Okej. Just när vi så smått hade vant oss vid tanken på att det existerar två parallella upplagor av Queensrÿche kommer nästa konkurrenskrock i den hårda rockvärlden.

Varsågoda: För att förvirra tillvaron ytterligare finns det nu två olika versioner av Black Flag att ägna uppmärksamhet åt. Och nej. Henry Rollins är inte med i något av banden.

Bakgrunden är som följer:

I fredags aviserade 1979-upplagan av den högst inflytelserika gruppen – ledd av gitarristen Greg Ginn och sångaren Ron Reyes – att man ämnar göra gemensam sak under namnet Black Flag och bland annat lira på en brittisk festival. Sättningen sägs även vara redo att slutföra arbetet med en ny skiva som med största sannolikhet kommer släppas före livecomebacken.

Så långt allt väl.

Om det inte hade varit för att det redan dagen efter, den 26 januari, presenterades ännu ett gäng ärrade punkveteraner som under namnet Flag ska kånka runt i USA och Europa och spela Black Flag-låtar. I den här konstellationen hittar vi originalsångaren Keith Morris, basisten Chuck Dukowski samt trummisen Bill Stevenson, som får extra riffhjälp av den sistnämndes All/Descendents-kollega Stephen Egerton på gitarr.

Upplägget med två konkurrerande upplagor av samma grupp är, som tidigare har poängterats, inget unikt. Det har hänt förr. Och det kommer säkert att hända igen. Men det mest bisarra i den här historien måste väl ändå själva tajmingen vara – att det på mindre än ett dygn offentliggörs två alternativsättningar av en och samma grupp är bisarrt beyond belief.

Vad Henry Rollins – gruppens kanske mest kände frontman och som dessutom tidigare har turnerat med en repertoar bestående av Black Flag-låtar – har att säga om saken är än så länge oklart.

Men något säger mig att det kan bli en ganska underhållande pajkastning framöver om de inblandade så önskar.

Nedan kan ni i alla fall inspektera bootlegfilmer med de respektive grupperna för att få en hum om vilken falang som är värd att följa.

Okej. Det går att hitta precis vad som helst på nätet. Därför kanske det inte är fullt så förvånande att det har startats en sida på Tumblr – vars huvudsyfte är att morfa in coola kissar på kända skivomslag.

Vasst eller kasst?

Jag tycker nog ändå att det är aningen humoristiskt. Precis lagom fnissigt för att yours truly ska få kattfnatt så här efter fem skrala timmar i bingen efter nattens skrivarstund med Kreator.

Källa: The Kitten Covers