On the road again! Way out west hägrar och jag och Pontus blåser längs motorvägen med E-Type i högtalarna. Tror inte det blir så många bloggrapporter från mig under helgen. Intervjuer och kändisjakt står på schemat. Men tack och lov är Sandy och Nina och fan och hans moster på plats för Festivalbloggens räkning. Stay tuned.

The Ark går på i bländande vitt. Jag är inget fan men kan dem att de ser sjukt fräna ut. Aldrig fel med lite glam. Tristess, not so much. Publik, bananas very much.

Säkert! går på med halva Umeå på scen. Eller ja, Sävar då. Ingen bild på det, men Annika säger att de inte är The Ark trots att det står så bakom scenen. No shit. Ola presenterar sällan låtar med orden ”den här handlar om tristess” på norrländska.

Jag är inte den som är svag för naturromantiska känslor men alltså… Sommarsverige alltså, fy fan vad fint! Tyvärr krånglar redan nätet, så ni får inte se en solig bild på perfekt väder och avslappnat parkhäng.

De vet hur man remixar vegopizza i alla fall, här i Skåneland.

Utsikten från mitt sunkiga Best Western-kyffe här i Helsingborg. Det är tryckande hett och jag förstår inte vad folk säger. Märkligt språk.

Ikväll blir det Håkan Hellström, The Ark och Säkert! på Sofiero slott. Jag förpeppar med en bordsfläkt på högsta effekt och Bullet på rimlig datahögtalarvolym.

Åkte samma mikrobiska propellerplan som Säkert! på vägen hit, och det visar sig att jag känner hela bandet, utom just frontkvinnan Annika.

Liten värld, Umeå.

Tom arena. Deppigt.

…och så ”Church of your heart” på det som allra sista final. Den här gången menar jag det.

Sorry, my bad. ”Listen To your heart” ska så klart spelas som avslutning. Tändare – fram.

”The look” avslutar givetvis kvällen med handklapp och allsång.