Så
avSå, nu är det dags för Metallica och jag lägger ner det här bloggandet för i kväll. Öppningsnummer är ”Creeping death” i alla fall. Det var ju inte helt väntat. Tack för i kväll från Tumba Metal City.
Mattias Kling skriver om hårdrock och relaterat i Aftonbladet sedan 2002. Här samlas tyckande, trams, tävlingar och textsjok i en skön blandning som uppdateras när andan faller på, men som aldrig står stilla.
Så, nu är det dags för Metallica och jag lägger ner det här bloggandet för i kväll. Öppningsnummer är ”Creeping death” i alla fall. Det var ju inte helt väntat. Tack för i kväll från Tumba Metal City.
Just nu spelande ”Raining blood” har världens bästa moshsolo, har Håkan Steen slagit fast. Gulligt av poplektorn att han försöker i alla fall, utan att rikligt förstå grejen.
Jamenvisst. Lite så här gör ju sig Slayer riktigt bra, med inte ens en sekunds tystnad mellan ”Mandatory suicide” och ”Chemical warfare”. Ljudet är fortfarande långt ifrån rakbladsvasst, men musiken desto skarpare. Intensivt kan man ju också säga.
Med tanke på att jag på grund av recensionsskrivande missade första tio minuterna på Slayer framträdande på Sweden Rock för knappt två veckor sedan så är det ju trevligt att få ta del av öppnande ”World painted blood”. Men ljudet är väl fortfarande inte så skarpt som väntat. Lite väl kaotiskt, kan man ju kalla det också.
Och då måste jag poängtera att jag verkligen älskar Megadeth, som i mina öron ofta gör tekniskt fulländad thrash med såväl hjärta som hjärna. Det går inte fram i kväll. Och dessutom är det rätt talande att det regnar på den ganska mulne frontmannen.
Nej, tvi vale… Mixningen av Megadeths ljud är förbluffande dåligt. Gitarrerna gnisslar och skär i öronen – och nu förstår jag hur en del kan hävda att hårdrock låter jobbigt.
Megadeth nu på scen med ”Holy wars… the punishment due”. Och liksom med Anthrax är ljudmixningen inte den bästa. Väldigt mycket gitarr och väldigt lite sång och trummor är tydligen melodin för Mustaine och kompani.
Anthrax passar på att hylla Ronnie James Dio genom att slänga in ”Heaven & hell” i sin egna ”Indians”. Joey Belladonna fixar så klart inte sången i Black Sabbaths gamla örhänge, men gesten är fin.
En oväntad bild nedan. De gamla trätobröderna Lars Ulrich (Metallica) och Dave Mustaine (Megadeth) sida vid sida. Förvisso sitter Anthrax Scott Ian emellan dem, men för bara ett år sedan var det här mötet rätt omöjligt. Anyway. Skit i att läsa blogg nu. Showen visas på närmare 80 skärmar landet över och det är fortfarande nära 20 minuter till showtime. Så, bege dig ner till närmaste bio, bulla upp med en bytta popcorn och lite cola. Det här kan bli en riktig helkväll.
Höjden av konstighet: Åka till Tumba och kolla på Metallica, Megadeth, Slayer och Anthrax. På bio. Mosh!