas utveckling och löner.

Kritiken är felriktad
Det som åtminstone jag har svårast att köpa med Lilie Perssons utspel är inte tajmingen, även om den är halvtaskig, utan att förbundskaptenen lägger ansvaret för landslagets uteblivna VM-framgång på klubbarna.

Efter ett 2014 som blev det sämsta i landslagets historia och en vår där blågult släppt in 18 mål på tio matcher känns det här utspelet både billigt och fel.

För det kan väl inte vara klubbarnas fel att landslaget förlorade fler matcher under fjolåret än man gjort under något år sedan starten på 1970-talet? Och det är väl knappast klubbarna som ska anklagas för att det blågula försvarsspelet varit ihåligt som en schweizerost från tid till annan?

Det är en självklarhet att klubbar och förbund måste jobba tillsammans, att damallsvenska tränare ska ha en bra dialog med förbundskaptenerna. Men ett samarbete kan bara fungera om båda parter bjuder till och dialoger bara leda till något bra om båda sidor vill det.

Så fungerar det tyvärr inte i dag – och så kommer det nog inte att fungera om en månad heller. Landslagets största problem finns inte att hitta i klubbarna, det finns mycket närmare än så.

Och om landslagsledningen vill få till stånd ett bättre samarbete med klubbarna och därmed ett bättre klimat måste man nog sträcka ut handen. För så länge förbundskaptenerna svingar vilt och vädrar sin kritik i media lär nog inte klubbarna ha någon större lust att bjuda till eller lyssna till önskemål.

Tänk vad en översättning till engelska kan ge effekt. Kampanjen ”klappa för Sverige” hann knappt se dagens ljus innan den spreds som en löpeld i sociala medier.

Nu blev översättningen ”clap for Sweden” inte helt klockren. Clap är nämligen slang för gonorré.

Men lek med tanken att den makabra översättningen var planerad, att den var ett led i att verkligen skapa spridning av landslagets hashtag för VM. Det hade i mitt tycke varit genialiskt.

***

AIK sparkar tränaren Mattias Eriksson. Efter att bara ha norpat åt sig en poäng på sju omgångar väljer klubben att kicka Eriksson och låta Nazanin Vaseghpanah ta över huvudansvaret för damallsvenskans jumbo.

***

VM-reserven Magdalena Ericsson kan vinka adjö till mästerkapen. Linköpingsbacken måste operera okbenet, som krossades i matchen mot Vittsjö i torsdags, och missar därmed definitivt VM i Kanada.

***

Jag har inte uppdaterat bloggen lika frekvent som jag brukar de senaste veckorna. Anledningen består av 100 sidor och finns att köpa från och med 1 juni.

Då varvar bloggen upp inför den stundande VM-turneringen också.

AIK tog sista chansen att ta in på Hammarby i botten av damallsvenskan. Solnalaget tog ledningen tidigt i derbyt, men Hammarby kom tillbaka och fick med sig en poäng efter Emma Janssons 1–1-mål.

Därmed är läget oförändrat i i bottenstriden när serien går till vila för VM i Kanada. ”Bajen” är tia med sex poäng, Mallbacken elva med tre och AIK sist med en pinne.

***

Fjolårets serietvåa, Kif Örebro, har tagit lika många poäng som nykomlingen Hammarby efter sju spelade omgångar. Champions League-laget ligger dock en placering högre i tabellen – men har mycket att jobba med under upphållet.

Sex mål och lika många pinnar på sju matcher är inte mycket att hurra för. Kvällens hemmamöte med Eskilstuna resulterade i ännu en förlust (2–1), men hemmapubliken fick i alla fall glädjas åt att Lisa Dahlkvist gjorde comeback – och svarade för ett praktfullt mål.

***

Kvällens andra derby spelades i Norrbotten där Piteå tog emot Umeå i en match som slutade 1–1. Pauline Hammarlund, som svarat för en riktigt fin vårsäsong, inledde målskyttet när hon gav hemmagänget ledningen.

Men glädjen höll bara i sig i 50 minuter. Umeå kvitterade och fick med sig en viktig poäng från matchen.

***

Linköping tog tre nya poäng via 2–0 mot Vittsjö och hakade, nåja, på i toppstriden. Stina Blackstenius öppnade målskyttet och Pernille Harder stängde butiken.

Därmed parkerar Linköping på andra plats i tabellen, fem poäng bakom seriesuveränen Rosengård.

***

Malmölaget avslutade vårsäsongen på bästa tänkbara sätt. 7–0 mot gav tre kassaskåpssäkra poäng och befäst serieledning. För Anja Mittag blev det en fullträff i avskedsföreställningen innan VM och flytten till franska PSG.

Känslan efter sju spelade omgångar är att Rosengård kommer att jogga hem ännu ett guld. Det enda laget som skulle kunna stoppa det är Linköping, men då behöver gänget från Östgötaslätten få fart på målskyttet.

Kopparbergs/Göteborg besegrade Mallbacken med minsta möjliga marginal. Därmed lever chansen till en topplacering. 

1-0 mot Mallbacken imponerar kanske inte, men var tillräckligt för att ge Stefan Rehns gång tre nödvändiga poäng. 

Och med tanke på att stjärnorna Manon Melis och Lieke Martens vilade på grund av skadekänningar var resultatet klart okej. 

För nykomlingen Mallbacken innebär kvällens förlust att laget går in i VM-uppehållet som nästjumbo. 

Utan förstärkningar i sommar har jag väldigt svårt att se hur gänget från Värmland ska hänga kvar. 

***

I morgon möts AIK och Hammarby i en fajt som hemmalaget måste vinna för att inte tappa ytterligare mark uppåt. 

Seger för Solnalaget ger ett visst hopp om ett liv efter VM. En förlust gör läget nattsvart för tabelljumbon. 

Det är för tidigt att snacka om ödesmatcher, men förluster i veckans matcher kan bli förödande för både AIK och Mallbacken.  

I morgon inleds den sjunde och sista omgången innan damallsvenskan trycker på pausknappen. Nykomlingen Mallbacken tar emot Kopparbergs/Göteborg där i en minst sagt betydelsefull match. 

Mallbacken behöver full pott för att kravla över nedflyttningsstrecket, Göteborg måste ta tre pinnar för att ha någon slags chans på en topplacering. 

Om morgondagens match är viktig blir torsdagens derby mellan AIK och Hammarby en verklig vattendelare. 

Solnalaget, som fortfarande är poänglöst, måste vinna för att få kontakt, Hammarby behöver poängen för att skapa avstånd till lagen på nedflyttningsplats. 

Personligen tror jag att AIK:s chans till nytt kontrakt står och faller med seger mot Bajen –  en förlust kommer i vilket fall att bli förödande.