Rosengård är nio poäng före tvåan Göteborg och trean Örebro. I kväll kan Malmölaget döda den gnutta dramatik som om möjligt finns kvar och säkra segern i Damallsvenskan.

Tre dagar in i september kan Rosengård säkra SM-guldet. Så ser situationen ut när Malmölaget – utan Marta – tar emot Linköping på Malmö IP.

Regerande mästarlaget har nio poängs marginal ner till Kopparbergs/Göteborg och Kif Örebro, och ytterligare tre pinnar ner till Linköping. En vinst i kväll skulle innebära att Malmölaget drar ifrån ytterligare och i praktiken avgör Damallsvenskan.

Men, som jag nyss skrev, tvingas Rosengård klara sig utan sommarens supervärvning, Marta, vars ena lår inte håller för spel, vilket på ett eller annat sätt kommer att påverka lagets slagstyrka.

För Linköping är det lite av vinna eller försvinna som gäller. Laget har siktet inställt på andraplatsen i serien och en bortavinst i kväll skulle innebära att man går upp på samma antal poäng som Göteborg och Örebro.

Det är med andra ord en viktigt match för båda lagen, i synnerhet för Linköping. Och LFC vet hur det känns att besegra mästarna från Malmö. När lagen möttes i våras vann Linköping med 2–0. Repris i afton ger bättre chans på silverplatsen – och ser till att den lilla gulddramatik som återstår lever vidare åtminstone en omgång till.

***

Det är Linköping som gäller i Damstars den här veckan också. Mittbacken Jennie Nordin, som just nu går skadad, står framför kameran och svarar på frågor.

Intervjun med Nordin ser du här: www.youtube.com/user/damallsvenskan

***

I morgon spelar Kopparbergs/Göteborg mot Eskilstuna medan Kif Örebro tar emot Kristianstad.

Kif Örebro hade chansen att på allvar ge mästarlaget Rosengård en fajt om SM-guldet.
Då hittade Malmölaget en väg till tre blytunga poäng som fick guldtåget att rulla i väg från Örebro station.

Var det guldtåget som rullade i väg och lämnade Örebro bakom sig? Högst troligt. Det var i kväll som Kif Örebro hade chansen att ta in tre viktiga poäng på serieledande Rosengård och göra guldstriden till ett riktigt höstdrama.

Och visst hotade tabelltvåan mästarlaget från Malmö, dock inte tillräckligt mycket för att vinna, göra mål eller ens få med sig en poäng från toppmötet. Marta sköt Rosengård till ett ointagligt niopoängsförsprång (sex pinnar om Örebro vinner sin hängmatch) med sitt mål i den 23:e minuten och dödade i samma stund sannolikt guldstriden.

En begåvad gissning är attatt sportchefen Erling Nilsson känner sig ruskigt nöjd med värvningen av brassestjärnan.

Men trots att laget inte lyckades bryta ner Rosengård har  Kif Örebro överträffat alla förväntningar den här säsongen – inklusive sina egna. Jag är full av beundran för tränaren Rickard Nilsson som förra säsongen gav expertisen en hård knäpp på näsan när han förde sitt gäng till en sjätteplacering – långt ifrån förhandstipsen om degradering.

Den här säsongen har han lyft laget ytterligare en nivå och jag är övertygad om att Örebro kommer att sluta tvåa eller trea i Damallsvenskans sluttabell, några poäng bakom Rosengård som av allt att döma försvarar SM-guldet.

***

Publiksiffran på Behrn Arena var enastående. 2947 åskådare såg seriefinalen. Viss fan finns det intresse för damallsvensk fotboll!

***

Jitex inkasserade sin 14:e raka förlust när man föll mot Eskilstuna med 2–1. Målskillnaden 5–46 säger det mesta …

***

Pia Sundhages landslagstrupp till kvalmatcherna mot Bosnien-Hercegovina och Skottland är värd att kommentera, men det får bli vid ett senare tillfälle. Den här kvällen tillhör toppstriden i Damallsvenskan där Rosengård gjorde ett avgörande guldryck – tror jag i alla fall.

Svenska mästarlaget Rosengård ställs mot ryska Ryazan i första omgången av Champions League medan Linköping möter Liverpool. Långt ifrån någon drömlottning, men klart möjliga och överkomliga uppgifter för svensklagen.

Rosengård och Linköping slapp ställas mot svåra Stabaek och duktiga Brescia, men fick för den skull inga önskemotståndare i sina respektive sextondelsfinaler. Malmölaget inleder alltså Champions League-äventyret mot ryska ligatvåan Ryazan medan Linköping öppnar mot regerande engelska mästarlaget Liverpool. Svåra matcher för Damallsvenskans två bidrag således, men jag tror att både Rosengård och Linköping tar sig vidare.

Skånegänget har värvat bra under sommaren, vilket kommer betala sig i Champions League-spelet. Marta har tillfört ytterligare offensiv spetskompetens till laget medan rekryteringen av danskan Line Röddik Hansen har inneburit att försvaret stärkts ett snäpp till.

Precis som regerande mästarlaget från Malmö har Linköping vässat truppen för Champions League-turneringen. Portugisiska mittfältaren Claudia Neto har redan hunnit visa att hon är en central mittfältare av riktigt hög klass och att danska landslagsbacken Janni Arndt är en klassback vet de som följt internationell damfotboll de senaste åren.

Om allt går blågul väg väntar vinnaren i mötet mellan portugisiska Clube Atlético Ouriense och danska Fortuna Hjørring på Malmö i åttondelsfinalen medan Linköping får möta vinnaren mellan isländska Stjärnan och ryska WFC Zvezda.

Det blir en intressant höst i Champions League.

***

Women´s Champions League blir bättre för varje år som går. Nu vill Elitfotboll Dam att UEFA satsar ännu hårdare på turneringen genom att skjuta till mer pengar och genom att bygga ett bra mediakoncept kring matcherna.

Som det varit tidigare år har kostnaderna överstigit intäkterna för de damallsvenska lag som deltagit i Champions League, vilket varken gynnar turneringen eller utvecklingen av europeisk damfotboll.

Jag ser väldigt positivt på att EFD adresserat UEFA och tryckt på för att få till en ökad ekonomisk satsning på Champions League. Det är på tiden att federationen visar att man faktiskt bryr sig om och är beredd att satsa för att ytterligare höja statusen och kvaliteten på turneringen såväl som på de deltagande lagen.

Nästa sommar spelar Sverige högst troligt VM i Kanada. Men med bara tio månader kvar innan turneringen sparkar igång testar sig Pia Sundhage fortfarande fram. Hur ser VM-planen ut egentligen?

Matchen mot England gav inga bra besked. En allt annat än smickrande 4–0-förlust fick förbundskapten Sundhage att tänka till både en och två gånger innan hon spikade truppen till VM-kvalmötet med Polen 21 augusti.

När den presenteras i dag bjöds det på inte mindre än tre överraskningar; Marina Pettersson-Engström (Kif Örebro), Marija Banusic (Kristianstad) och Stephanie Öhrström (Verona). Samtliga tre har varit uttagna i landslaget tidigare, men egentligen aldrig varit helt aktuella.

Att Örebrobacken Pettersson-Engström kom med kan jag förstå. Nilla Fischer är avstängd mot Polen och ingen av de andra mittbackarna tog stärkte, enligt Sundhage själv, sina aktier i Englandsmatchen. Med en stark säsong bakom sig är därför uttagningen av Pettersson-Engström logisk.

Då har jag svårare att se tankebanorna bakom uttagningarna av Öhrström och Banusic. Den förstnämnda var med i truppen till Algarve Cup, men fick inte göra annat än att träna under veckan i Portugal. Sedan dess har Sundhage & Co valt att testa Umeås Malin Reuterwall, som nu inte finns med – trots att hon ingår i Svenska Olympiska kommitténs projekt 11+, istället.

Kristianstads talang Maria Banusic ingår också hon i projektet och kanske var det hennes prestationer på samlingen 24-25 juli som fick Sundhage att plocka med henne i landslaget igen, kanske kommer hon med för att se och lära. Hur som helst är jag frågande till hur landslagsledningens plan ser ut för KDFF-anfallaren.

Hon har ju inte varit en del av Calle Barrlings F19-landslag, men fått sina chanser i U23-landslaget. Nu är hon hux flux uttagen i A-landslaget igen, trots att hon inte alls imponerat under säsongen (åtminstone inte i de matcher jag har sett) och bokförts för blygsamma två mål på åtta matcher i Damallsvenskan.

Banusic är helt klart en mycket intressant spelare med klara spetsegenskaper, men hon har i mitt tycke en bra bit kvar innan hon faktiskt känns redo för A-landslagsspel, precis som har Umeås löfte Lina Hurtig och Linköpings dito Stina Blackstenius.

Att vara talang är en sak, men att därifrån ta klivet till att bli en högklassig- eller rent av stjärnspelare är ingen lek. Jag har definitivt inget emot att Sundhage ger 18-åriga Banusic chansen, jag undrar bara hur planen för framtiden ser ut. VM i Kanada är trots allt bara tio månader bort och än så länge känns det svenska landslaget inte som en medaljkandidat.

****

Merparten av VM-matcherna nästa sommar kommer att avgöras på konstgräs, eller kanske inte. En stor grupp spelare har tagit juridisk hjälp för att få FIFA att ändra valet av matcharenor så att kamperna avgörs på naturgräs istället.

Den här protesten är inte ny, men advokaterna som för spelarnas talan har uttalat sig i The Equalizer, vilket gjort att också svensk media uppmärksammat det hela. Jag har absolut inget emot konstgräs, men ändå full förståelse för spelarnas önskan.

****

Så har Marta gjort sin första start i Rosengård och  hon hittade dessutom nätet två gånger i 12–1-segern mot Stattena i Svenska cupen.
Än bättre gick det för Kirsten van de Ven i sin första tävlingsmatch för Malmöklubben. Holländskan svarade för ett hattrick.

Två till synes billiga mål tog Rosengård till seger mot Umeå (2–1), men Malmölaget hade två ribbträffar, en boll i stolpen och kunde vunnit med betydligt större siffror.

Det blev match på T3 Arena i Umeå, trots allt. Rosengård höll ett rejält tag i taktpinnen, dikterade villkoren och skapade fem, sex lägen att måla före paus. Chanserna till trots stannade ledningen vid två mål, båda resultat av misstag och missförstånd i hemmalaget.

Ledningsmålet kom till efter att målvakten Malin Reuterwall och lagkaptenen Emma Berglund inte kommunicerat på bästa sätt, det andra efter svag markering på en hörna (följt av alldeles för passiva hemmaspelare). Efter paus tajtade Umeå till det på mittfältet, vann fler dueller och skapade allt fler omställningar – dock utan att vaska fram särskilt många målchanser.

Hon har varit kritiserad och blev petad inför matchen, men när Lina Hurtig väl fick chansen gav hon svar på tal och reducerade Rosengårds ledning. Närmare än så kom dock aldrig Umeå mot ett totalt Rosengård som var en klass bättre, vilket man visade genom att utnyttja misstag och vinna trots att man inte spelade på topp.

****

Marta gjorde comeback i Damallsvenskan och debut i Rosengård – mot sin forna klubb. Visst såg hon lite ringrostig ut och visst saknades den rätta skärpan, men brasilianskan kommer att bli ett rejält tillskott i Malmölaget.

****

Jag trodde att Umeå skulle kunna vara med och fajtas om en topp fyra-placering den här säsongen. Efter att ha sett fyra matcher (kvällens kamp inräknad) är jag inte lika säker. Jag tycker att laget är lite för snällt, lite för uddlöst och faktiskt saknar en tillräckligt jämn och högklassig keeper för att kunna utmana topplagen på riktigt allvar.

****

Hanna Sandström och Lisa Lantz var två av Umeås bästa spelare för kvällen. Den förstnämnda slet som ett djur och belönades med en assistpoäng.

****

Ramona Bachmann var bra i vanlig ordning (men ändå inte lika bra som hon brukar vara), Katrin Schmidt var stark och klok, medan  Therese Sjögran gjorde en riktigt blek figur. Veteranen var närmast osynlig i 90 minuter.

PSG eller Avaldsnes? Svaret blev FC Rosengård.
Marta fortsätter karriären i Sverige med regerande svenska mästarna – som i och med värvningen visar ambitioner att utmana topplagen i Europa.

Marta Vieira da Silva till Malmö alltså, eller FC Rosengård rättare sagt. En värvning som jag ärligt talat inte såg komma, men som med all tydlighet visar att Malmöklubben spänner bågen hårt och högt inför det kommande Champions League-spelet.

Det är ingen hemlighet att Rosengårds sportchef Erling Nilsson varit i kontakt med Martas agent, såväl tidigare år som nu under våren. Men det i sig säger inte särskilt mycket. Steget kan många gånger vara långt mellan att ha kontakt till att att skriva kontrakt.

Nu tog emellertid Nilsson och Rosengård stegen fullt ut, nådde en överenskommelse och rodde prestigevärvningen i land. Starkt jobbat av Skånelaget även om Marta enligt uppgifter själv sökte sig till klubben, och riktigt roligt för svensk damfotboll som får fortsätta njuta av brasilianskans fantastiska fotbollskunskaper.

Personligen trodde jag nog att Rosengård skulle presentera en ersättare till backarna Paula Radtke och Malin Levenstad (som inte återvänder efter sin utlåning till AIK under våren) alternativt en mittfältare som skulle fylla luckan efter Lisa Ek. Någonstans närde en tanke på att klubben kanske till och med skulle lyckas locka hem Nilla Fischer från Wolfsburg.

Så blev det inte. Istället för ytterligare en defensiv rekrytering utöver Line Röddik Hansen visade Rosengård upp en offensiv förstärkning i absolut toppklass. Med mittfälts- och anfallsuppställningen där Ramona Bachmann, Anja Mittag, Therese Sjögran och Marta kamperar ihop kommer Malmöklubben både att konkurrera med och utmana de absolut bästa lagen i Europa.

Kanske kan värvningen av den brasilianska världsstjärnan ge Rosengård den spets som man saknat i Champions League-slutspelet tidigare år och ta laget närmare en första titel? Jag tror i alla fall det, samtidigt som jag tror att klubben behöver värva ytterligare en riktigt, riktigt bra defensiv spelare också för att kunna gå hela vägen.

Marta har redan lämnat och i går gjorde ytterligare en handfull spelare sina sista framträdanden i Tyresö. Nu planerar klubben för en framtid – även vid konkurs.

Det var en speciell söndag på Tyresövallen när flera av stjärnorna tog farväl med matchen mot Rosengård. Den allra bästa avslutningen fick Christen Press som gjorde båda målen i 2–1-segern.

Nu väntar spel i Chicago Red Stars för skyttedrottningen medan Veronica Boqute lämnar för Portland Thorns och duon Meghan Klingenberg och Whitney Engen fortsätter säsongen i Houston Dash.

Var Caroline Seger, Marta och Carola Söberg hamnar är fortfarande inte klart, åtminstone inte utåt. Min gissning är att Seger hamnar i Paris Saint-Germain, som också har visat stort intresse för Marta.
Söbergs nästa klubbadress är svåra att gissa sig till, men en del rykten placerar henne i USA – och hon har träffat representanter från en amerikansk klubb.

…

Jag har i likhet med många andra varit på det klara med att Tyresö Fotboll AB går i graven i samband med tingsrättsförhandlingen nästa vecka. Det är jag också fortfarande.
Däremot är jag inte lika klar över att en konkurs innebär slutet för Tyresö som damallsvensk klubb.

Enligt uppgifter finns planer på att låta moderklubben, Tyresö FF, driva laget vidare och fylla upp den nu riktigt decimerade truppen med spelare från egna ungdomslag.

Exakt hur det skulle vara möjligt att genomföra rent fotbollsjuridiskt vet jag inte.
Men om det går och om Tyresö skulle få en sådan lösning till stånd är jag väldigt säker på att det inte gynnar den svenska damfotbollen på ett enda sätt.

Personligen hoppas jag att Svenska Fotbollförbundet och Elitfotboll Dam väljer att dra en tydlig gräns och markera vad som är okej och inte okej att göra inom ramarna för en elitklubb – om ett sådan scenario blir aktuellt.

För hur man än ser på hela den här soppan så står det väldigt klart att fotbollsföretaget Tyresö inte har skött sin verksamhet särskilt bra och redan förbrukat alla livlinor man haft.

…

Det är åtta dagar sedan Sportbladet skrev om att UEFA och det svenska förbundet gick in och räddade Champions League-resan för Tyresö. Det val som Karl-Erik Nilsson & Co gjorde då har jag fortfarande svårt att smälta.

Det kan aldrig vara ett förbunds uppgift att plocka upp plånboken för en klubb som redan gjort av med allt man har och en hel massa mer.
En kraftig markering och ett klart uttalande från förbundshåll varit mer på sin plats.

Jag trodde på Wolfsburg och trodde ett tag att jag hade trott fel.
Då vaknade den tyska fotbollsmaskinen till liv och satte färg på en Champions League-final som blev något utöver det vanliga.

Wolfsburg var favorit att försvara sin Champions League-titel, men lagets första 45 minuter höll definitivt inte mästarklass – i synnerhet inte försvarsmässigt.
Det utnyttjade Tyresö maximalt.

Två fina individuella prestationer resulterade i två mål, allt inom loppet av två minuter.
Det var där och då som Tyresö såg ut att knäcka storfavoriten och avgöra Champions finalen i Lissabon.
1–0 var frukten av några sekunders genialitet signerat Marta. 2–0 kom efter fint förarbete från Christen Press och skarprättning av Veronica Boquete .

Vid båda tillfällena var Nilla Fischer och övriga backar i det tyska stjärnlaget passiva, utspridda och oerhört svaga.

Wolfsburg då?

Tja, laget skapade en målchans värd namnet före pausutskällningen. Veteranen och skyttedrottningen Martina Müller fick möjligheten, men tog den inte.

Halvvägs genom finalen var Tyresö mästare. Drömmen om en Champions League-final hade infriats och väl där såg den skuldtyngda klubben ut att göra det ingen annan klubb lyckats med – att besegra Wolfsburg.

Ralf Kellermans halvtidssnack måste ha varit något utöver det vanliga. Det gjorde i alla fall något anmärkningsvärt med mästarlaget.
För det Wolfsburg som kom ut på planen för andra halvlek var inte alls samma som i den första, åtminstone inte spelmässigt.

Tyskorna rivstartade och två minuter in i andra akten reducerade Alexandra Popp, hon som spelade vänsterback i finalen mot Lyon för ett år sedan.
Fem minuter senare tog Müller revansch för missen i första halvlek när hon rullade in kvitteringsbollen.

Pang. Bom. Wow. Den tyska mästarmaskinen hade kickat, snarare än gnisslat igång.

Men när magkänslan skvallrade om ytterligare tyskmål slog Marta till.
Ett nytt magiskt nummer, ett nytt magiskt mål och Tyresö var tillbaka i förarsätet.
Brasilianskan gjorde vad bara hon klarar av att göra när hon böjde bollen runt och förbi Wolfsburgs landslagsmålvakt Almuth Schult.

Men det är något speciellt med tysk vinnarmentalitet. Något som inte går att ta på, men som aldrig någonsin sviker. Den finns där och den ger inte sällan resultat.

Wolfsburgspelarna plockade fram den, avslöjade Tyresös brist på snabbhet i backlinjen och utjämnade genom inhopparen Verena Faisst.
Där och då var Tyresö ett slaget lag. Ett tyskt mästarlag med vittring viker sällan, närmast aldrig ner sig.

Och med tio minuter kvar att spela klev mittfältsmotorn Nadine Kessler in i handlingen på allvar, svarade för ett fint förarbete (där Line Röddik Hansens försvarsspel lämnade en hel del övrigt att önska) och gav Martina Müller ett läge hon inte kunde missa.

Skyttedrottningen gjorde sitt tionde mål i turneringen (bästa av alla) och avgjorde ett finaldrama som Alfred Hitchcock bara kunnat drömma om att lyckas regissera.
Wolfsburg gick igenom sin andra Champions League-turnering i rad utan att förlora en enda match och blev tredje klubben i historien som lyckades försvara en Champions League-titel (Umeå IK och Lyon var de första två).

För Tyresö uppfylldes drömmen om att spela final i världens vassaste klubblagsturnering, men väl där räckte man inte till.

Kanske var det också finalen på en klubbs resa mot en orimlig dröm.
En resa som sannolikt kan ta slut inom kort.

…

Jag läste att Tyresös tränare Tony Gustavsson hyllade finallagens offensiva spel.
För egen del reflekterade jag mer över bristerna i båda lagens försvarsdito …

…

Finalen bjöd på sju mål. Inget gjordes av en svenska.

…

Att Wolfsburg till sist gick vinnande ur detta minnesvärda finaldrama kändes rättvist.

…

Blir Tony Gustavsson presenterad som assisterande förbundskapten till Jill Ellis i USA inom kort?

Tyresö har chansen att bli historiskt.
Man kan bli det andra svenska laget som vinner Champions League – och det första som lyckas besegra Wolfsburg.

Det råder ingen tvekan om att Wolfsburg är favorit att försvara sin Champions League-titel.
Tyska mästarlaget svämmar nästan över av landslagsspelare och är urstarkt på varje enskild position – och det faktum att laget aldrig förlorat i turneringen säger egentligen det mesta.

Wolfsburg gått igenom två raka Champions League-turneringar utan en enda förlust.
Förra säsongen, lagets första i turneringen, vann man åtta och kryssade i en av sina nio matcher.
I den här upplagan har man spelat åtta matcher, vunnit sju av dessa och bara spelat oavgjort i första mötet med Turbine Potsdam.

Vi snackar alltså dynasti, eller åtminstone stor potential att bygga en.
Men då måste det tyska stjärnlaget vinna finalen i Lissabon på torsdag och bli den tredje klubben i historien som försvarar en Champions League-titel, vilket bara Umeå och Lyon lyckats med tidigare.

Finns det då överhuvud taget något som talar för Tyresö?
Svaret är ja.

Det ena är skadeläget i Wolfsburg där en handfull viktiga spelare dras med skavanker och problem, vilket kan påverka startelvan.
Det andra är Tyresös snabba och många gånger giftiga omställningsspel där Christen Press och Marta kan bli rejäla hot mot Wolfsburgs något tröga backlinje.

Men så här på förhand känns ändå Wolfsburg som den stora favoriten, även om Tyresö har chansen att göra det omöjliga.
Stockholmslaget har ju heller aldrig förlorat i Champions League.

Båda lagen behövde tre poäng, men fick nöja sig med varsin.
Matchen mellan Kopparbergs/Göteborg och Tyresö slutade med en halv besvikelse för båda lagen.

Det kunde ha varit ett toppmöte, men var det inte – varken spelmässigt eller sett till tabellplaceringarna.
Istället var det en match mellan två lag i stort behov av tre poäng.
Göteborg (med två raka kryss i bagaget) för att på allvar haka på topplagen i Damallsvenskan och Tyresö för att fortsätta sin klättring i tabellen.

Så blev det inte.

Manon Melis gav visserligen Stefan Rehns gäng hopp om tre pinnar när hon rullade in 1–0 tre minuter in i andra halvlek.
Men bara sju minuter senare letade sig en Marta-frispark, till synes ganska billigt, in i Göteborgsmålet och förhoppningen om full pott grusades.

90 minuter av slarvigt spel, mängder av bortslagna passningar och väldigt få målchanser resulterade i ett föga välkommet kryss och två missnöjda lag – åtminstone delvis.

Om det vill sig illa kan kvällens poängförlust bli kostsam för Göteborg, även om det än så länge skiljer lite mellan lagen i toppen av Damallsvenskan.
För Tyresö spelade väl poängtappet mindre roll. Om en dryg vecka spelar laget Champions League-final mot Wolfsburg och ytterligare ett par veckor senare kan sagan vara slut.

I dagsläget har jag i alla fall riktigt svårt att se någon annan utgång än att Tyresö Fotboll begärs i konkurs i Nacka tingsrätt 5 juni.
Allt annat får ses som en överraskning av galaktiska mått.

Så kanske var det bara Göteborg som lämnade planen i besvikelse i kväll när allt kommer omkring?

…

Spelet värmde inte på Valhalla i Göteborg, men publiksiffran gladde i alla fall.
1040 åskådare såg matchen på plats.

…

Samtidigt som det kryssades i Göteborg tog sig Linköping till semifinal i Svenska cupen via 3–0-seger mot Sirius på Studenternas i Uppsala.

Kristin Minde gjorde två mål och Fridolina Rolfö ett när Linköping tog sig fram till match mot Umeå eller Tyresö (se målen här).
Vilka Linköping får möta avgörs på Tyresövallen 28 maj klockan 18.00.

….

Noterbart var att landslagsmeriterade backen Magdalena Ericsson gjorde comeback i LFC:s startelva efter den knäskada som hållit henne borta från spel under vårsäsongen.