Nu är vi verkligen i slutspurten av renoveringen. Det är egentligen bara köket och trappan kvar, invändigt alltså. Utvändigt finns typ allt kvar… Jag drömmer nästan dygnet runt om hur vi skall inreda det och som ni säkert sett har vi handlat lite nytt.

Här om dagen beställde jag ytterligare en lampa jag gillat ett bra tag, nämligen denna:

Tycker den är kul och den påminner mig om en lampa jag hade på mitt skrivbord när jag var barn. Jag hade en grön och min syster en röd, gissar att de var från Ikea. Denna är dock i något upphottat utförande!

Min älskade M hittade idag den här till mig och tyckte absolut att vi skulle köpa den:

Visst blir väl det fint på skrivbordet i mitt nya kontor? Jag tror att det blir kalas! Jag tänker mig ljust och fint med mycket glas, lite ljust trä (inget mer än detta), vita tunna linnegardiner, kanske en sisalmatta. Någon trevlig tavla i ljusa färger på väggen. Inte mycket saker framme. Det finns några platsbyggda garderober i rummet där jag kan förvara pärmar och annat plock. Måste bara komma på något fiffigt till skrivaren, för den är svart och ful…

(Lampa från Muuto och papperssamlare från Hay)

Kram kram

Helena

Listan på ”att göra” tycks aldrig ta slut. Men jag klagar inte för det är helt uteslutande superkul grejer som står på den där listan! Jag har aldrig haft så mycket jobb som jag har just nu, vilket förstås är vansinnigt kul, och så renoveringen och flytten mitt uppe i alltihopa!! Inte konstigt att man somnar som ett litet barn så snart man stänger sina blå om kvällarna.

Nåväl, det kommer väl att lugna ned sig vad det lider.

En liten hälsning från Udden som snart inte är vårt hem längre…

Ville bara kika in och tacka er för att ni läser om mig och mitt! Ni är för goa!!

Jag har från flera håll fått höra att det är svårt att lämna kommentarer. Men det är inte så svårt egentligen, det enda som är lite annorlunda mot Blogger är att det inte går att lämna kommentarer och vara helt anonym, eftersom du måste registrera en e-mailadress. Alltså, din identitet kommer aldrig att synas tillsammans med din kommentar och jag vet inte vem du är eller vad du har för adress. Så på så vis kommer du alltid att vara anonym, men dina kommentarer finns registrerade tillsammans med din adress. Precis som att du inte kan lämna kommentarer till någon på Facebook och vara anonym.

Så nu hoppas jag på fler kommentarer från er mina vänner!

Kram Helena

Hej på er!

Nu har det låst sig lite för mig igen. Det gör det ibland. Jag tänker för mycket och funderar på vad ni kan tänkas vilja läsa om. Jag skall ju inte göra det, jag skall ju skriva om vad jag vill att ni skall läsa om. Ni fattar va?! Klart att det låser sig när jag heeela tiden tänker att ”näe, varför skulle de vilja läsa om detta” eller ”näe, den här bilden är ju bara fööör tråkig”. Klart att det inte blir något då, inget slipper igenom liksom…

Snacka om tur!!

Apropå ”slipper igenom” kan jag ju berätta att jag ytterligare en gång har haft turen att ”slippa igenom en tidnings granskning” och fått sälja ett reportage till Lantliv (denna gång tillsammans med Åsa). Strax efter att jag för ungefär ett år sedan, berättat i min blogg om det första reportaget jag sålde till Lantliv, läste jag i en annan blogg skriven av en mer etablerad stylist att ”jag vet hur en bild ska se ut för att hålla måttet i press!” och ”Jag vet att man kan slippa igenom en tidnings granskning, men helt plötsligt så står man där och inte håller måttet”. Detta var alltså angående fotografer utan utbildning osv som säljer reportage till tidningar. Jag blev ganska ledsen då eftersom det kändes som att det var riktat mot mig. Nu bryr jag mig inte utan är i stället förundrad och tacksam över att jag har en sådan fantastisk tur. En sån fantastisk tur att jag faktiskt lyckat sälja (eller kanske lura en ouppmärksam redaktör) hela 4 reportage helt utan utbildning!! Känns som att det är helt ok om jag plötsligt står där en vacker dag och inte håller måttet just den gången. Det kan jag bjuda på!

Så nu har Häxan Surtant fått sprida lite surstoff och kan återgå till att vara en glad och happy bloggerska!

Här kommer några bilder från bygget i fjällen.

Tja, det var inte så mycket med det. Mest bara reglar och en massa stök. Men under allt bös finns ett vackert golv och ett hus som det tagit oss mer än fem år att klura ut. Det kommer att bli så himla bra! Och tack Tobbe TJ Bygg (och den andra killen) om du läser detta, tur att vi anlitade er, ni gör det så himla bra!!!

Kram

Helena

Då var vi tillbaka hemma i Västerås igen. Några dagar med fjälluft, strålande sol, avkoppling och skidåkning var en perfekt uppladdning för det vi nu står inför… Flytten! Alltså, huset är inte klart, men de har tre veckor på sig innan själva flyttlasset kommer. Vår plan är att köra över saker, lite varje gång vi åker dit, och sedan kommer en flyttfirma och tar resten av möbler och sådant, om tre veckor.

Vi svängde förbi där när vi kom hem idag och såhär ser det ut där nu!

De gamla linoleum mattorna är nu borta ur sovrummen och allt är målat. Bara slipning och behandling av golven kvar!

Av någon anledning var det ett område på runt två kvm där mattan var hårt limmad till golvet. Allt annat har släppt lätt som en plätt. My Goood vad de sliter med de där kvadratmetrarna. Tackar högre makter att inte hela/alla golven var limmade på det där sättet!!

Mycket av originaldetaljerna från sekelskiftet finns kvar, men av någon outgrundlig anledning har man plockat bort den vita marmorn som låg i golvet framför kakelugnen i Lillans rum. Bara rester finns kvar längst in. Kommer att vilja återställa det, inte just nu, men längre fram. Undrar om det var likadant vid de andra kakelugnarna också? Där syns inga spår.

Trappan är ett jäkla aber… Fy farao vilket jobb att få den trären… Jag har sagt åt dem att det är det sista de får göra, alla rummen måste bli klara först så att vi kan flytta in. Väggpanelen är nu skrapad och den skall nu spacklas, slipas och sedan målas. Phu! Tur att man inte gör det själv, när skulle man bli klar då?!

Tv-rummet och vardagsrummet är klart, så där har vi börjat flytta in så smått. Lite nya möbler är på plats och mer kommer under veckan. Oh vad jag längtar till allt är klart och själva finliret med att inreda börjar! Så länge får jag roa mig med att inreda ett stort konsultföretags nya lokaler! Det mina vänner är inte kattskit det inte, och jäklar vad kul det är!!!

Kram kram

Helena