Ett Getawayanskt efterspel: Kicken, helt klädd i bländande vitt, mumsar burgare tillsammans med en herrbekant i Napalm Death-tröja och sportshorts. Jag tror det var Bullets ständige superroddare. En omaka duo, onekligen. Och nej, inga bilder. För tidigt för paparazzi-Krille!

God natt Getaway! ”One by one”!

Abbath… Vilket jävla svin till fulländad rockstjärna.

Med all respekt Slipknot, men, alltså – dra åt helvete. Pandasminkning från Norge äger er.

”The sons of northern darkness” stavas Norges ende trve rockstjärna.

Immortal is go!

Hammerfall avslutar med fyrverkeri. Själv har jag just hamnat i handgemäng med Nifelheim. Såattja…

5 PLUS

• Asfalt och betong till förmån för grus och lervälling. Den moderna festivalen stavas komfort. Gillas.
• Frånvaron av regn, åska och dunder. Trots att sådant i regel doftar metal.

4 PLUS

• In Flames. Bjuder på hitkavalkad efter hitkavalkad, år efter år. Ett äkta superband.
• ”The hive”, en av In Flames allra uddaste jokrar. Kanske någonsin.
• Anders Fridéns mellansnack.
• Stekta nudlar med kyckling från Enköping. Ett ordentligt lass mat värt sina 75 spänn.
• Att De Åtta i Slipknot spelade i sina ursprungliga röda uniformer – och i sina originalmasker.
• Slipknots första timme, som nästan enbart bestod av låtar från ”Slipknot” och ”Iowa”. Mums.
• Bandutbudet. Riktigt bra akter rakt igenom, med få undantag (ungefär två).

3 PLUS

• Corey Taylor. Hade tveklöst varit ett fullgott alternativ till Måns Zelmerlöw som allsångsledare. Mysfaktor fem, typ.
• Mastodon. Betydligt mer spännande live än på platta. Men varför i hela fridens namn förvägrades vi magnifika ”Oblivion” från ”Crack the skye”? Helt obegripligt.
• Kvelertak. Skojig pajasmetal. Typ Norges Raubtier.
• Graveyard. De spelar visserligen för döva öron på en festival som Sonisphere, där ett band av det här slaget är något av en udda fågel. Men de gör det bästa av situationen och bjuder på mysig gammelrock.

2 PLUS

• Arch Enemy. Rockorkesterns dirigent och klarast lysande stjärna Angela Gossow lika bra som alltid. Men vad sysslade bröderna Amott med? Inte deras bästa dag på jobbet, om man säger så. Och setlisten har vi redan hunnit tröttna på efter Metaltown.
• Arch Enemys befordran från Saturn till Apollo – på Mastodons bekostnad. Skandal.
• Matutbudet. Lite gott för mycket pengar. 50 spänn för en korv? Skulle inte tro det va.
• ”Baren” inne på Hovet. En ganska sorglig historia, men en skön tillflyktsort mellan banden.
• Niclas Engelin. Känns inte gjuten i In Flames. Fjöser på med sin rytmgitarr och låter Björn Gelotte ta precis alla solon och alla lead guitar-partier. Dessutom borde In Flames ha krävt av honom att göra sig av med sina fula B.C. Rich-gitarrer innan han blev fullvärdig medlem. Jag kan inte hjälpa det, men jag saknar Jesper Strömblad.

1 PLUS

• Airbourne. Oj, vilken felprioritering.
• Dead by April. Kan ni SNÄLLA sluta låtsas vara hårda någon jävla gång?
• Solen. Den stekte oss levande. Och bländade oss.

MINUS

• Det skandalöst dåliga ljudet. Mycket bas, ännu mer baskagge och… ja, inte mycket mer. Förstörde verkligen Mastodons och In Flames spelningar, som med rätt förutsättningar hade kunnat vara riktigt riktigt bra. Var ljudteknikerna lomhörda? Eller var det hela ett fult knep för att få Slipknot att framstå som gudomligt bra, eftersom de var det enda bandet med hyfsad ljudmix?
• 50 cl Pepsi/Loka för 30 spänn. Så hutlöst som det bara kan bli.

Kentha Philipsson, mannen myten bjässen, är på plats i Gävle. Som sig bör.

Om ni vet vilka det här är, inser ni hur ORIMLIG bilden är.