Ola Salo i svarta vingar. Jag dör.

Tänker alltid att jag är trött på The Ark. Att jag fått nog. Att jag sett dem för många gånger.

Sen kommer Ola Salo ut på scenen och naglar fast en. Maken till scenperson har Sverige sällan sett. Minns att jag intervjuade bandet nere i Malmö för Kamratposten (länge, länge sen – Jura- eller Krita-tid?) och för första gången förstod hur folk kan ge upp allt för en karismatisk sektledare. Det var två fängslande intervjutimmar.

Jag hade väl tur som mötte Ola – och inte Charles Manson. Charles sjunger ju dessutom sämre.

Se The Arks sista konserter i sommar. Det kommer vara värt det.

Vilken blev då The Arks allra bästa låt genom tiderna?

Jag lägger min röst på den här.

Snyggaste j-a backdropen.

Manic Street Preachers var det första bandet i mitt liv jag verkligen älskade. Besinningslöst. Mitt hjärta ömmar fortfarande för dem. Senaste skivan, ”Postcards from a young man”, var riktigt bra.

I Karlskoga är förutsättningarna inte de bästa. Den unga publiken vill se ungdomar – inte ett gäng gubbs från Wales som sjunger politiska hymner. Det duggregnar.

Ibland blixtrar det till. Men ofta känns det mest trött. Ännu en dag på jobbet liksom.

Kan ju inte riktigt jämföras med när jag såg dem på ett fullsatt Wembley Arena 1998.

Nicky ler!

I know I believe in nothing but it is my nothing.

Salo kör dramasnack, allsång och nya fjädrar i The worrying kind och Calleth you. 

Let your body decide med ängla-Ola blir konsertens höjdpunkt. Publiken vrååååålar high or low…

Efter ett gäng halvkul band drar The Ark igång och slår de flesta på fingrarna. Jag vet inte vad det är med sveriges befolkning och Ola Salo, men kärlek ligger nära till hands. Hela PIP lyder minsta allsångsvink från mannen med velour-tights och det blir riktigt mäktigt.

Bråda dagar i backstage: José, hardcorelegendar, och Kristin, Aftonbladet-legendar.

Scotty the blue bunny hälsar på i de värmländska skogarna och tycker precis som jag att han i blå sweatshirt är himla fin. 

”TAKE IT TO THE BANK!” hälsar Joey angående att de kommer till Gävle 2012. Och så något om att brudar ska ta fram pattarna och killar ska få hår på pungen. Joråsåatt…

Joey DeMaio går på största scenen och förklarar att Manowar headlinar Getaway Rock 2012. Jag kommer inte på något att säga som inte är spydigt. Så jag håller tyst.

”It’s time to raaaise theee flaaag ooof… haaaaaaateeeeee!!!”