Det blev ingen blogg på slutsignal som brukligt. En snabbt hoprafsad tyckare under deadlinestress till papperstidningen fick prioriteras.

Ni har den här:

RIO DE JANEIRO. Nio i premiären och åtta mot Egypten.
Oavsett om de är rätt eller fel dömda så är Sverige på väg att missa en OS-kvartsfinal på grund av utvisningarna.
Nu måste man lära sig bedömningsnivån och vinna perioderna i numerärt överläge.

Svenska landslaget har aldrig tillhört de fulaste handbollslagen på planen.
Det gör man fortfarande inte.
Men ändå har man dragit på sig 17 utvisningar på två matcher och jag tror det är något slags rekord i ett mästerskap.
Motståndarna i de båda matcherna har i princip dragit på sig lika många: Tyskarna hade också nio medan Sverige hade åtta mot Egyptens sju.
Ändå är det Sverige som är den stora förloraren.
Mot Tyskland för att det var fel spelare, viktiga försvarsspelarna Tobias Karlsson och Kim Andersson, som drog på sig för många av dem.
Mot Egypten för att man fick några av dem i helt fel läge (som Tobias Karlssons för snack, Jesper Nielsens med två minuter kvar och Kim Anderssons i slutminuten) – och att spelet 6-mot-5 var för dåligt. I deadlinestressen här har jag ingen statistik på det men känslan är att Sverige knappt vann ett enda numerärt överläge. Visst kom man till bra lägen men det är ju målen som räknas.
Men så är egyptierna lite av experter på handbollsmatcher med mycket utvisningar. I VM senast var man det mest utvisade laget inför matchen mot Sverige.
Men oavsett hur skickliga och vana egyptierna är vid mycket tvåminutare åt båda håll så måste Sverige vinna fler 6-mot-5-spel, även om motståndaren numera kan ta in en extra spelare när man tar ut målvakten. Det är framför allt framåt som Sverige måste sätta lägena i 6-5-spelet.
Många utvisningar kan verkligen diskuteras. Men Sverige måste lära sig bedömningsnivån här i OS och rätta in sig efter den. För drygt åtta utvisningar i snitt har man inte råd med.
***
Fredrik Petersen fick några lägen från sin kant och satte de flesta av dem men annars raderade egyptierna ut det svenska sexmetersspelet. Andreas Nilsson kom inte till ett enda avslut och Jesper Nielsen satte sitt enda.
Man hade pratat om att man måste få ut bollarna på kanterna men Mattias Zachrisson fick knappt några bollar att jobba med.
***
Med risk för att bli tjatig: Jim Gottfridsson måste bli ett större hot själv. Han har fin tajming i sina växlar, drar på sig försvarare och fixar utvisningar. Men mot Egypten dröjde det till den 45:e minuten innan han fick i väg ett skott och det gick inte ens på mål. Tre minuter senare kom i alla fall första målet i matchen och sedan ett till. Det var allt.
***
Mattias Andersson och Mikael Appelgren vann visserligen målvaktsmatchen på papperet (26 procent mot 17) men de har inte kommit upp i den nivå som man skämt bort oss med genom åren – och som Sverige behöver.
***…
Varför fick inte den uppställning som gav Sverige drömstarten fler chanser i matchen?
***
Jag hade en otäck känsla redan när jag gick till matchen. Egypten är ett bättre handbollslag än vad gemene man tror, det betonade också Tobias Karlsson efteråt.
Karlsson & Co var också noggranna med att man fortfarande har allting i egna händer. Visst, men marginalerna blir bara mindre och mindre. Nu kommer det att krävas minst två segrar, kanske tre, mot Slovenien, Polen och Brasilien.
Slovenien och Polen passar säkert Sverige bättre än Egypten på många sätt men sedan väntar ett Brasilien till sist inför en fanatisk hemmapublik i en match som brassarna kan vara tvungna att vinna för att nå en kvartsfinal.
Frågan är var detta svenska OS-lag står.
Ja, jag vet inte.
Ett bättre svar får vi på torsdag mot Slovenien.

***

Plusbetygen:

Mattias Andersson ++
Mikael Appelgren ++
—————
Fredrik Petersen ++
Jerry Tollbring +++
Lukas Nilsson +++
Philip Stenmalm +++
Jonathan Stenbäcken ++
Jim Gottfridsson +
Kim Andersson +
Johan Jakobsson +++
Mattias Zachrisson ++
Andreas Nilsson +
Jesper Nielsen ++
Tobias Karlsson ++

***

Svensk domarilska mot Tyskland och svensk domarilska nu mot Egypten. Jag kan förstå den. Men likt förbannat måste man anpassa sig om det nu är så här det ska vara.

***

Matchen efter Sveriges, Kroatien-Argentina, blev ett ännu större drama.

Med 30 sekunder kvar och ställningen 26-26 hade Argentina bollen och satsade på 7-mot-6-spel. Men man kastar bort inspelet, Duvnjak tar bollen och argentinarna ”sänker” honom precis utanför Kroatiens målområde med nio sekunder kvar: utvisning och kroatisk straff enligt den nya regeln om fult spel sista 30 sekunderna. Duvnjak sätter straffen till 27-26 och Kroatien kommer undan med blotta förskräckelsen.

Har inte sett någon repris på hur hårt de tog Duvnjak men bedömningen kändes rätt. Bra och modigt av domarna.

Egypten, Argentina, Qatar, Brasilien, Angolas damer…handbollsvärlden växer.

Några timmar till Sveriges ”måstematch” mot Egypten. Eller ”måstematch” är det väl egentligen inte. Det kommer fler chanser men två poäng mot afrikanerna är nog ändå nödvändigt om det ska bli en kvartsfinal.

Skrivit tre knäck inför matchen:

Lukas Nilsson är spelklar.

Om Tollbring och hans iskalla straffskytte i premiären.

Om hur Sverige ska besegra Egypten. De hade stängd träning i går men Ola Lindgren var inte särskilt hemlighetsfull. Tror heller inte att egyptierna läser Sportbladet och får något översatt.

Kollega Käck har skrivit om Angolas osannolika målvakt och hur hon fått egna ramsor uppkallade efter sig på läktarna i OS. Och det vete sjutton om inte Almeida är hela damturneringens bästa målvakt så här långt.

Ett annat lästips: Marcus Leifbys tv-krönika om OS-sändningarna och framför allt ”Gudfadern” Lagerbäck – ett underhållande mästerstycke (plusinlåst).

***

Träffade Norges gamla linjespelaren Randi Gustad, som nu är expert på TV2, på en av OS-bussarna. Hon berättade, apropå Norges seger mot Spanien efter förlusten i premiären mot Brasilien, att de norska damerna inte förlorat två matcher i rad i ett mästerskap sedan 1996. Det blir alltså sisådär 24 mästerskap där de lyckats studsa tillbaka direkt efter varje förlust. Remarkabelt!

***

Ur ett OS-perspektiv är faktiskt bara Frankrike en lika bra handbollsnation som Sverige.

Blott fyra nationer har nämligen med lag i både dam- och herrturneringen: Brasilien, Argentina, Sverige och Frankrike. Men Brasilien är ju direktkvalificerade som värdnation och med tanke på konkurrensen i Sydamerika så kan inte Argentinas bedrift riktigt mäta sig med Frankrikes och Sveriges, som i tuffast möjliga konkurrens i Europa tagit sig till OS båda turneringar.

En fjäder i hatten för svensk handboll.

***

Hade ni kunnat se framför er Michel Platini, under sin tid som Uefa-president, dyka upp vid en träningsplan under OS och rådda med en omröstning bland några av världens bästa spelare till ett internationellt spelarråd?

Det var nämligen precis vad EHF-presidenten Jean Brihault gjorde i går kväll i tälthallarna där Sverige och fler andra länder tränade och undertecknad stod och väntade på besked om Lukas Nilsson. Fransmannen hade visserligen med sig två hantlangare men han fixade och donade ändå med röstsedlarna och ”valurnan”.

Det säger väl nåt om handbollssporten det också?

***

Linnea Torstensons idol när hon växte upp var Stefan Schwarz.

I går fick hon träffa honom för första gången. Schwarz är på plats för SOK, där han hjälper till med ”gästprogrammen”, alltså är någon sorts ciceron för sponsorer på framför allt fotobollen. Men i går var han på plats på Sverige-Sydkorea.

– Det var trevligt, säger Torstenson.

Hon hade säkert haft mer att säga en mer hann vi inte snacka om det.

***

För övrigt önskar jag mig en lätt resa mot svensk seger i natt då matchen slutar klockan 02.20 och jag ska lämna min tyckare till papperstidningen på slutsignalen. Då är det fint om man vet hur det går med några minuter kvar och inte får en rysare in till  slutsekunderna.

Radiosporten och jag mötte upp herrlandslaget efter deras träning i natt svensk tid för att få den senaste infon om Lukas Nilsson.

Och det var ju positiva besked. Den här texten är på väg ut på nätet nu:

RIO DE JANEIRO. Här är nästa glädjebesked från handbollslandslaget:
Lukas Nilsson är aktuell för spel redan mot Egypten i morgon.
– Det finns förhoppningar om att han kan medverka, säger förbundskaptenen Ola Lindgren.

Storskytten Lukas Nilsson vred foten kraftigt när han helt oattackerad skulle stanna och byta riktning i ett hemspring i förlustmatchen mot Tyskland i går.
Redan efter sex minuter var supertalangens OS-premiär över och man fruktade att också hans OS var över. Senare på kvällen kom dock beskedet att det ”bara” handlade om en stukning.
Sedan dess har Nilsson behandlats intensivt och på måndagskvällen lokal tid, efter lagets träning, kom nästa glädjebesked:
– Det ser ganska bra ut. Han kör rehab nu och är aktuell för spel i morgon (läs: i dag) mot Egypten. Vi tar beslut i morgon förmiddag/lunch efter att testat honom, säger landslagsläkaren Ulf Sigurdsson.
Sverige möter Egypten klockan 19.50 lokal tid (00.50 svensk tid).
Finns det någon risk med att spela?
– Tar vi beslutet att han ska spela så ska det inte finnas någon risk. Det är många matcher kvar, vi chansar inte.
Men även om Nilsson kommer till spel räknar inte Ola Lindgren med honom i en huvudroll.
– Mer som en komplementspelare. Jag har svårt att tänka mig at han kan spela hela matchen. Kanske kan han hjälpa oss i stunder, säger förbundskaptenen.
– Sedan kan just Egypten var jobbigt att spela mot med en sådan skada. Du måste kunna vara rörlig i sidled mot ett sådant offensivt försvar.

I natt svensk tid, närmare besämt kl 01.30, ska vi få det senaste om Lukas Nilssons skada. Det har varit helt tyst därifrån sedan beskedet från röntgen i går. Så jag vet alltså inget. Men min erfarenhet av kompetensen i det medicinska teamet – med Jesper Lindgren, Inge Dahlberg och Ulf Sigrdsson – säger mig att de kommer att få Nilsson spelklar igen. Frågan är bara till vilken match.

Fram till det beskedet så samlar vi ihop dagen och lägger damernas fina seger mot Sydkorea till handlingarna med att ge er…

…plusbetygen:

Johanna Bundsen +
Filippa Idéhn ++++
—————
Loui Sand ++
Linnea Torstenson ++++
Jenny Alm ++
Jamina Roberts +++
Isabelle Gulldén ++++
Angelica Wallén ++
Sabina Jacobsen +++
Nathalie Hagman +++
Michaela Ek ++
Linn Blohm ++++
Frida Tegstedt +++

…och spalten i morgondagens tidning (där ni känner igen mycket från förra blogginlägget men jag resonerar lite mer kring hur kittlande, och på sätt och vis komplett, niometersuppställningen med Torstenson-Gulldén-Hagman är):

RIO DE JANEIRO. Torstenson-Gulldén–Hagman.
Det är en av de mest kittlande niometersuppställningarna svensk handboll bjudit på.
Och som själva bjuder på allt.

Sydkorea hade just gjort 19-21 och fått kontakt igen.
Då flyttade Henrik Signell upp Nathalie Hagman på högernio och för första gången fick vi i en tävlingsmatch se den niometersuppställning som kan ta Sverige riktigt långt i detta OS:
Linnea Torstenson–Isabelle Gulldén–Nathalie Hagman.
Några minuter senare hade Sverige gjort 5-1 efter fyra mål från trion och avgjort matchen.
Trion har säkert bildat niometersbesättning förut, men inte i en tävlingslandskamp med en ”frisk” Torstenson som kan skjuta på det här sättet. För hon sköt ju som vore det 2010.
Jag tycker att det är en av de mest kittlande niometersuppställningar vi sett på länge i svensk handboll.
Tre nior, tre helt olika spelartyper, som tillsammans har allt, alla spetsegenskaper, och därmed blir handbollskomplett:
Torstensons dyngskytte och fysik.
Gulldéns spelsinne och passningar.
Hagmans målsinne och fräckhet.
Men det är ett vapen som alltså bara kan utnyttjas i ena halvleken i matcherna, när Sveriges högersida med Hagman är närmast bänken eftersom man måste göra ett byte anfall/försvar där.
Därför är slantsinglingen faktiskt av betydelse för Sverige då man vill ha det alternativet i andra halvlek när matcherna ska avgöras. Signell vann i går sin andra slangsingling i rad i OS och kunde välja sida igen.
– Det kan ha varit en faktor till segern i dag, säger han nöjt.
Tycker att Signell stod för en offensiv och smart coachning mot Sydkorea. Målvaktsbytet var väl givet men en bänkning av en försvarsgeneral ser man inte ofta, som när Sabina Jacobsen fick sitta sista kvarten av första halvlek.
Efter lite famlande hittade han rätt på vänstertvå också med Jamina Roberts och Sverige kunde göra 8-4 sista 13 minuterna.
Bara för att sedan skifta till andra halvlek och låta Sabina Jacobsen(!) och Isabelle Gulldén framgångsrikt ta hand som varsin försvarstvåa. Resten tog Linn Blohm och Linnea Torstenson hand om i mitten.
Sverige släppte bara in 13 mål i andra halvlek och där var förstås Filippa Idéhn en nyckel.
Har hon någonsin gjort en så bra match i en viktig landskamp? Jag tror inte det.
Framför allt imponerade hennes utveckling på kantskotten. Det har länge varit Idéhns svaga punkt men mot Sydkorea tog hon fyra av sju kantavslut. Efteråt menade hon att det är de skickliga kantspelarna i den danska ligan som gjort henne bättre där.
***
Linn Blohm gjorde också en av sina bästa landskamper mot så här bra motstånd. Framåt utnyttjade hon kombinationen stora luckor i det utgrupperade försvaret och Gulldéns spelbegåvning och assist. I mittförsvaret imponerade hon kanske ännu mer bredvid Torstenson.
***
Nu är kvartsfinalen nära då inbördes möten gäller om två lag hamnar på samma poäng. Argentina kommer att bli sist och Sydkorea måste nu ta minst fem poäng på sina sista tre matcher om man ska passera Sverige. De här två segrarna kan alltså mycket väl räcka till en kvartsfinal.
Men jag tror Sverige tar minst en till – mot Holland.
Ryssland och Frankrike (26-25 i går) blir riktigt svåra.
***
För herrarnas del är det nödvändigt att komma upp på vinnarspåret igen mot Egypten i en grupp som ser ut att bli ett riktigt getingbo.
Egypten, som ska vara det svagaste laget i gruppen, hade oavgjort mot Slovenien i premiären när det återstod 13 sekunder och i VM senast fick Sverige bara kryss mot egyptierna.
Brasilien, det på papperet näst svagaste laget i gruppen, vann rätt enkelt mot Polen i sin premiär.
I grupp B går inget lag säkert.
Egyptierna har en riktig artist i Ahmed El-Ahmar på högernio. Är ni sugna på handbollspornografi i natt ska ni kolla in hans stegisättningar.

***

De norska damerna studsade tillbaka och slog Spanien i kväll, ett Spanien som imponerade stort mot Montenegro i premiären.

***

Får Tomas Ryde sitta kvar som rumänsk förbundskapten OS ut? Vad händer? Chockförlust mot Angola i premiären och sedan totalt krossade av Brasilien. Nu är Brasilien det lag som imponerat mest hittills, men 13-26…?

***

På tal om Norge. Det här är Jostein Overvik, VG:s handbollsman. Han har varit med i en evighet. Det intressanta med Jostein (eller ja, det finns säkert annat också som är intressant med honom) är att han aldrig åker till jobbet utan Pärmen. Där har han alla Norges resultat, mål, skott och betyg i mästerskap noggrant protokollfört för hand.

– Den klarar jag mig inte utan. Här hittar jag allt, säger han och visar glatt upp sitt arkiv.

Analogt – men charmigt.

Blogg på slutsignal:

Sverige-Sydkorea 31-28 och nu är kvartsfinalplatsen mycket nära. Fyra poäng kan räcka men en seger till på de tre återstående matcherna så är platsen säkrad.

Sverige inledde med den väntade förstasjuan och fick en drömstart till 4-1. Sen drog man på sig en radda tekniska fel – och missade, enkla sexmetersavslut – och plötsligt ledde koreanskorna med 6-5.

Några minuter senare började förbundskapten Henrik Signell coacha och framför allt coacha smart. Ut med Johanna Bundsen (noll räddningar på tio skott) och in med Filippa Idéhn (mer om henne längre ner). Försvarsgeneralen Sabina Jacobsen bänkades och i stället tog Linn Blohm och sedan Frida Tegstedt hand om ena trean – med den äran. Så småningom hittade Signell rätt också på vänstertvåan med Jamina Roberts, Det fick stopp på ”blödningen” bakåt och sista 13 minuterna av första halvlek vann Sverige med 8-4 och ledde i paus med 16-15.

Framåt gjorde man det Signell sagt till mig tidigare att man skulle satsa på i OS: mala på med samma spel/starter/system om detta fungerar. Därför krånglade man inte till det utan rullade upp koreanskorna på deras vänstersida i försvaret gång på gång under en period: Gulldén till Wallén till Hagman.

Ibland behöver handboll inte vara svårare än så.

I starten av andra gick sedan Signell tillbaka till förstasjuan men satte Jacobsen som högertvåa i stället och Blohm fick fortsätta som trea. Med Gulldén på vänstertvå fick Sverige bra koll på koreanskornas yttersidor. Resten tog Blohm och Linnea Torstenson hand om i mitten.

När sedan Michaela Ek, i sin första bollkontakt och efter mardrömsdebuten i premiären, kontrade in 21-18 efter 40 minuter hade Sverige tagit kommandot som man sedan aldrig  släppte.

Nathalie Hagman flyttade upp som högernia och smällde dit ett mål direkt.

Isabelle Gulldéns spelsinne firade triumfer med suveräna inspel och improvisation (den låååånga kullagern i passivt spel fram till 25-20). Och vem är det som fixar straff och tvåminuter när passivitetsavblåsningen är en passning bort me den minut kvar? Gulldén förstås, som avgör matchen på den påföljande straffen.

Linnea Torstenson sköt från distans som vore det 2010.

I den trion har Sverige en fantastisk och spännande bredd på spelartyper på niometer inne samtidigt.

Linn Blohms insats både framåt och bakåt (efter de inledande missarna) ska förstås också nämnas.

Sedan ska vi förstås inte glömma Filippa Idéhn, som ett tag i mitten av andra var uppe på 50 procent. Har hon någonsin gjort en så bra match i en viktig landskamp? Jag tror inte det. Och är det Janne Ekman som trimmat in henne på kantskotten? Från svaga punkten till fyra räddningar på sju kantskott i dag.

Bloggen har vi ju inte hunnit uppdatera nu på morgonen (brassetid) inför damernas match mot Sydkorea.

Skrivit tre knäck inför matchen.

Ni läser om vilken betydelse slantsinglingen(!) har för Sverige här.

Träffade också den 44-åriga tvåbarnsmorsan som ska stoppa Sverige: Sydkoreas veteranmålvakt som blev världsmästare 1995, gjorde sitt första OS 1996 och lade av i landslaget efter OS 2008. Men nu är hon tillbaka och i premiären var hon förstavalet.

Sen skrev jag ihop en text nu på morgonen om att Sverige kan prova sju-mot-sex mot Sydkorea. Är det någon gång man ska göra det så är det kanske nu.

Tror inte redaktören lyckats prångla ut den ännu så ni har hela här:

RIO DE JANEIRO. Den nya regeln sågades inför OS.
Men mot Sydkorea i dag kan Sverige komma att utnyttja det nya, tillåtna sju-mot-sex-spelet.
– Det är mer effektivt mot ett offensivt försvar som Sydkoreas, säger förbundskapten Henrik Signell.

Lagom till OS införde det internationella handbollsförbundet en rad nya regler.
Den mest omdebatterade, och kritiserade, är den om att nu är tillåtet att ta ut målvakten och sätta in en extra utespelare så man blir sju anfallare mot sex försvarare.
Flera svenska förbundskaptener och spelare sågade påfundet och menar att det ger en tråkigare handboll.
– Blir det så gynnsamt att utnyttja det som man tror att det kan bli så känns det som en annan idrott. Det är tråkigt. Det snabba genombrottsspelet, det fartfyllda och fläktiga kommer vi inte att få se då. Man vill bara pilla in bollen till linjen för därifrån är det lättast att göra mål, sa Torstenson.
Men mot Sydkorea, ett av få lag som spelar med ett så pass offensivt försvar, i dag är det högaktuellt att útnyttja den nya regeln.
– Det är mer effektivt mot ett offensivt försvar som Sydkoreas än mot ett vanligt 6-0-försvar, säger förbundskapten Henrik Signell.
Sverige hoppas i så fall på en överraskningseffekt mot koreanskorna då man inte använde sju-mot-sex-spelet i OS-premiären.
– Det blir ett drag eller motvapen den gången man använder det först, säger Signell.
Så det kan bli sju-mot-sex-spel mot Sydkorea?
– Det kan det bli, flinar Signell.
De lag som testat spel sju mot sex har nästan uteslutande satt in en extra linjespelare. Men Signell tänker annorlunda mot Sydkoreas utgrupperade försvar.
– Man kan spela med en extra niometersspelare om motståndaren har ett offensivt försvar.
Då skulle en irrationell lirare som Jamina Roberts passa bra.
 

***

Nyckelmatch det här nu om en liten. liten stund.

Nu kör vi!

***

Vill ni ha all handboll jag skriver i ert Facebook-flöde? Gå in och följ (tryck på ”Gilla” så ska det lösa sig) mig här.

Plusbetygen efter herrarnas premiär landade så här:

Mattias Andersson +
Mikael Appelgren ++
—————
Fredrik Petersen ++
Jerry Tollbring ++++
Philip Stenmalm ++
Jonathan Stenbäcken ++
Jim Gottfridsson +
Kim Andersson ++
Johan Jakobsson ++
Mattias Zachrisson +++
Andreas Nilsson +++
Jesper Nielsen ++
Tobias Karlsson +

***

Kanske ska Jakobsson ha en trea? Möjligt. Men han blandade och gav. Inledde charmant framåt men slarvade också missade en hel del och har ju problem bakåt.

Ettan på Andersson? Visst, han fick inte mycket hjälp av försvaret i första halvlek, men bokfördes bara för två räddningar. Vi ska ha höga förväntningar på Andersson.

Gottfridsson på tok för ofarlig själv, som avslutare. Några bortkastade bollar för mycket också, även om det är svårt att gå genom en 60-minutersmatch som mittnia utan att passa fel ibland. Hade det tufft bakåt dessutom.

Tollbring och Zachrisson var bäst.

Karlssons etta? Domarnivån var hopplös. Men tre utvisningar på totalt tolv minuters speltid… det är underkänt för en försvarsspecialist.

Kim är på gränsen till en etta. Definitivt. Såg så matchotränad ut som vi befarade, även om han levererade några fina assist. Tyckte också att han var okej bakåt i perioder.

***

Mer om domarnivån och svenska kritiken mot den här.

Ska vi ta och förklara det här med att byta spelare i OS, när det i skrivande stund är aktuellt på grund av Lukas Nilsson? Ni kan läsa mer om Nilsson och hur de nya reglerna i OS kan ställa till det här.

UPPDATERING: Röntgen visade att det ”bara” är en stukning på Lukas Nilsson. Ny utvärdering om hans fortsatta OS i morgon kväll (natten till tisdag hos er).

Jag hoppas att jag hängde med när Stefan Lövgren drog bytesreglerna för mig nyss.

• Förutom det 14 spelarna i truppen har man två reserver på plats (som dock inte får bo i OS-byn men däremot träna med laget): Albin Lagergren och målvakten Mikael Aggefors.
• Lagergren är P-ackrediterad, heter det. Det innebär att han i praktiken är lite närmare de 14 än Aggefors
• Från och med detta OS får du inte byta in en spelare igen som du bytt ut.
• Den P-ackrediterade kan du byta in när som helst under OS och av vilken anledning som helst.
• Men du kan också fram till kvartsfinalen ta in en annan spelare ur bruttotruppen på 28 spelare på grund av skada. Men då måste det finnas läkarintyg. Gör du det så kan du fortfarande byta in den P-ackrediterade i ett andra byte när som helst.

Jag tror att jag fick med allting där.

Blogg på slutsignal:

Jonas Källman lämnade in redan två månader före OS.

Tobias Karlsson fick sin andra utvisning redan efter nio minuter och rött kort efter 39 minuter.

Kim Andersson drog på sin andra tvåminutare efter 24 minuter.

Utan landets tre bästa försvarare i långa perioder, eller hämmade av sina utvisningslägen, mot europamästarna är det svårt att vinna en OS-premiär.

Det blir inte lättare om man får sin bästa vänsternia skadad efter att halkat redan efter sex minuter.

Och om den enda renodlade spelmotorn, som ska bära laget framåt, har en tuff mästerskapsdebut i 45 minuter.

Och om man förlorar målvaktsmatchen.

Och om motståndaren har mer än dubbelt så många kontringar och kontringsmål.

Ändå pressade Sverige Tyskland in i det sista (28-30 med 1,5 minut kvar).

Det tar vi med oss härifrån.

Förhoppningsvis får Sverige med sig Lukas Nilsson tillbaka in i OS-turneringen. För han behövs. Philip Stenmalm gjorde några saker bra framåt men tvekade för många gånger när han hade öppen gata och känns lite för lättläst.

Vi kan konstatera att vi har en kantkader helt utan nerver: Petersen sen gammalt, Zachrisson förstås och så Tollbring som gick in och lade sju iskalla straffar i mål (och satte något kantavslut också) i sin OS-debut.

Det är ingen katastrof att förlora mot Tyskland – förstås. Det var inte Sverige som var favoriter och det återstår fyra matcher mot lag som Sverige nog ska ha större chans mot på förhand (även om man aldrig vet var man har Polen).

Men då krävs Karlsson och Andersson på plan och inte botbänken. Då behöver målvaktsmatchen vinnas, lätta kontringsmålen fler, Gottfridsson vara bättre och Lukas Nilsson helst vara tillbaka.

***

Nu vill/ska jag snacka med spelarna och förbundskaptenerna, som har den verkliga känslan för det därnere på planen, men… 18 utvisningar i en match som inte var överdrivet ful.

Men det är väl klassiskt i början av en stor turnering innan såväl domare, säkert med lite nya direktiv, och spelare hittat nivån.

Aldrig lätt att sätta plusbetyg efter en sån här match när motståndet är som det är.

Men så här blev det i mina ögon i alla fall:

Johanna Bundsen +++
Filippa Idéhn ++
———————-
Loui Sand ++++
Linnea Torstenson ++
Jenny Alm ++
Jamina Roberts ++
Isabelle Gulldén +++
Carin Strömberg ++
Angelica Wallén ++
Sabina Jacobsen ++
Nathalie Hagman ++
Michaela Ek +
Linn Blohm ++++
Frida Tegstedt ++

***

De svenska damerna beräknades inte vara i säng förrän tidigast klockan två i natt lokal tid. För att tvingas gå upp redan klockan fem i morgon bitti lokal tid för match två i OS mot Sydkorea.

Jag skrev en artikel om det galna spelschemat som lades ut på slutsignal och ni läser den här.

***

Texten om svensken (Tomas Rydes) i jätteskrällens mitt (men på fel sida) hittar ni här. Ryde menade att rumänskorna dukade under för pressen hemifrån.

***

Några av de bästa spelarcitaten från mixade zonen i natt efter Sveriges match:

”Det finns väldigt mycket att förbättra, framför allt fokusbiten.” (Linnea Torstenson)

”Argentina har ingenting att komma med fysiskt. De spelar 90-talshandboll.” (Linnea Torstenson)

”Man fåra acceptera att man kommer att bli uppsnurrad på läktaren några gånger.” (Nathalie Hagman om Sydkorea)

”Kändes som att hon pillade ut ögat mot mig. Men sedan syntes det tydligen ingenting.” (Isabelle Gulldén om argentinska fingrarna i ansiktet)

”Vi spelade inte strålande i dag men vann ändå. Det gör bra lag. Så vi får hoppas att vi är ett bra lag.” (Linnea Torstenson)

”Förra OS räckte det med två segrar för att gå vidare. Den här gången kan det behövas tre.” (Isabelle Gulldén)

”En tant som jag går alltid och lägger mig sjukt tidigt och vaknar tidigt. Så det passar kanske mig bra.” (Isabelle Gulldén om tidiga matchen mot Sydkorea)

Bekväm seger.

Alla fick spela.

Inga skador.

Det här blev ju en ypperlig start på OS för Sverige.

Annars visade Angola i matchen just före Sverige-Argentina att allt kan hända. Afrikanskorna stod för en jätteknall när man besegrade VM-trean Rumänien sedan rumänskorna, enligt deras svenske förbundskapten Tomas Ryde, dukat under för pressen hemifrån som ett av landets största medaljhopp.

– De här tjejerna spelar för sina liv. De får pension resten av livet om de tar guld och det tror de att de kan göra. Det tror jag också vi kan göra, sa Ryde.

Den pressen har inte de svenska spelarna, men så spelar de också för ett gosedjur i bonus och inte pension resten av livet. Ibland kan det nog vara en fördel.

Dessutom är Argentina ett svagare handbollslag än Angola.

***

Henrik Signell har sagt att han kommer att använda sig av fler spelare i truppen än vad vi kanske sett under hans företrädare. I kväll höll han vad han lovat, vilket i och för sig är lätt i den här typen av matcher. Förstauppställningen fick börja de båda halvlekarna. I den första gav man laget ledningen med 7-1. I andra lämnade man över en ledning med 21-13.

Men alla fick som sagt rejält med speltid och målvakterna en varsin halvlek.

***

Signell har talat sig varm för Carin Strömberg i sommar och hon kommer att få sina chanser i OS och kanske också ta dem, även om man inte ska dra för stora växlar av en sådan här match.

***

Nathalie Hagman gjorde tre av Sveriges åtta första mål och bokfördes till slut för fem fullträffar. Visst finns där en skyttedrottningspotential i stockholmskan, likt Niclas Ekberg i OS i London, om Sverige går långt. Hon kommer ju att få väldigt mycket speltid i den här turneringen. Men då måste hon sätta fler av sina avslut, inte minst mot sånt här motstånd.

Men nu blir det inte mer sånt här motstånd. För nu väntar betydligt tuffare matcher resten av turneringen, redan på måndag morgon mot Sydkorea, som imponerade stort i 38 minuter mot turneringens andrahandsfavorit Ryssland. De spelar fantastiskt underhållande, koreanskorna. Men mot ryskorna rasade de ihop totalt och förlorade en 20-minutersperiod med 17-4 i andra halvlek.

***

Vi ska som sagt inte dra för stora växlar av den här matchen men Linn Blohm ska verkligen vara nöjd med sin OS-debut. Loui Sand också. Filippa Idéhn var helt okej och Johanna Bundsen var bra, liksom Isabelle Gulldén.

Tyckte också mittförsvaret, med nästan alla dess olika konstellationer, var klart godkänt i kväll.

***

Däremot tycker jag fortfarande att högernio är ett frågetecken.

Där firades det inga triumfer ens mot ett lag som Argentina.

Det dröjde till en kvart återstod innan Nathalie Hagman tog plats där och smällde ganska snabbt dit en underjamare i bra fart. Sedan visades hon ut kort efter och spelade inte mer.

***

För Michaela Ek blev det ingen drömdebut i OS. Högersexan, som aldrig spelat en tävlingslandskamp inledde med ett övertramp, för att sedan bomma resten av sina tre avslut i matchen.

***

Inga skador alltså. Men nog drog vi alla lite efter andan när Isabelle Gulldén fick ett fult slag i ansiktet direkt i andra halvlek och blev liggande. Hon blev nog rätt rädd själv också men kom upp på fötter efter lite behandling och kunde fortsätta spela.