”Sweden Rock, nu är det slut på det roliga. För vi är Watain och vi har kommit för att tälja av er tänderna”. En än så länge briljant inledning av Uppsalas elakingar. 

Snart Watain. Det här kan bli rätt mäktigt. 

”Jävla rockslödder”, är hälsningsfrasen. Opeths Mikael Åkerfeldt vet då sannerligen hur man charmar en publik. 

Här skulle Michael Kiskes Unisonic ha spelat just nu. Men de våldsamma kastvindarna som började ungefär samtidigt som Gary Moore fick för sig att spela blues i natt fick ljudtornet mitt emot scenen att kollapsa – och så är det med det. Lyckligtvis skadades ingen enligt uppgift i olyckan, men Rock Stage är för tillfället ur funktion. 

Tidigare nämnda Dake hör av sig med mer info, bilder och skvaller. Enligt uppgift ska Kiss nya svenska bästisar i Deathstars lagt ut närmare hundra tusen på champagne på Café Opera, och dessutom avnjutit god middag med Tommy Thayer på Grand Hotel tidigare på kvällen. Se själva på bilderna, vet jag.
 

Såg precis delar av gästbloggsbekanta Steelwing flasha förbi på skärmarna. Nu står de längst fram och diggar Moore, som precis kör nya låt nummer tre, ”Old wild one”.

Vännen David ”Dake” Isberg skickar denna bild från Café Opera, där Kiss just nu håller hov. Fan, att man inte kan vara på två ställen samtidigt.

Så här ser han ut nuförtiden, den gode Gary. Rund och go. Spelar mycket gitarr gör han också. 

Tio minuter efter utsatt tid så rullar nu Gary Moores intro. Vågar man gissa att det övergår i ”Over the hills and far away”? Skulle nog inte varaalltför vågat. Och ja, så blir det. Nu.

Playgrounds promotioness Suzan Kvehr hälsar att Gary Moore är på plats – och på gott humör. Helt annorlunda mot en annan gång de jobbade ihop. Då vägrade den buttre mannen konsekvent prata med henne och all kommunikation sköttes i stället via den brittiska presskontakten. Trots att alla satt i samma bil. Charmigt, va?