Vid vårt första affärsmässiga möte, i januari i år, var det bitande kallt. Snön hade belägrat Stockholm och gjorde varje försök att beträda huvudstadens trottoarer till en utmaning.

Det var då, efter en fika på hotellet Rival vid Mariatorget, som fotografen Micke Johansson spände sin vakna blick i mig och yttrade de ord som på mångt och mycket kan sammanfatta de senaste månaderna:

– Du kommer inte att få det lätt.

Och det hade han ju väldigt rätt i.

Men då svårt sällan är detsamma som omöjligt finns det på tisdag, den 29 november, i handeln ett bevis på att envishet lönar sig. Att allt är genomförbart, bara man inte ger upp och låter sig sänkas av motgångar och svårigheter.

Då släpps min första bok ”Only young twice – historien om Europe”. Ett 400-sidigt dokument som avhandlar bandets karriär, från medlemmarnas första stapplande musikersteg i Upplands Väsby i mitten av 1970-talet till den sprakande comebacken 2004. Från de galna succédagarna runt ”The final countdown” till den ekonomiska härva som blev dess offentliga arv efter uppbrottet 1992.

Resan fram till att denna historia kan presenteras har varit lärorik. Utmattande. Fylld av hot om stämningar från managers, ett band som helst tycks vilja att det hela inte blir av till en rad möten med människor som generöst har bjudit på sina berättelser och erfarenheter om Sveriges genom tiderna största hårdrockband.

Detta är också anledningen till att den här bloggen har legat i träda det senaste halvåret. Jag har helt enkelt varit tjänstledig från Aftonbladet för att kunna ro projektet i land. Den 1 december är det emellertid slut på detta. Då återgår jag till mina positioner på tidningen, vilket gör att ordningen snart är återupprättad. Jag ska börja recensera igen, såväl skivor som spelningar, och gradvis kommer även bloggen att börja snurra igång som sig bör.

Men, fram till dess. Köp ”Only young twice…” och njut. Det är en fantastisk historia och enligt mig är det precis så här den ska berättas.

Även om det fan i mig inte har varit lätt få ner den mellan pärmarna.

Så där ja. Då kan vi lägga alla spekulationer på hyllan.

Mindre än en månad innan livedebuten på Close-Up Båten 8–9 september (biljetter bokas här) har The Resistance lagt upp låten ”An eye for an eye” för allmän konsumtion.

Vad tycks då? Definitivt mer aggressivt än Jesper Strömblads tidigare arbetsgivare i In Flames är det ju onekligen. Jag får klara Hatebreed-vibbar, Marco Aro tar med sig ilskan från sin sejour i The Haunted och på det stora hela är det ju en rapp liten snyting som ger mersmak.

I och med den populära streamingtjänstens USA-lansering nyligen har det tyska bolaget – vars artiststall inkluderar Arch Enemy, Dark Tranquillity, Wolf och Lacuna Coil för att nämna några väldigt få – beslutat sig för att plocka bort sina alster.

Gnidet kan tyckas. Men, som pressreleasen nedan hänvisar till, avvägningen mellan fri tillgänglighet och försörjningsmöjligheter är inte alltid solklar. Och även om jag, stolt premiumkund sedan länge, tycker att beslutet är trist så stödjer jag argumenten.

Så här skriver bolaget i alla fall om saken:

”Century Media and its associated labels InsideOutMusic, Superballmusic and People Like You have decided to pull their repertoire from Spotify in an attempt to protect the interests of their artists.

While everyone at the label group believes in the ever changing possibilities of new technology and new ways of bringing music to the fans, Century Media is also of the opinion that Spotify in its present shape and form isn’t the way forward. The income streams to the artists are affected massively and therefore that accelerates the downward spiral, which eventually will lead to artists not being able to record music the way it should be recorded. Ultimately, in some cases, it will completely kill a lot of smaller bands that are already struggling to make ends meet.

At the same time Century Media also believes that Spotify is a great tool to discover new music and is in the process of reintroducing their bands to Spotify by way of putting up samplers of the artists. This way, fans can still discover the great music released by the label.

Physical sales are dropping drastically in all countries where Spotify is active. Artists are depending on their income from selling music and it is our job to support them to do so. Since the artists need to sell their music to continue their creativity, Spotify is a problem for them. This is about survival, nothing less and it is time that fans and consumers realize that for artists it is essential to sell music to keep their heads above water.

Obviously it is ultimately up to the music fan and consumer, how they access their music, whether it is buying, streaming or stealing. There needs to be awareness though, that how you will consume your music has direct consequences for the artists, who we are all trying to support.”

Som vanligt finns det en lösning för metalhungriga. Köp musiken. På skiva eller via Itunes. Stödj scenen och dina favoritmusiker.

Det tjänar alla på i långa loppet.

Det går inte riktigt att se på den här bilden. Men det är ett gnistregn. Lovar. 
 

Immortalpeppen just nu? Sinnessjukt stor. 

Messade precis kollega Patch-Christoffer min åsikt om Hammerfalls briljans i natt. Fick den här bilden som svar. Hånet kan inte bli tydligare. Tack, Cornelia. Tack, Flinta. Tack, José. 

Hammerfall har sjukt många Marshallådor på scenen – och inleder föga otippat med ”Patient zero” från nya skivan. Och sen blir det bågemetal med ”Renegade”. Brum, brum! 

Kollega Christoffer går bananas i piten under ”Firestorm”, som får avrunda den här spelningen. 

Vansinnig veganpepp? Nej, knappast. Ex-straight edgaren Krille går loss, några killar bakom mig karatesparkar men annars är det rätt svalt på Earth Crisis. Mer om detta i tidningen i morgon. På något konstigt sätt. 

(Foto: Andreas Carlsson/Rockfoto)