Rosengård har visat intresse för och varit i kontakt med holländskorna Lieke Martens och Danielle Van de Donk en längre tid. Ändå dröjde det innan uppgifterna kom ut i media.

Intresset för Kopparbergs/Göteborgs holländska duo har varit känt för många med insyn i de damallsvenska toppklubbarna. I dag bekräftade Rosengårds sportchef Therese Sjögran Malmöklubbens intresse för Kvällsposten.

Nu ser det dock inte ut som att Sjögran lyckas värva både Lieke Martens och Danielle Van de Donk. Den senare är enligt flera obekräftade uppgifter så gott som klar för spel i Arsenal.

Tränarfrågan i Malmöklubben tycks nu vara på väg mot en lösning. Sjögran berättar för Kvällsposten att Jack Majgaard Jensen är klubbens förstaval. Vem som kommer att assistera honom är dock oklart. Sedan tidigare står det ju klart att Daniel Nilsson lämnar klubben, det gör även målvaktstränaren Thomas Håkansson och fystränaren Johanna Sjögren.

Rykten har gjort gällande att förre tränaren Jonas Eidevall är aktuell för rollen som ny assisterande tränare. Den som lever får väl vad de ryktena är värda.

***

Eskilstunamittfältaren Petra Larssons besked att hon slutar spela kom både plötsligt och överraskande. Larsson, som fanns med i Pia Sundhages senaste landslagstrupp, väljer att att satsa på en civil karriär.

Beskedet innebär att Eskilstuna behöver hitta en ersättare och att Pia Sundhage får tänka om kring hur det blågula mittfältet ska se ut fortsättningsvis.

Damallsvenskans bästa vänsterfot återfinns i Piteå – även nästa säsong.
I dag blev det klart att June Pedersen stannar kvar i överraskningslaget.

Spelarkarusellen har inte stått still, tvärtom. Eskilstuna har förlängt med såväl Malin Diaz som isländskan Glodis Perla Viggosdottir sedan mitt senaste inlägg.

Men det har hänt mycket mer än så.

Mallbacken har fått ny tränartrojka, Umeå har säkrat upp nyckelspelaren Rita Chikwelu över ännu en säsong och värvat Sabrina Henriksson. Längre norrut, i Piteå, har Hanna Pettersson och norskan June Pedersen kritat på för ytterligare ett år. Piteå har även värvat forwarden Felicia Karlsson från Eskilstuna.

Allra mest har det hänt i Kopparbergs/Göteborg som förlängt med trotjänarna Anna Ahlstrand, Sara Lindén och långtidsskadade målvakten Loes Geurts. Dessutom har man lyckats locka till sig Piteås skyttedrottning Pauline Hammarlund.

Göteborgs val både förvånar och imponerar. Hammarlund är en bra rekrytering som kan slå riktigt, riktigt väl ut. Då har jag svårare att förstå tankegångarna bakom beslutet att behålla Geurts som varit borta på grund av hjärnskakning väldigt länge, särskilt som man redan har Fanny Lund och kontrakterat Jennifer Falk.

Umeås strategi står inte heller helt klar för mig. Chikwelus namnteckning var lika nödvändig som värdefull, men rekryteringen av Henriksson såg jag aldrig komma. Kanske vet klubben något som jag inte känner till.

Då tycker jag att Piteås val av ersättare till Pauline Hammarlund visar på en betydligt tydligare plan för lagbygget. I Felicia Karlsson kan sportchefen Leif Strand ha hittat precis den anfallare klubben behöver för att fylla luckan efter Hammarlund och ta nästa steg.

***

Mina främsta fundering just nu är: Vilken klubb som knyter till sig Katrin Schmidt?

Men jag undrar också vilka klubbar som har bäst spelarkoll och plockar guldkornen från degraderade AIK och Hammarby.

Ibland är fotboll helt fantastiskt, ibland alldeles fasansfullt. I dag var den både och. Guldjubel i Rosengård och lättnad i Mallbacken blandades med tårar och besvikelse i Eskilstuna och Hammarby.

Rosengård var bäst när det behövdes som mest. Malmölaget rivstartade mot Linköping, avgjorde matchen på 23 minuter och dödade samtidigt all dramatik. Det var aldrig något snack.

Laget som vacklade efter sommaruppehållet, som saknade sina sålda stjärnor, struktur och trygghet samlade sig. När det väl drog ihop sig darrade man inte det minsta. Tvärtom. Rosengård stod stabilt och presterade på topp – som ett mästarlag gör.

Efter 5–0 mot Linköping i säsongsavslutningen är Malmölaget tveklöst en värdig guldvinnare.

***

Natasa Andonova var Rosengårds stora segerorganisatör. Makedonskan gjorde mål i storsegern mot ett Linköping som tydligen tappade luften helt efter krysset mot Eskilstuna förra helgen.

***

Eskilstuna gjorde sitt när man besegrade Kopparbergs/Göteborg. Segern kändes nog ändå som en förlust när Rosengård knep guldet med en poängs marginal.

***

Det blev en kamp om guldet hela vägen fram till den sista omgången. Det tackar jag Rosengård, Eskilstuna, Piteå och Linköping för. Damallsvenskan behöver just den typ av toppstrid som det blev i år.

***

Piteå avslutade säsongen med en mållös match mot Hammarby på bortaplan. Poängen räckte för en tredjeplats i tabellen och därmed lilla silvret. Om något lag, vid sidan av succégänget Eskilstuna, satt färg på serien den här säsongen så är det Piteå.

***

Små marginaler är det värsta som finns, åtminstone om man inte har dem på sin sida. På plats på Zinkensdamms IP fick jag se Hammarby spela helt jämnt mot Piteå – och dessutom pressa tabelltrean under en stor del av andra halvlek.

En poäng blev det för Stockholmslaget, vilket hade varit en framgång för fyra, fem veckor sedan. I dag var poängen inte värd någonting alls.

Eftersom Mallbacken kom tillbaka från underläge två gånger i bortamötet med Umeå innebar krysset på Zinkensdamm att Hammarby åker ur damallsvenskan – med minsta möjliga marginal.

Ett mål skiljde Hammarby och Mallbacken åt efter 22 spelade omgångar. Ett enda, futtigt mål. Om Katrin Schmidt nickat några centimeter lägre i slutet av matchen mot Piteå hade den klockrena ribbträffen kanske förvandlats till ett avgörande segermål.

Precis så fasansfull, brutal och hård kan fotbollen vara ibland. Skillnaden mellan jubel och tårar kan vara mikroskopiskt liten. Men det är ju å andra sidan det som gör sporten så oerhört fantastisk och underbar.

Kvällens returmöten i Champions League var aldrig riktigt intressanta.
Rosengård och Kif Örebro dödade all spänning och sportslig utmaning redan i sina första matcher.

Och om någon mot förmodan kände osäkerhet för de svenska lagens framtid i turneringen så blev den eller de lugnade per omgående. Rosengård rivstartade matchen mot finska PK-35 och gick upp i 2–0-ledningen redan innan matchuret hunnit upp till sex minuter. Kif Örebro behövde en kvart på sig för att komma upp i samma siffror mot grekiska PAOK.

Malmölaget vann till slut sin match med 7–0 (sammanlagt 9–0) medan Örebros seger stannade vid 5–0 (8–0 totalt).

Jag har skrivit det tidigare och kommer helt säkert att skriva det igen, Champions League behöver ses över. Lagen från de bästa ligorna i Europa är helt enkelt nivåer, kanske till och med dimensioner, över lag från till exempel Finland och Grekland.

Som turneringsupplägget ser ut i dagsläget är de första omgångarna inget annat än en transportsträcka för franska, svenska och tyska lag. En onödig och dyr transportsträcka dessutom. Möjligen blir det lite svårare motstånd för svensklagen i nästa runda, men det vet vi först efter lottningen på måndag.

Mycket talar för att Rosengård och Örebro ställs mot minst sagt överkomligt motstånd även då.

***

Manon Melis har gjort sitt i Sverige och damallsvenskan. I dag meddelande holländskan att hon lämnar Kopparbergs/Göteborg efter säsongen och flyttar hem till Holland. Melis beslut var inte särskilt oväntat. Anfallaren har tidigare hintat att hon haft tankar på att vända hem igen och jag gissar att säsongen i Göteborg inte förhalat det beslutet.

Den stora frågan nu är om Göteborg får behålla några eller ens någon av sina tre övriga holländska spelare. Uppgifter från flera håll hävdar att Rosengård visat intresse för två av dem, Lieke Martens och Danielle van de Donk.

Linköping hade mästerskapssegern i egna händer, men sumpade chansen. 0–0 i toppmötet med Eskilstuna innebar att tre guldkandidater blev två – och att slutomgången blir dramatisk både i toppen och botten.

Jag trodde att Linköping skulle ta hem guldet. Jag trodde fel. Nu är min känsla att Eskilstuna vinner damallsvenskan, men fan vet om jag får rätt. Den enda som är helt säkert är att sista omgången blir otroligt spännande och helt makalöst dramatisk.

Linköpings guldchanser gick upp i rök när matchen mot Eskilstuna blev mållös. Trist för Östgötalaget och väldigt tråkigt för veteranen Charlotte Rohlin som spelade sin allra sista hemmamatch för den klubb hon den stora kulturbäraren i under många, många år.

Men egentligen spelade Linköping bort sina bästa guldmöjligheter långt tidigare i höst när man varvade fantastiska matcher med närmast oförklarliga poängförluster.

Det hjälpte inte att hemmalaget var bättre än gästande Eskilstuna i kväll, i synnerhet i första halvlek. Inte heller var det till någon större glädje att man skapade flera fina chanser att avgöra när målen ändå uteblev – till Eskilstunas stora lycka.

Fjolårsnykomlingen som har växt ut till ett riktigt succélag den här säsongen – mycket tack vare Gaelle Enganamouits målfabrikation – kan nu gå hela vägen.

Men för att Eskilstuna ska ta guld måste Linköping leverera.

Medan Eskilstuna tar emot Kopparbergs/Göteborg på hemmaplan i säsongens sista match ställs Linköping ställs mot serieledande Rosengård. i säsongens sista match. Dramatiskt var ordet.

Att Linköping har en liten chans att bli tvåa i tabellen och knipa en Champions League-plats är så klart till fördel för Eskilstuna. Att Göteborg inte strålar av harmoni och självförtroende talar också det för succégänget.

Rosengård toppar tabellen inför slutomgången, men jag tror ändå att Eskilstuna tar hem seriesegern. Men jag har haft fel förut, å andra sidan.

***

Första 30 minuterna var fantastiska att se. Tempot var härligt högt, precis som spelkvaliteten. Synd bara att målen uteblev.

***

Båda lagen skapade chanser, båda målvakterna svarade för klassräddningar. Matchvinnarna, om det nu fanns några i ett mållöst möte, fanns mellan stolparna.

***

Hatten av för Charlotte Rohlin som bara har en match kvar att spela innan den fantastiska karriären är slut. Den spelare som mer än någon annan har visat vad klubbkänsla verkligen innebär kommer att saknas när 2016 sparkar igång.

Den hårda guldstriden mellan Eskilstuna och Rosengård kan få en oväntad upplösning – med Linköping som mästare. 

Eskilstuna kammade noll mot Piteå och Rosengård var ytterst nära poängförlust mot nästjumbon Hammarby. 

Medan damallsvenskans två topplag vacklar något visar tabelltrean Linköping guldform. 

I kväll laget processen kort med Kopparbergs/Göteborg. Redan efter tre minuters spel hade Stina Blackstenius gjort 1-0, 42 minuter senare hade ledningen vuxit tack vare två fullträffar av Pernille Harder. 

Danskan hann med att göra ytterligare ett mål innan Linköping gick av planen med tre poäng och guldläge i bagaget. 

Med tre omgångar kvar av säsongen kan Linköping bli både Eskilstunas och Rosengårds värsta mardröm. Tabelltrean har förvisso tre poäng upp till serieledarna och två till Malmölaget, men har båda guldkonkurrenterna kvar att möta. 

Jag har räknat bort Linköping från guldstriden både en och två gånger under hösten. Nu är laget likt förbaskat med i racet igen – och det skulle inte förvåna mig om man drar det längsta strået. 

Rosengård brände sina chanser mot Göteborg och missade möjligheten att återta serieledningen. I morgon kan Eskilstuna koppla ett rejält guldgrepp.

Guldet är på väg allt halka Rosengård ur händerna. Kvällens bortamöte Kopparbergs/Göteborg slutade 0–0 – trots att Malmölaget vann skotten med förkrossande 17–3.

Ineffektiviteten och de förlorade poängen kan komma att bli helt avgörande för guldstriden. De regerande mästarna ligger en poäng bakom serieledande Eskilstuna som i morgon kan dryga ut försprånget till fyra pinnar om man vinner mot nästjumbon Hammarby.

Som jag skrev härom veckan ser Rosengård allt mindre ut som ett guldlag för varje omgång som går. Laget har försvagats, spelet har försämrats och den tidigare så starka offensiven kommit av sig helt. Dessutom verkar laget ha tappat tron på sin egen förmåga.

Det, tillsammans med ett vägvinnande spel och ett fantastiskt självförtroende, talar för Eskilstuna. Rosengårds sista hopp i guldracet är spelprogrammet.

Medan Eskilstuna har tre tuffa uppgifter kvar att avverka (Piteå, Linköping och Kopparbergs/Göteborg) återstår bara en riktigt svår match (Linköping hemma) för Malmölaget.

Dessförinnan måste Rosengård få fart på målproduktionen igen annars är guldstriden avgjord redan innan säsongsfinalen.

Linköping jagade mål och viktiga poäng, men fick se Manon Melis skjuta Kopparbergs/Göteborg till seger. Då jublades det högt i både Eskilstuna och Rosengård.

Kanske var det tåget mot guldstriden som lämnade perrongen i kväll. Kvar stod i så fall Linköping som efter 2–1-segern mot Rosengård blandade sig i guldstriden på riktigt allvar, men som gick miste om möjligheten att bli serieledare när man föll mot Piteå i förra omgången.

I kväll kunde Charlotte Rohlin, Pernille Harder och Fridolina Rolfö och de andra Linköpingsspelarna kliva upp i serieledning. Då tappade man tre väldigt värdefulla poäng igen, den här gången mot Kopparbergs/Göteborg.

En högklassig individuell prestation av  Manon Melis räckte för att skjuta Linköping i sank. Skottet som avgjorde matchen var riktigt tungt, i likhet med Linköpings förlust.

Medan Göteborg klättrade i tabellen tvingades Linköping lämna Valhallas konstgräs – och kanske också guldstriden – utan mål och utan poäng. Tabelltrean står därmed kvar på 22 poäng efter elva spelade matcher, en bakom tvåan Rosengård och två efter serieledande Eskilstuna – som i morgon kan dryga ut serieledningen ytterligare.

Damallsvenskan lever både i toppen och i botten. Frågan är bara hur länge till.

Semifinalsegern mot Tyskland har väckt förhoppningar till liv.
Intresset för ett svenskt F19-landslag har knappast varit större.
I kväll kan framtidens blågula stjärnor bli mästare, i kväll kan en ödmjukt kaxig grupp av spelare bli odödliga.

Det har varit ett par händelserika dagar. Rosengård och Linköping har tappat poäng, Piteå har klättrat i tabellen och Therese Sjögran har gjort comeback efter några dagar som fotbollspensionär. Dessutom har Kristin Hammarström aviserat att hon varvar upp i Kopparbergs/Göteborg igen, åtminstone för en kortare period.

Men än mer aktuellt är kvällens EM-final. Förväntningarna ligger i luften. Avgörandets stund är här. Ett sista hinder återstår på F19-landslagets resa mot att bli bäst i Europa, det svåraste hindret av alla – Spanien.

Det kommer att krävas något alldeles extra för att Calle Barrlings blågula gäng ska lyckas besegra den stora förhandsfavoriten, men efter den prestation Sverige svarade för i semifinalen mot Tyskland känns inget helt omöjligt.

EM-semifinalen väckte dessutom stor intresse. Dagen efter var nyheterna om F19-landslagets mäktiga match den mest lästa och delade i båda kvällstidningarna.

Ytterligare ett tecken på det nyväckta och stora intresset är att kvällens final direktsänds i TV 12. Glädjande, minst sagt.

Kris och comeback
Rosengård tappade i går poäng för tredje matchen i följd, vilket inte hänt sedan våren 2011 om jag minns rätt. Med tränaren Markus Tilly sjukskriven, nyckelspelaren Anja Mittag såld toill PSG och skador på viktiga Anita Asante och Marta genomgår klubben just nu en slags mini-kris.

Att Therese Sjögran i går gjorde comeback efter en rekordkort tid som fotbollspensionär är ett tecken på den ”kris” jag tycker mig skönja. Att veteranen hoppar in i det läge Rosengård befinner sig i kan jag förstå, men det får klubbens sista-matchen-kampanj att kännas billig.

Nu tror jag att Malmöklubben gör klart med en ny tränare riktigt snart och sannolikt stärker upp truppen med ytterligare en eller två spelare. Men tills dess lär väl Sjögran vara såväl sportchef som tränare och spelare …

Linköpings låga lägstanivå
Segern i mötet med Rosengård imponerade, gårdagens förlust mot Piteå gjorde det inte. Linköping fortsätter att varva topprestationer med riktiga bottennapp.

Med tanke på den spelartrupp man förfogar över ska laget inte behöva fallera så som man gjorde i första halvlek i Norrbotten.

Hammarlund är het
Hon gjorde mål i fem raka matcher innan sviten tog slut. I går hittade Pauline Hammarlund rätt igen när hon sköt 2–0 till Piteå mot Linköping. Därmed är Hammarlund ny skyttedrottning i damallsvenskan med sina åtta fullträffar.

Jag skulle inte bli förvånad om anfallaren uppvaktas av Rosengård redan nu i sommar.

Eskilstuna till topp
I kväll kan Eskilstuna ta över serieledningen. Säsongens stora överraskningslag går vid seger mot Hammarby om både Linköping och Rosengård. Vem hade trott det när säsongen startade?

Dagen efter 4–1-förlusten mot Tyskland i Ottawa riktar Lilie Persson kritik mot de damallsvenska klubbarna. Anledningen: landslaget fick för lite förberedelsetid.

Att landslagsledningen med Pia Sundhage i spetsen kommit på kant med damallsvenskans tolv klubbar är känt sedan länge. Klimatet mellan parterna har stundtals varit ganska hårt och när klubbarna sa nej till att skicka sina spelare till ett planerat landslagsläger som låg utanför Fifas internationella kalender blossade konflikten upp på riktigt allvar.

Dagen efter stjärnsmällen mot Tyskland vädrar assisterande förbundskapten Lilie Persson ånyo sitt missnöje med de damallsvenska klubbarna. För Radiosporten säger Persson bland annat att landslaget inte fått någon tid att förbereda sig på och att man haft en hel vecka kortare tid att ladda upp jämfört med 2011.

Persson jämför med Tyskland som kunnat samla sina landslagsspelare långt tidigare eftersom Frauen-Bundesliga slutade redan 10 maj.

Bladet från munnen
Min mamma lärde mig redan i tidig ålder att inte säga saker i affektion, att tiga i stunder av upprördhet. Ett riktigt gott råd, men inte helt lätt att följa alla gånger. Det här är en sådan gång där jag inte kan hejda mig.

Att svinga mot landets tolv bästa klubbar dagen efter att landslaget fått sig en rejäl fotbollslektion av Tyskland kan för somliga kanske tyckas naturligt, för andra bara dumt.
Jag tillhör den senare kategorin, av flera anledningar.

När förbundskaptenerna klagar över att klubbarna inte varit tillmötesgående eller lyssnat på önskemål och krav måste man titta på vilka önskemål landslagsledarna faktiskt har haft.

Att Sundhage hade önskat mer tid att förbereda laget inför VM har jag all förståelse för, men en del av kollegan Perssons kritik riktar sig faktiskt mot att tränare inte lyssnat på landslagsledningens önskemål om att spela landslagsaktuella spelare på vissa positioner eller att ge dem mer speltid.

Den delen av kritiken är naiv, nästan dum. Sundhage och Persson har ingen med klubbtränarnas beslut att göra och ska, enligt min uppfattning, inte lägga sig i var tränarna väljer att placera sina landslagsaktuella spelare. Om Stefan Rehn väljer att spela Elin Rubensson som yttermittfältare i Kopparbergs/Göteborg är det hans fulla rätt – åtminstone så länge klubbarna står för spelarnas utveckling och löner.

Kritiken är felriktad
Det som åtminstone jag har svårast att köpa med Lilie Perssons utspel är inte tajmingen, även om den är halvtaskig, utan att förbundskaptenen lägger ansvaret för landslagets uteblivna VM-framgång på klubbarna.

Efter ett 2014 som blev det sämsta i landslagets historia och en vår där blågult släppt in 18 mål på tio matcher känns det här utspelet både billigt och fel.

För det kan väl inte vara klubbarnas fel att landslaget förlorade fler matcher under fjolåret än man gjort under något år sedan starten på 1970-talet? Och det är väl knappast klubbarna som ska anklagas för att det blågula försvarsspelet varit ihåligt som en schweizerost från tid till annan?

Det är en självklarhet att klubbar och förbund måste jobba tillsammans, att damallsvenska tränare ska ha en bra dialog med förbundskaptenerna. Men ett samarbete kan bara fungera om båda parter bjuder till och dialoger bara leda till något bra om båda sidor vill det.

Så fungerar det tyvärr inte i dag – och så kommer det nog inte att fungera om en månad heller. Landslagets största problem finns inte att hitta i klubbarna, det finns mycket närmare än så.

Och om landslagsledningen vill få till stånd ett bättre samarbete med klubbarna och därmed ett bättre klimat måste man nog sträcka ut handen. För så länge förbundskaptenerna svingar vilt och vädrar sin kritik i media lär nog inte klubbarna ha någon större lust att bjuda till eller lyssna till önskemål.